Jag brukar vända mig emot hur begreppet social media används. Allt för lättvindigt och allt för generaliserande. Istället pekar jag på att marknaden i många delar har globaliserats och digitaliserats. Till följd av det har marknadskrafterna förskjutits till konsumenternas fördel tack vare de sociala verktyg som finns fritt tillgängliga.

Som företag kan man då känna sig handfallen eller nyfiken. De nyfikna företagen experimenterar. Ett av de mest intressanta experimenten tycker jag Dell står för med ”The Swarm”. Kolla filmen.

Här har Dell testat en helt ny affärsmodell som bygger på de mekanismer som numera styr marknaden. Eller som åtminstone i allt högre grad kommer att styra marknaden. Dvs personliga nätverk, kollektiv kunskap och priskonkurrens.

De har även förpackat det på ett underhållande vis som triggar engagemang. Enkelt uttryckt med en tidsfaktor och en mängdfaktor. Ju fler vi är som vill köpa produkten inom en viss tid desto billigare blir den.

De kör sitt experiment under ett separat domännamn varför de kan utföra det samtidigt som ”business as usual” i övrigt. Skulle experimentet inte ha fungerat skulle de enkelt kunnat stänga ned det och fortsätta i andra spår.

Självklart följde Dell upp sitt experiment med mätbar data och kom fram till att det var succé och kommer därför att rulla ut det på bred front internationellt.

Jag gissar att de nu ser till att få organisation och infrastruktur på plats bakom kulisserna för att kunna driva det i stor skala med framgång.

I filmen citeras en bloggare:

finally people are being creative

Det handlar om kreativ affärsutveckling. Att se bortom de excellark som visar hur vår affär presterar idag. Att se bortom någon slags generell social närvaro på nätet eller för den delen att se bortom en kampanj med sociala komponenter.

Det skulle vara kul om fler tog inspiration av det här exemplet.
För en tid sedan utvecklade jag tankemodellen nedan. Syftet med modellen var just att skapa ett fundament att använda för kreativ utveckling av moderna och digitala affärsmodeller. När man ställer modellen mot vad Dell skapat med sin Swarm verifierar det modellens bärighet.

I korthet:

• Kreativitet
  Skapa en kreativ affärsmodell. Det räcker inte längre att ta in managementkonsulter från McKinsey. Det krävs också digitala kreatörer.
• Incitament
  Affärsmodellen ska innehålla starka incitament att konvertera till köp. I Dells fall, bli fler och köp billigare.
• Enkel konvertering där kunden är
  Det digitala gränssnittet ska göra det enkelt att konvertera. Enkelt uttryckt, om din butik eller transaktionsgränssnitt befinner sig på annan plats än där den blivande kunden är – flytta avslutsmöjligheten dit kunden är. Inte tvärt om.
• Uppmärksamhet
  Som i all kommunikation måste vi ha ett intelligent koncept som fångar den potentiella kundens uppmärksamhet. I modellen är det illustrerat med sökmotormarknadsföring eller sökmotoroptimering (bakgrunden till det senare var att jag vid tiden för modellens tillkomst arbetade med ett projekt för att konvertera icke-kommersiell organisk trafik)
• Landningssida
  Landningssidan är oerhört viktig. Det är porten där besökaren ska kliva in till festen. Känns det som att hon har kommit rätt? Känner hon sig lockad? Känner hon sig trygg?
• Viral loop
  Den verkliga hävstången kommer om vi lyckas skapa en viral loop. Dvs att för varje ny besökare eller kund vi har värvat får vi ytterligare X st. Detta som ett parallellt skeende till den konverteringstratt varje enskild besökare befinner sig i. Därför ska sociala verktyg vara en central del i affärsmodellen. I modellen är det exemplifierat med e-mail, Facebook och Twitter. Dell jobbade även med SMS. Vilka man väljer beror naturligtvis på sammanhang men en sak är säker, de sociala komponenterna har stor betydelse och är det som skiljer gammalt ifrån nytt.

Eller det är snarare så att vi är tillbaka vid marknadens rötter under bondesamhället. En handlare som höll god service, sålde kvalitativa produkter till rimliga priser blev framgångsrik på torget tack vare att vitsorden spred sig och fler valde att handla av honom.

Nu är vi där igen. Konsumenterna går på steroider och kan därför trycka tillbaka betydelsen av industrialismens kommunikationsmetoder där halvdana produkter har kunnat säljas till överpriser ”med hjälp av mördande reklam”.

Idag är det de kreativa företagen med professionellt utförande i alla steg som vinner.

Därför är det så viktigt att arbeta igenom affärsmodellens alla steg in i minsta detalj. På nätet blir du aldrig bättre än din svagaste punkt.

Jag vill bidra till att bryta gamla invanda mönster som innebär att man gör som man alltid har gjort och att man gör som kompisarna på andra företag gör. T.ex vända sig till ett konsultföretag och efterfråga hjälp med en ny webbplats. Ofta på ett i förväg bestämt content management system. Då ligger det ett stort ansvar på konsulterna att försöka omdefiniera frågan.

Den här bloggposten handlar inte om varför eller för vem ett varumärke finns på nätet. Den handlar heller inte om vad närvaron syftar till eller hur den ska byggas upp. Det varierar självklart från fall till fall.

Kanske kan den verkliga spelplanen bli synlig genom att slänga ett öga på den här bilden och därigenom leda till att budgetar används smartare.  Att frågan om en ny webbplats omdefinieras.

Innehåll
Fundamentet för allting är innehåll. Relevant. Uppdaterat. Unikt och i olika format. Innehåll är basen för konversationer och är själva målet för en länk.

Länkar
Länkar tycker vi om. De är den digitala motsvarigheten till de slantar man får lägga upp för att få sina varor på bästa plats hos ICA-handlaren.

Distribuerat
Innehållet når fler och får större genomslag om det finns där människor finns. De flesta människorna finns inte på den egna webbplatsen. Släpp förtöjningslinorna och låt ert innehåll dansa på nätet.

Varför ska bildbanken vara inlåst i den egna databasen när den kan kommunicera på Flickr? Varför ska videofilmerna kräva bandbredd och serverkapacitet när de kan vara placerade direkt i världens nästa största sökmotor – YouTube? Varför ska kundsupporten ske one-on-one per telefon när den kan hjälpa så många fler med mindre insats genom att förläggas till GetSatisfaction?

För att provocera tanken lite. Varför ska vår e-handel ligga på en egen kostnadskrävande domän när den istället på Facebook kan läggas i händerna på de redan frälsta för att spridas till deras vänner där?

Människor och relationer
Vi människor reagerar på det innehåll vi möter. Vi pratar om det som engagerar, det vi tycker om eller inte gillar. Merparten av oss har relationer till flera människor. En uppfattning eller en länk från en person sprider sig därför som ringar på vattnet.

Man gör därför klokt i att inte bara ”tänka digitalt” med skygglapparna på. Tänk människor. Tänk relationer.  Och det gäller inte bara ”dem” – målgruppen. Det involverar även dig och dina kollegor. Alla bakom varumärket.

Monitorera
En relation börjar någonstans. Kanske genom att någon talar till dig eller om dig. Därför är det klokt att lyssna. Genom att lyssna kan vi också få idéer om vilket innehåll vi bör skapa för att ge bränsle till ännu fler relationer och konversationer.

Sök
Summan av aktiviteten inom varumärkets sfär är det som som syns i sökmotorerna. Eftersom allt fler passerar en sökmotor någon gång i sin köpprocess gäller det att vara aktiv i den processen.

Kort om de olika verktygen
Bilden visar några typiska verktyg. Vissa namngivna. Andra inte. Lite kommentarer om några av dem:

• WikiPedia
  Sannolikt viktigare att arbeta med än den egna ”Om oss” -sektionen. Åtminstone lika viktigt.
• GetSatisfaction
  Exempel på en tjänst att använda för att vända ut och in på hela tanken om kundsupport. Låt kunderna hjälpa varandra. Låt ”alla” anställda, inte bara supportpersonalen, hjälpa kunderna. Lägg allting publikt och minska därigenom trycket på telefonsupport. Visa ert kundengagemang och övertyga indirekt därigenom potentiella kunder som skannar nätet för att bilda sig en uppfattning om varumärket.
• Facebook
  Vissa lägger hela sin digitala närvaro på Facebook istället för på en egen webbplats. Även om man inte väljer den nydanande vägen bör man reflektera över det faktum att det finns 400 miljoner sammankopplade människor bakom den där inloggningen. Även om man inte förlägger någon närvaro på själva Facebook finns det starka skäl att via Facebook Connect koppla sin verksamhet till denna skara av människor.
• Twitter
  Marginellt företeelse säger vissa. Fluga säger andra. Må så vara men baserat på det vi ser här och nu är det en trafikmotor, en länkfacilitator, en sökmotor och ett effektivt relationsverktyg.
• Digg
  Inte särskilt relevant för den som endast verkar inom Sveriges gränser. Pusha är ett svenskt (och marginellt) alternativ. Det finns fler tjänster än de här två som fyller samma funktion. För att skapa uppmärksamhet kring bra innehåll och därigenom generera trafik och länkar är de ypperliga.
• Delicious
  Finns det bästa av ert innehåll upplänkat på Delicious? Om inte kan det vara läge att börja se till att det sker hädan efter. För den som har missat det, i Delicious ganska oattraktiva gränssnitt, Delicious är ett socialt nätverk som kretsar kring länkar. Just det, två viktiga ord i en och samma tjänst. Socialt och länkar.
• Andra digitala resurser
  Det finns en uppsjö av digitala resurser att överväga. T.ex forum, kataloger (dictionaries) eller Wikis med olika inriktning.
• Blogg
  Egentligen borde jag skriva WordPress-baserad blogg. Jag ser många ansträngningar att blogga men där det sker ifrån plattformar som antingen är kassa ur ett synlighet- och sökperspektiv eller har kostat en omotiverat dyr slant att implementera. Det bloggas då i onödan och är ett rent slöseri med pengar som kunde användas till någonting värdeskapande istället. WordPress och dess ekosystem av insticksmoduler är resultatet av tusentals människor samlade kompetens och utvecklingskapacitet. Gratis. Punkt.

Webbplatsen
Webbplatsen får en koordinerande roll. En aggregator som dessutom ska vara trimmad för bära allt innehåll effektivt fram till sökmotorerna. Är ditt content managmentsystem anpassat för det?

Organisationen
Är du och din organisation redo att lyfta blicken från frågan om en ny webbplats? Redo att istället fokusera på frågor som:

• Vilka mål har vi att nå?
• Vilka problem har vi att lösa?
• Vilket värde har vi att erbjuda?
• Vilka behov tillfredsställer vi?
• Vems behov tillfredsställer vi?
• Vilka är nyckelorden för dessa problem, värden och behov?
• Vem kan hjälpa oss?
• Hur gör vi?

Jag har gjort en presentation om sociala medier, som jag har hållit för två olika klasser på Berghs. Tanken bakom presentationen är att slå hål på ett antal myter kring social media. Att sätta social media i ett tidsperspektiv samt ge ett antal modeller som hjälp i skapandet av kreativa affärs- och kommunikationskoncept.

• Faktagrund
• Sociala mediers mognad
• Förändrade villkor för varumärkesidentitet
• Lyssna
• Delta
• Vikten av innehåll
• Sociala affärer
• Kampanjer
• Mäta & lära
• Produktutveckling
• Organisation
• Verktygen

Då presentationen är hela 180 bilder lång vill jag lyfta fram några saker här.

Negativ publicitet i social media påverkar affärerna – med kraft
Kolla bild 10 för siffror över hur Domino’s Pizza drabbades.

Sju myter kring social media
På bild 18 har jag listat sju myter kring social media som presentationen ska ta kål på.

Modell som visar mognadskurva för social kommunikation kontra reklam
Bild 35 visar Ronnestams modell över i vilken mognadsfas social kommunikation befinner sig i jämförelse med reklam.

Modell för varumärkesidentitet
På bild 43 finns min modell för vad som har betydelse för ett varumärkes identitet på en social och digital marknad. Har skrivit om modellen i ett tidigare inlägg.

Guide för gratis bevakning av social media
På bild 50 och 51 finns en steg-för-steg-guide för hur man sätter upp bevakning av allt som förekommer kring t.ex ett varumärke i sociala kanaler.

Det porösa membranet
Bild 59 visar en schematisk bild över hur intern- och extern kommunikation vävs samman med hjälp av sociala kanaler. Det handlar om att riva kulturella, juridiska och inte sällan IT-relaterade barriärer för att låta kommunikationen flöda. Jag har lånat modellen från en blogg-post anno 2005.

Modell för deltagande
Bild 70 visar Axboms svenska variant av amerikanska flygvapnets modell för hur man ska komma fram till hur man ska agera då varumärkets omnämns i sociala kanaler.

Modell över en modern webbplats
Bild 82 visar en modell, jag har gjort, som beskriver vad en modern webbplats vilar på. Det är inte så enkelt som ett CMS. Webbplatsen är istället en aggregering av en mängd socialt orienterade och distribuerade plattformar för olika typer av innehåll. Jag lär få anledning att skriva om den modellen längre fram.

Modell för hur ett digitalt affärskoncept kan skapas
Bild 101 visar min modell tänkt som input och inspiration för digitala affärskoncept. Jag har skrivit om den i ett tidigare inlägg. Det intressanta är att filmen på slide 103 beskriver hur Dell har skapat ett vinnande koncept på exakt samma principer. Det, om något, verifierar att modellen fungerar i praktiken. Jag kommer antagligen att skriva mer om det längre fram.

Det behöver inte alltid vara avancerat och coolt
Det är resultaten som räknas vilket ibland glöms bort till förmån för guldlejon och guldägg. Bild 115 sammanfattar en i mitt tycke underbar liten Twitterkampanj, som inte kostade många kronor men levererade betydande och mätbara affärsresultat.

Mind-map för kampanjer i social media
I bild 116 finns min modell för kampanjer i social media, som jag tidigare har skrivit om. En kampanj är aldrig bättre än dess svagaste länk. Att skapa en annons som fångar uppmärksamheten räcker inte. En kampanj ska inte vara statisk – den ska förändras i takt med att vi mäter och lär. Djävulen sitter i detaljerna.

Mät framgång i social media
119-126 sammanfattar hur man mäter framgång i social media, vilket jag mer utförligt har skrivit om tidigare.

Ska produktutvecklingen vara social?
På bild 138 och 139 framförs kritik mot det men också mitt försök till slutsats om hur man ska förhålla sig.

Det är organisation och ledning som avgör
Om marknaden helt plötsligt har blivit social, kan vi då fortsätta organisera och driva företag på samma sätt som vi gjorde igår? Svaret är nej. Organisation är en alltför ofta förbisedd faktor i kommunikativa sammanhang. För att lyckas i kommunikation måste du även kunna arbeta med organisation. Börja öppna ögonen genom att kolla in bild 144-153.

Några verktyg
För den som vill ha idéer om verktyg att använda kan det sista delen av presentationen vara relevant.

Jag gillar digital marknadsföring bl.a eftersom det ger många möjligheter till spin-offeffekter av en kreativ idé. För att en idé i kommunikationssammanhang ska fungera bör den vara unik. Därför lämnar jag det därhän men med en modell vill jag visa i vilket intressant sammanhang en kreativ idé kan fungera.

Jag har liknat modellen, som finns som PDF att ladda ned, med blodomloppet för digital marknadsföring. Det är inte nödvändigtvis en modell för kampanjer då även en långvarig digital närvaro kan etableras baserat på den här modellen.

Min tanke är att modellen ska vara självförklarande och fungera som ett sätt att höja lägsta-nivån på de försök till digital närvaro som görs lite var stans. För att nyansera modellen något vill jag ge några kommenarer.

Flera discipliner och kanaler
Modellen integrerar sökmotoroptimering (SEO), sökmotormarknadföring (SEM) med viralitet genom både e-mail marketing och marknadsföring i social media som Facebook och Twitter. Naturligtvis är det möjligt att addera flera kanaler. T.ex sociala tjänster för video eller varför inte en mobil kanal med eller utan positionering.

SEO och SEM
Det finns viktiga skillnader mellan SEO och SEM i den här modellen. Det kan verka enkelt när jag bara skriver SEO rakt upp och ned. I själva verket är det ett stort konststycke i sig. SEO kräver bl.a ett relevant innehåll på siten som sannolikt också behöver vara omfattande. Det kräver länkar in till siten och allra helst en mängd andra mer avancerade parametrar.

SEM däremot kan du börja köpa redan imorgon givet att du har gjort en ordentlig keyword-research.

För en etablerad site kan det vara en idé att se över vilka sökord man får trafik på och som inte konverterar. T.ex kanske företaget säljer någonting där besökare även letar efter gratisalternativ eller marknadsför en produkt inom ett område där det finns ett stort informations- eller utbildningsbehov. Istället för att negligera sådan icke-konverterande trafik kan det utgöra en bas för att kreera en idé att sätta in i det blodomlopp som modellen visar.

Landingssida
Driv aldrig trafik till en standard-uppsättning av startsidan på er domän. Det sker fortfarande allt för ofta och här förloras en stor del av de digitala budgetarna.

Tänk själv om du t.ex söker efter “barnstol volvo“. Jag vet att du då inte vill komma till Volvocars.com. I det här exemplet har Volvo lyckats eftersom du hamnar på en särskild sida om barnstolar hos Volvo. Men där är det också slut på det roliga. Den landningssidan har sannolikt ingen direkt koppling till affärsavslut. Bl.a eftersom den helt saknar stöd för besökaren att gå vidare i sin köpprocess.

Att skapa effektiva landingssidor är en konstform i sig. Även om det finns många vedertagna sanningar om vad som fungerar finns det inget universellt facit. Det är att testa sig fram som gäller.

Emellertid finns det två saker som garanterat leder till ökad konvertering jämfört med om man inte använder sig av dem.

1. Skapa en dynamisk landningssida i betydelsen att den kan känna av vilken trafikkälla som besökaren kommer ifrån. På så sätt kan man erbjuda besökaren en för henne mer relevant landningssida. Det handlar om igenkänning. Har besökaren sökt på en särskild sökterm är det en fördel om den söktermen förkommer i t.ex landningssidans rubrik. Kommer besökaren från en särskild site (i exemplet Twitter eller Facebook) kan man med fördel koppla innehållet till det osv.
2. Använd Facebook Connect för registering. Statistik visar att det kan öka antalet registreringar med 30-200%. Det finns mig veterligen inga argument mot detta som är starkare. Självklart kan en närvaro skapas utan krav på registrering. I vissa fall kanske det kan vara att föredra. Här får man väga kopplingen mot en användarbas på snart 375 miljoner Facebook-användare mot minskad barriär för användaren att interagera.

Unika incitament
I det kreativa koncept (“The Thing” i modellen) som utgör basen för kampanjen bör det erbjudas möjlighet för användaren att genom sin interaktion med konceptet erhålla unika incitament. Dessa ska inte gå att komma över på något annat vis och syftar till att flytta köparen närmare ett köpbeslut.

Enkla avslut
Nu är det dags att vara noga med på vilka grunder man prioriterar internt inom organisationen. Alla hinder, stora som små, för den potentiella kunden att bli kund ska elimineras.

Argument i stil med “det är inte tekniskt möjligt” är inte sanna. Argument som att “det kostar orimligt mycket pengar” är sannolikt inte heller sant. Det beror på hur man ser det. Antingen är det fel personer bakom spakarna eller så sitter ni faktiskt med ett gammalt stordatorsystem som det är hög tid att skrota. Det senare ligger förvisso utanför din budget men nu har du å andra sidan bra skäl till att få VDs uppmärksamhet.

Viralitet är gratis
Det är förvisso gratis att sprida sina budskap genom Twitter, Facebook och e-mail på det sätt som beskrivs i modellen. Emellertid är det genuint svårt att få till en idé som verkligen blir viral. De som lyckas blir hjältar. De som inte lyckas erhåller viktiga insikter och har högre sannolikhet att lyckas vid nästa försök, som måste tillåtas.

Den som lyckas skapa ett koncept baserat på Facebook Connect och möjligheten att publicera information i Facebook News Feed ska skatta sig lycklig. Det som kan hända är att för varje besökare som interagerar med din tjänst kommer det 3 nya besökare enligt tillgänglig statistik. En viral loop är ett faktum och är varje marknadsförares dröm.

Undvik girighet kring e-mail
Det går att skapa fantastiska kopplingar till tjänster för webmail som t.ex Gmail och sociala nätverk som LinkedIn t.ex. Kopplingar som gör att vi kan låta användaren importera alla sina kontakter därifrån för att sedan SPAMA dem för vår räkning.

Glöm de idéerna. Sätt er in i användarens situation. Hon har tillbringat en del tid hos er. Hon gillar det och vill delge några av sina kompisar. Steget därifrån till att tro att han ska bli vår SPAM-robot är långt.

Det är sannolikt bättre att göra det enkelt för henne att posta till de få e-postadresser hon har “top of mind”. På så vis får vi antagligen många som skickar till ett mindre antal var vilket är bra mycket bättre än en handfull som skickar till halva sitt sociala nätverk.

Integritet
Det är viktigt att användaren själv får bestämma över vad som skickas ut på dennes konton på Twitter, Facebook eller via e-mail. Värna om din potentielle kunds integriet men skapa en idé som är så bra att användarna gärna vill skylta med sin interaktion. Därigenom kommer varje användare dra fler besökare till ert koncept.

Som vanligt gäller att vara öppen, ärlig och bra. Lycka till!

Ps. Om du skapar någonting baserat på intryck från den här modellen skulle det vara kul att höra din berättelse!

Besökte TEDxStockholm i lördags. Det var både trevligt och inspirerande, eller som Andreas Wiberg uttryckte det efteråt: “Bombad av skön energi i 8 timmar. Som ett mentalt solarium.” Tack till Teo Härén och Henrik Ahlen för att ni driver TEDx Stockholm.

Vi lyssnade både till fördrag som hölls på plats och på föredrag som spelats in tidigare och här visades på video. Några av dem vill jag gärna lyfta fram.

Dan Pink om incitament
Högaktuellt och tänkvärt var det inspelade föredraget av Dan Pink. Det handlar om hur de allra flesta företag använder sig av felaktiga incitamentsmodeller. Detta trots att vetenskap idag tydligt visar att de inte fungerar. Klart sevärt, kolla filmen här ovanför.

Janine Benyus om naturens design
Vi såg Janine Benyus berätta om hur naturen har löst problem på de mest fantastiska vis och om hur vi kan skapa innovativa produkter genom att kopiera naturen. Favoritcitat: “If you have a problem. Ask how nature would have solved it”. Se hennes föredrag på TED.com.

Hans Rosling om befolkingsutvecklingen i världen
Hans Rosling var själklart huvudnumret. Som vanligt gjorde han statistik kul och påminde oss återigen om att den världsbild de flesta av oss har inte stämmer överens med verkligheten 2009. Dagen till ära körde Hans Rosling även ett analogt nummer där han staplade Ikea-backar i samma stil som Wachtmeister och Bert staplade öl-backar en gång i tiden. Den viktigaste lärdomen kan sammanfattas som att om vi hjälper de 1 miljarder människor som är allra fattigast i världen ur sin fattigdom kommer också den stora befolkningstillväxten att avta. Detta baserat på statistik över hur världen hittills har utvecklats.

3D-printing
Alexander Lervik siade om hur 3D-printern kommer att leda till illegal nedladning av möbler. 3D-printers är spännande och jag väntar själv otåligt på att det ska bli tillgängligt för en mängd produkter på massmarknaden. Kolla en sökning på YouTube för att få en inblick i 3D-printerns värld eller testa själv på Shapeways,com.

Solvatten
Petra Wadström berättade om sin lika enkla som geniala uppfinning Solvatten som ger rent vatten med hjälp av solen.

PeePoo Bag
Anders Wilhelmson berättade om PeePoo Bag. Ett projekt som går ut på att ge en toalett till var och en av de ca 2,6 miljarder fattiga människor i världen som saknar en idag. Toaletten i sig består av en påse som är biologiskt nedbrytbar och som hjälper till att eliminiera alla skadliga bakterier. Ett fantastiskt initiativ som jag hoppas kommer att lyckas. Mer finns att läsa på Peepoople.com.

Någon gång på 90-talet fick jag ta del av IKEAs internetstrategi. Den var skriven för hand på ett A4-ark. Föredömligt! På den tiden var emellertid nätet lite enklare men jag har ändå ofta tänkt tillbaka på det där. Jag har också tänkt på alla olika modeller för marknadsföring som finns och ville testa om jag kunde få ihop en modell som rymmer en strategi för digitala kanaler på ett A4-ark år 2009. Mitt försök ser du här på bilden. Klicka på den så får du en större bild eller ladda den i PDF-format här.

Visst går det att lägga ut både tankar och text kring många av de områden jag tar upp i modellen. Emellertid är det en medveten tanke från min sida att försöka få fram endast det mest centrala, helst i punktform. Om nödvändigt går det ju alltid att hänvisa till ett annat dokument. Särskilt tänker jag då på den helt avgörande keyword-strategin. I övrigt finns det ingen anledning att producera långa och tjusiga dokument. Håll det kortfattat och enkelt. Tänk på att inte underskatta vare sig intressenternas intelligens eller hur mycket effektivare det är att du lägger ut tankarna och din kompetens under ett möte eller presentation istället.

Vision
Alla projekt börjar med att någon har en vision av vad som skall uppnås. Formulera den!

Nuläge
Kartlägg nuvarande situation för att lära känna den terräng i vilken strategin skall utgöra vägvisare.

Analys och definition av problem
Analysera nuläget för att komma fram till vilka problem som skiljer oss åt för att vara på väg mot visionen.

Slutsats och möjlighet
Sammanfatta de slutsatser du kommer fram till i analysen och formulera dem gärna som vilka möjligheter det finns för oss att göra någonting. Detta är själva basen till den konceptutveckling som följer.

Syftet
Klargör tydliga syften för de olika insatserna som kommer att göras. Det är extremt viktigt att de kreatörer och experter (t.ex SEO-proffs) som senare kommer att ta vid har en mycket tydlig bild av vad deras kreativa insatser skall syfta till. Dvs vad som ska uppnås.

Mål
Översätt syften till mätbara mål. Om ett syfte t.ex var att öka antalet genererade leads kan målet vara att öka antalet leads i digitala kanaler med 20 % under 2009 jämfört med föregående år.

Koncept
Här formuleras övergripande den bärande idé som skall göra jobbet. Konceptformuleringen är tillsammans med syfte det som sätter ramarna för kreatörernas och experternas arbete. Det är detta koncept som skall förfinas och göras ut.

Mätbara nyckeltal (KPI)
Vi började med att bryta ned syfte till mål. Vi bryter ned det ytterligare. Denna gång till att identifiera konkreta handlingar som sker i de digitala kanalerna och som var och en kan identifieras som steg mot att nå våra mål. Om vi tar det mål vi har om att öka antalet leads som genereras i digitala kanaler kan det brytas ned i t.ex: exponeringar på andra platser, ranking i sökresultat, antal unika besökare och andel besökare som utför en specifik handling i vårt gränssnitt. Om vi vill förflytta vår kommunikation från dialogform till konversation kanske konversationsindex är ett relevant nyckeltal?

Flera parallella perspektiv
Det som är särskilt intressant med digital affärsutveckling och kommunikation är att man måste verka i flera parallella dimensioner. De jag identifierat är:

Målgruppsinsikt och personas: sannolikt en förflyttning från traditionell demografisk definition till mer behovs- och situationsorienterad.

Det vi erbjuder: troligtvis en förflyttning mot nyttiga och/eller underhållande tjänster.

Vår kommunikation: flera nya lager jämfört med hur vi tidigare kommunicerat. Den i särklass viktigaste hävdar jag är den keyword-strategi som bör vara en central del i varje seriös brand-book på 2000-talet.

Kanaler: det räcker inte att med att prata om digital kanal i singular. Jag droppar bara några för att öppna sinnena: RSS, Pings, Mikrobloggar, Bloggar, Egen site, Social Media News Room, Forum, Communities, Konversation på andras bloggar, iTunes App Store, Android Market, Aggregatorer, Prisagenter, Mobile Broadcast, Video etc. Dessutom; det kanske finns kanaler utanför de digitala som faktiskt gör ett specifikt jobb bäst?

Trafik: ingen marknadsföring online kan lyckas utan att knäcka nöten i hur vi skall få målgruppen att besöka våra gränssnitt. Var möter vi användarna och hur skall vi få dem att agera? Vilka är våra trafikkällor? Tänk utanför givna ramar, t.ex kan även befintliga kunder i det här sammanhanget iklädas rollen som potentiell trafikkälla.

Teknisk infrastruktur: i framtiden kommer marknadsavdelningen och IT-avdelningen att vara bästa kompisar. Så är det inte idag men en digital strategi måste ställa krav på teknisk infrastruktur. En IT-avdelning måste också ivrigt vara beredd att möta nya och snabba förutsättningar och möjligheter. Det fungerar inte att bekvämt luta sig mot en IT-policy och därigenom hindra den digitala affärsutvecklingen. IT handlar idag om kompetens och affärsutveckling. Se till att möjliggöra!

Organisation: vi har sedan Hedenhös vetat att inga system blir bättre än den organisation som finns bakom dem. Det gäller i allra högsta grad också för digitala affärer och kommunikation. Var beredd på att rita om hela organisationskartan och omdefiniera ditt eget arbete. Det är hög tid. Gör inte ditt företag det så kommer det ett annat som äter upp era marknadsandelar. Gör du inte det själv kommer du snabbt hamna bland föredettingarna.

Gå till handling
När du tagit dig igenom det här har du en bra grund att styra efter och ett härligt fundament att kreera utifrån.

Vad tycker du?
Det här var mitt försök. Vad tycker du? Vad har jag missat? Fyll gärna på i kommentarerna.

Modellen får självklart användas och göras om. Av nyfikenhet har jag skaffat en Creative Commons-licens, som i praktiken säger just det och att du i så fall omnämner upphovsmannen.

The Alberts Digital Strategy by Björn Alberts is licensed under a Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Unported License.

Spotify i all ära men nu annonserar, “veteranen” i sällskapet, Last.fm, en ny cool tjänst. Genom ett samarbete med LyricFind får Last.fm tillgång till ca 800 000 låttexter. Det öppnar upp för många intressanta tjänster. T.ex att kunna söka på delar av en låttext för att finna en låt vars titel du inte kan. Det är ju heller inte så dumt att kunna se låttexten samtidigt som låten spelas. Jag fångade upp det här på ReadWriteWeb, som emellertid har en del vettiga reflektioner kring att Last.fm skulle kunna gjort det ännu bättre.

Jag vill gärna heja på Spotify; alltid kul med framgångsrika svenska uppstickare. Kul vore om Spotify försöker licensiera ett ännu större textarkiv. Med det som bas kan de sedan erbjuda rullande text i takt med låten och därifrån är steget inte långt till streamad karaoke. Vore inte det något?