Här är en nygammal presentation kring hur företag nyttjar det sociala och mobila nätet för att driva sina affärer. Nygammal är den eftersom jag höll en snarlik för några månader sedan men har uppdaterat den med några nya slides samt tagit bort ett antal inför uppdrag hos en stor återförsäljarkedja. Presentationen är, som vanligt, inte helt självförklarande. Hör av dig till mig så kommer jag gärna och håller den för din ledningsgrupp eller ditt team.

I den här posten samlar jag diverse citat och tänkvärdheter från Webbdagarna utöver de bloggposter jag redan skrivit om Haléns och 6 sanningar som måste skrotas. Liten reservation för att de citat jag återger kanske inte är 100% ordagrant återgivna men andemeningen är rätt. Känner du dig felciterad – säg till!

Annika Lidne

A.K.A @annika bjöd på några bra uttalanden:

• En helsideannons i DN à 373 449 kr motsvarar en heltidsanställd under ett år med 23 500 kr/ mån inklusive sociala arbetsgivaravgifter. Apropå att det behövs människor bakom spakarna för att lyckas i sociala kanaler.
• Att bara uppmana till att följa oss på Twitter räcker inte idag. Alla säger det. Tala också om varför  jag ska göra det!
• Internet är döden för medelmåttiga företag, produkter & kommunikatörer.

Här Annikas bilder:

och 7.45 minuter in i den här filmen kan ni se henne hålla sin presentation:

Rikard Westberg

A.K.A @tonerkungen, som driver Tonerlagret.se, höll en underhållande presentation med en del matnyttigt.

• Rikard menar att “det är enkelt att starta e-handel men att det är förbannat svårt att göra det lönsamt” . Precis så är det idag. Tekniken att göra saker har blivit otroligt tillgänglig och lätt att hantera. Men det kommer fortfarande alltid krävas skarpa hjärnor och bra idéer för att lyckas.
• Få folk att rekommendera din butik på prisjämförelsesiter. Tonerlagret har ca 7 % konvertering på trafiken från Prisjakt. Detta trots att de endast har 3-4 omdömen där.
• För en liten och nystartad aktör går det inte att nå lönsamhet endast genom att skaffa nya kunder genom att t.ex köpa AdWords (min anmärkning: beroende på segment och konkurrenssituation). Kostnaden är för hög i förhållande till den snäva marginal som åtminstone Tonerlagret.se har på sina produkter. Ungefär 10%. Därför är det extremt viktigt att fokusera sina insatser till att stimulera återkommande köp. Kan ju låta självklart men även min erfarenhet visar att så ofta inte sker i praktiken.

Rikards bilder (Tack Rikard för att du skaffa Slidesharekonto för min skull!):

Här är två filmer från presentationen, som Joakim Jardenberg streamade. Börja kolla 1.30 in i filmen:

och fortsätt sedan titta på presentationen i den här filmen:

John Ekman

A.K.A @conversionista pratade konvertering på ett både energigivande och kompetent vis och menar att besökarna ställer fyra frågor när de kommer till er site:

1. Har jag kommit till rätt ställe?
2. Har de vad jag behöver?
3. Kan jag lita på dem?
4. OK, ni fick mig – hur kommer jag till avslut?

John berättar också om de fyra vanligaste konverteringsmisstagen. För att se dem och alla andra bilder ladda ned dem på www.conversionista.se/webbdagarna och kolla på de två filmerna här (även dem från Joakim Jardenberg):

presentationen fortsätter i nästa film:

Jung Von Matt

Jung Von Matt presenterade två mycket intressanta case där de har använt gamification, positioneringstjänster och sociala funktioner för att skapa fantastiska resultat. Tyvärr har jag inte  lyckats hitta deras bilder, som innehöll flera intressanta lärdomar, och det finns heller ingen video från seminariet. Om du råkar känna till om dessa finns någonstans säg gärna till så uppdaterar jag!

Hur som helst, det första caset är MINI Getaway som beskrivs i den här filmen:

Rätt cool, eller hur? Ett kvartal efter kampanjen hade försäljningen ökad med 108%. Inte alls illa.

Kampanjen imponerade även på Google i San Francisco som en månad efteråt hörde av sig med frågan: ”om vi kunde göra ngt liknande för dem…”

Det kunde naturligtvis Jung von Matt och skapade nästa imponerande app, som beskrivs bäst i den här filmen:

Några av lärdomarna de delade med sig av fick jag med mig:

• Ha alltid skalbar serverkapacitet. Använd tex Amazons lösningar för det
• Det går inte att förbereda sig nog. När man har tänkt på allt finns 500 grejor till att hantera
• Insikt om målgrupp + kunskap om teknik + vad varumärket står för = nyckel till framgång för mobilappkampanj

Joakim Jardenberg

A.K.A @jocke är en klok man med oerhört mycket relevant kunskap. Några bra saker från Joakims presentation:

• 50% av alla 4-åringar i Sverige är internetanvändare (tyvärr saknades källa men om jag känner Mr. rätt kommer det eventuellt dyka upp i en kommentar här nedanför före det att vi andra har ätit frukost)
• Jocke påstår att 300 nya tjänster startar på nätet varje dag. 1 år senare är 1 av de kvar. Det leder mig direkt in på ett uttryck jag hörde fler än en gång under Webbdagarna “fail forward” och det ligger mycket i det. Den som inte testar lär sig ingenting. Den som testar lär sig hela tiden vilket är det viktiga. Ett misslyckande ökar sannolikheten för ett lyckokast nästa gång enligt mig.
• Staffanstorps kommun kommer snart, som första kommun i Sverige, lansera sin nya site byggd på WordPress. Bra!

Jocke nämnde också någonting om konversationer vilket fick mig att tänka på The Cluetrain Manifesto anno 1999, som säger att “markets are conversations”. Om du inte läst, gör det!

Jockes bilder:

Länktips

• Inom ämnet konvertering var det två talare som tipsade om Whichtestwon.com där man varje vecka kan ta del av A/B-testade case.
• Attentionwizard.com är ett verktyg som simulerar mänskligt beteende under de fem första sekunderna av ett besök för att testa dina landningssidor
• Om man vill ha koll på vad som händer på mobilappfronten då tycker jag att man ska ha koll på Andreas Sjöström
• Jag själv blev påmind om Ushahidi.com. Ett riktigt bra initiativ kring crowsourcad krisinformation. Kolla in!

Ett citat från SkiStar får avrunda denna bloggpost

SkiStars ledning 2007:  ”SkiStar ska vara en onlinedriven försäljnings- & marknadsorganisation. Om det ej funkar på nätet ska vi inte göra det.” DET är vad jag kallar en ledning som är rätt ute.

Andra som bloggat från Webbdagarna

De jag har snappat upp är:

• Judith Wolst
• The Jennie
• DigitalPR

Fyll gärna på i kommentarerna med (do follow) länkar till flera som har skrivit om Webbdagarna.

Tack Internetworld för ett fint arrangemang!
Tack @danehav för fantastiskt fin streaming från huvudsalen
Tack alla trevliga människor jag mötte!
Tack alla talare som generöst ställde sig på scenen inför en jättepublik!

Har precis lyssnat till mycket kompetente Björn Elmberg på Webbdagarna. Björn slaktar 6 gamla sanningar. Nämligen dessa:

1. Best pratice
2. Gammal är äldst
3. Affären först
4. Allting går att sälja med mördande reklam
5. Skydda din egendom
6. Storleken har betydelse

Björn listar också 4 nya sanningar:

1. Det digitala finns överallt
2. Pengar är inte målet
3. Friskt vågat, hälften vunnet
4. Delad glädje är dubbel glädje

Update: Här är Björns bilder:

För att få alla nyanser kolla in Björn lysande föredrag 56 minuter in i den här filmen:

Jag har satt ihop en presentation om sammanfogningen av e-handel och social media. Presentationen riktar sig främst till de som driver e-handel eller överväger att göra det men som ännu ej tagit till sig det sociala nätet. Marknadschefer på e-handelsbolag, som är i behov av uppdatering, hoppas jag kan finna inspiration och vägledning.

Presentationen reder ut sammanhanget kring vad det sociala nätet är och innebär, visar på många case för inspiration samt innehåller en del av mina (sedan tidigare kända) modeller samt tips om hur man kommer igång.

På Slideshare finns även ord bakom varje bild i presentatörsanteckningarna. De hittar man bakom fliken “note” under presentationen om man tittar på den på Slideshare.

Tyvärr noterar jag att kvaliteten på Slideshare har försämrats avsevärt. Presentationen har delvis förlorat sin formatering och ingen av de 5 filmer från YouTube som jag har bäddat in i presentationen visas. Några bilder har ersatts med röda fält. Jag ger upp och publicerar presentationen med dessa brister då det tyvärr inte går att göra någonting åt det.

Uppdatering: Flera timmar senare har filmerna faktiskt dykt upp som de ska och formateringsfelen är borta som det verkar. De röda fälten som förut hade ersatt några bilder är borta. Nu saknas endast en bild och det får vi leva med. Min slutsats är att det kan ta mycket lång tid innan ändringar som man gör slår igenom på Slideshare. Detta trots att gränssnittet säger någonting helt annat, dvs ofta bekräftar att det man gjort är uppdaterat och klart. Dålig interaktionsdesign mao.

Tips! För mig var det viktigt att den här gången få upp anteckningarna till respektive bild. För att göra det måste jag ladda upp presentationen antingen i PPT-format eller Keynote. Eftersom det senare inte fungerade exporterade jag filen till PPT. Laddade upp PPTn vilket lyckades efter otaliga försök. Eftersom formateringen inte blev helt lyckad exporterade jag även min Keynote till PDF. PDFen innehåller ju inte de önskade anteckningarna. Jag ersatte sedan den uppladdade PPT-filen på Slideshare med PDFen. På så vis fick jag upp både anteckningarna och en fil som åtminstone bättre behöll sin formatering. Som tur är försvann alltså inte anteckningarna när jag bytte fil.

Jag brukar vända mig emot hur begreppet social media används. Allt för lättvindigt och allt för generaliserande. Istället pekar jag på att marknaden i många delar har globaliserats och digitaliserats. Till följd av det har marknadskrafterna förskjutits till konsumenternas fördel tack vare de sociala verktyg som finns fritt tillgängliga.

Som företag kan man då känna sig handfallen eller nyfiken. De nyfikna företagen experimenterar. Ett av de mest intressanta experimenten tycker jag Dell står för med ”The Swarm”. Kolla filmen.

Här har Dell testat en helt ny affärsmodell som bygger på de mekanismer som numera styr marknaden. Eller som åtminstone i allt högre grad kommer att styra marknaden. Dvs personliga nätverk, kollektiv kunskap och priskonkurrens.

De har även förpackat det på ett underhållande vis som triggar engagemang. Enkelt uttryckt med en tidsfaktor och en mängdfaktor. Ju fler vi är som vill köpa produkten inom en viss tid desto billigare blir den.

De kör sitt experiment under ett separat domännamn varför de kan utföra det samtidigt som ”business as usual” i övrigt. Skulle experimentet inte ha fungerat skulle de enkelt kunnat stänga ned det och fortsätta i andra spår.

Självklart följde Dell upp sitt experiment med mätbar data och kom fram till att det var succé och kommer därför att rulla ut det på bred front internationellt.

Jag gissar att de nu ser till att få organisation och infrastruktur på plats bakom kulisserna för att kunna driva det i stor skala med framgång.

I filmen citeras en bloggare:

finally people are being creative

Det handlar om kreativ affärsutveckling. Att se bortom de excellark som visar hur vår affär presterar idag. Att se bortom någon slags generell social närvaro på nätet eller för den delen att se bortom en kampanj med sociala komponenter.

Det skulle vara kul om fler tog inspiration av det här exemplet.
För en tid sedan utvecklade jag tankemodellen nedan. Syftet med modellen var just att skapa ett fundament att använda för kreativ utveckling av moderna och digitala affärsmodeller. När man ställer modellen mot vad Dell skapat med sin Swarm verifierar det modellens bärighet.

I korthet:

• Kreativitet
  Skapa en kreativ affärsmodell. Det räcker inte längre att ta in managementkonsulter från McKinsey. Det krävs också digitala kreatörer.
• Incitament
  Affärsmodellen ska innehålla starka incitament att konvertera till köp. I Dells fall, bli fler och köp billigare.
• Enkel konvertering där kunden är
  Det digitala gränssnittet ska göra det enkelt att konvertera. Enkelt uttryckt, om din butik eller transaktionsgränssnitt befinner sig på annan plats än där den blivande kunden är – flytta avslutsmöjligheten dit kunden är. Inte tvärt om.
• Uppmärksamhet
  Som i all kommunikation måste vi ha ett intelligent koncept som fångar den potentiella kundens uppmärksamhet. I modellen är det illustrerat med sökmotormarknadsföring eller sökmotoroptimering (bakgrunden till det senare var att jag vid tiden för modellens tillkomst arbetade med ett projekt för att konvertera icke-kommersiell organisk trafik)
• Landningssida
  Landningssidan är oerhört viktig. Det är porten där besökaren ska kliva in till festen. Känns det som att hon har kommit rätt? Känner hon sig lockad? Känner hon sig trygg?
• Viral loop
  Den verkliga hävstången kommer om vi lyckas skapa en viral loop. Dvs att för varje ny besökare eller kund vi har värvat får vi ytterligare X st. Detta som ett parallellt skeende till den konverteringstratt varje enskild besökare befinner sig i. Därför ska sociala verktyg vara en central del i affärsmodellen. I modellen är det exemplifierat med e-mail, Facebook och Twitter. Dell jobbade även med SMS. Vilka man väljer beror naturligtvis på sammanhang men en sak är säker, de sociala komponenterna har stor betydelse och är det som skiljer gammalt ifrån nytt.

Eller det är snarare så att vi är tillbaka vid marknadens rötter under bondesamhället. En handlare som höll god service, sålde kvalitativa produkter till rimliga priser blev framgångsrik på torget tack vare att vitsorden spred sig och fler valde att handla av honom.

Nu är vi där igen. Konsumenterna går på steroider och kan därför trycka tillbaka betydelsen av industrialismens kommunikationsmetoder där halvdana produkter har kunnat säljas till överpriser ”med hjälp av mördande reklam”.

Idag är det de kreativa företagen med professionellt utförande i alla steg som vinner.

Därför är det så viktigt att arbeta igenom affärsmodellens alla steg in i minsta detalj. På nätet blir du aldrig bättre än din svagaste punkt.

För en tid sedan skrev jag om att varumärken behöver en digital sfär snarare än en enskild webbplats. I den här bloggposten visar jag hur grunden för den närvaron kan vara arrangerad.

Keywords
Allting utgår ifrån att vi har gjort vår hemläxa väl. Att vi lärt känna vår tänkta målgrupps behov och vilka egenskaper vårt erbjudande har. Utifrån detta har vi tagit fram våra keywordkluster. Alltså att översätta behov och egenskaper till söktermer.

Om vi säljer bananer är

det också det givna ursprungsordet men vi skapar ett kluster genom att lägga till variationer. T.ex bästa bananer, bästa bananer göteborg, billigaste bananer, afrikanska bananer, ekologiska bananer, söta bananer, stekta bananer, skala bananer osv.

Artikeln
I modellen utgår jag ifrån att vi arbetar med ett keywordkluster. I praktiken arbetar man ofta med fler. I de fallen är det ”bara” att multiplicera användandet av modellen med antalet keywordkluster.

Den sammanhållande punkten för allting i modellen är artikeln på den egna webbplatsen.

Vilken karaktär denna artikel har varierar naturligtvis med sammanhanget och strategin. Den kanske är informativ? Underhållande? Faktaspäckad? Den kanske bara är en sökbar textuell introduktion till ett innehåll skapat i ett annat medieformat? T.ex en film eller en applikation.

Det viktiga är att vi på den egna webbplatsen har ett sökmotoroptimerat utförande. Att vi underlättar för besökare att dela med sig till de siter och tjänster vi bedömer som relevanta samt att vi också använder trackbacks. D.v.s länkar till och visar vilka som skrivit om och länkat till artikeln. Detta för att vara en aktiv part i det moderna och relationsorienterade nätet.

Relaterat innehåll
En del av vårt innehåller kommer att få högre pagerank än annat. Inte sällan vill vi att en del av vårt innehåll som får låg pagerank ska få högre och därmed också få bättre placering i sökresultaten. Det kanske gäller det innehåll där våra konverterande och kommersiella element finns.

Vi kan ge kraft till de svagare sidorna från de starkare genom att ha en väl genomtänk länkstruktur. I modellen har jag illustrerat detta med artiklar inom samma keywordkluster. I verkligheten kan det mycket väl vara till artiklar från ett annat kluster.

Som alltid är det en kreativ utmaning att i samma gränssnitt kombinera det som är relevant och användarvänligt för användaren med det som är optimalt ur ett SEO-perspektiv.

Andra mediaformat
Det verkligt intressanta är hur vi hanterar andra mediaformat. Det finns stora communities uppbyggda kring mediaformat som minsta gemensamma nämnare. Det är där vi ska ha vårt innehåll. Att vi distribuerar bilder, filmer och dokument till platser där människor är och där människor söker.

Jag vill lyfta fram en tanke om att när vi utvecklar tjänster och applikationer till den egna webbplatsen kan vi lika gärna göra det i linje med t.ex Open Social för att på så vis underlätta distribution av våra tjänster och kanske t.o.m själva transaktionen. Det kostar inte mer. Det är bara smartare.

De mediaformat vi väljer att använda aggregeras och integreras i webbplatsen där det är relevant. Vi erbjuder alltså samma (eller bättre) upplevelse på den egna webbplatsen samtidigt som vi är tillgängliga på långt många fler ställen. Finns det några argument mot att inte göra så?

Någon skulle t.ex kunna invända mot att vi inte får den egna webbplatsen att ranka på videosökningar om vi bäddar in våra filmer från YouTube istället för att faktiskt ha dem på vår egen domän. Emellertid finns det lösningar för det också. Kanske skriver jag om det någon annan gång.

En bonus vi får av att distribuera vårt innehåll är att vi också drar nytta av de etablerade tjänsternas notifiering- och prenumerationsfunktioner.

Upplysa om innehållet
Det finns en mängd verktyg att använda för att upplysa om vårt innehåll.

För att nå dem vi redan varit i kontakt med är nyhetsbrevet det självklara verktyget.

Att driva en eller flera bloggar kan vara relevant. En engagerande VD-blogg är aldrig fel. Inte heller en initierad produktblogg.

Givetvis har vi en genomarbetad RSS-struktur för allt vårt innehåll. Inte bara till bloggarna.

Ett socialt nyhetsrum underlättar spridning. Bara för att det är socialt behöver det inte innebära att man tillåter kommentarer, vilket är den vanligaste kritiken. Det är ett beslut som måste fattas från fall till fall. Samma sak med beslutet om att länka in vad som skrivs om oss eller ej.

Emellertid är det mycket viktigt att man inte använder externa tjänster till sitt sociala nyhetsrum. Det är nämligen ett effektivt sätt att ge bort domänstyrka till leverantören av sådana tjänster istället för att erhålla den själv. Detta gäller för de externa tjänster som ligger på en annan domän än din egen.

Däremot är de verktygen ypperliga att använda för att upplysa om nyheter som vi har publicerat i det egna nyhetsrummet. Både bloggare och journalister prenumererar ju på deras tjänster och de namnkunniga tjänsterna har generellt sett en bra synlighet i sökresultaten.

Att förtjäna en referenslänk från WikiPedia är mycket bra då det är världens största uppslagsverk som ofta placerar sig i toppen av sökresultaten. Att professionellt och objektivt arbeta med WikiPedia för att förmedla information av allmänt intresse kanske är mer realistiskt. Jesper Åström visar hur.

Nätverk och relationer
I det här konceptet har jag haft B2B-företag i åtanke. Därför använder jag LinkedIn. För ett B2C-varumärke hade sannolikt Facebook varit lämpligare.

Enligt en undersökning gjord av Business.com använder sig 59% av B2B-företagen i USA av LinkedIn i professionella syften. Inspireras av t.ex eOffice som har samlat drygt 38 000 människor som deltar i diskussioner och nätverar i företagets LinkedIn-grupp.

Om man bygger relationer med 38 000 människor som delar ett professionellt intresse bör det i förlängningen leda till ett visst antal affärer. Eller hur?

Ja, så har vi Twitter som ibland kan vara relevant att använda sig av.

Vad krävs?
Den här modellen visar endast en planlösning. Vad som görs på vilken plats och hur det är sammankopplat är något som behöver tas fram i en specifik strategi och i kreativa koncept.

Väl framtaget är det inte bara traditionella kreatörer som behövs. Likväl kan det krävas skribenter med journalistisk profil. Dokumentärfilmare, reportagefotografer eller inte minst företagets anställda – eldsjälarna.

Kom ihåg att kanalerna för det mesta är i princip gratis men det betyder inte att närvaron är det. Strategi, idé och produktion av innehåll samt personal kostar. Att omfördela en del av reklambudgeten kan vara ett klokt val.

Jag vill bidra till att bryta gamla invanda mönster som innebär att man gör som man alltid har gjort och att man gör som kompisarna på andra företag gör. T.ex vända sig till ett konsultföretag och efterfråga hjälp med en ny webbplats. Ofta på ett i förväg bestämt content management system. Då ligger det ett stort ansvar på konsulterna att försöka omdefiniera frågan.

Den här bloggposten handlar inte om varför eller för vem ett varumärke finns på nätet. Den handlar heller inte om vad närvaron syftar till eller hur den ska byggas upp. Det varierar självklart från fall till fall.

Kanske kan den verkliga spelplanen bli synlig genom att slänga ett öga på den här bilden och därigenom leda till att budgetar används smartare.  Att frågan om en ny webbplats omdefinieras.

Innehåll
Fundamentet för allting är innehåll. Relevant. Uppdaterat. Unikt och i olika format. Innehåll är basen för konversationer och är själva målet för en länk.

Länkar
Länkar tycker vi om. De är den digitala motsvarigheten till de slantar man får lägga upp för att få sina varor på bästa plats hos ICA-handlaren.

Distribuerat
Innehållet når fler och får större genomslag om det finns där människor finns. De flesta människorna finns inte på den egna webbplatsen. Släpp förtöjningslinorna och låt ert innehåll dansa på nätet.

Varför ska bildbanken vara inlåst i den egna databasen när den kan kommunicera på Flickr? Varför ska videofilmerna kräva bandbredd och serverkapacitet när de kan vara placerade direkt i världens nästa största sökmotor – YouTube? Varför ska kundsupporten ske one-on-one per telefon när den kan hjälpa så många fler med mindre insats genom att förläggas till GetSatisfaction?

För att provocera tanken lite. Varför ska vår e-handel ligga på en egen kostnadskrävande domän när den istället på Facebook kan läggas i händerna på de redan frälsta för att spridas till deras vänner där?

Människor och relationer
Vi människor reagerar på det innehåll vi möter. Vi pratar om det som engagerar, det vi tycker om eller inte gillar. Merparten av oss har relationer till flera människor. En uppfattning eller en länk från en person sprider sig därför som ringar på vattnet.

Man gör därför klokt i att inte bara ”tänka digitalt” med skygglapparna på. Tänk människor. Tänk relationer.  Och det gäller inte bara ”dem” – målgruppen. Det involverar även dig och dina kollegor. Alla bakom varumärket.

Monitorera
En relation börjar någonstans. Kanske genom att någon talar till dig eller om dig. Därför är det klokt att lyssna. Genom att lyssna kan vi också få idéer om vilket innehåll vi bör skapa för att ge bränsle till ännu fler relationer och konversationer.

Sök
Summan av aktiviteten inom varumärkets sfär är det som som syns i sökmotorerna. Eftersom allt fler passerar en sökmotor någon gång i sin köpprocess gäller det att vara aktiv i den processen.

Kort om de olika verktygen
Bilden visar några typiska verktyg. Vissa namngivna. Andra inte. Lite kommentarer om några av dem:

• WikiPedia
  Sannolikt viktigare att arbeta med än den egna ”Om oss” -sektionen. Åtminstone lika viktigt.
• GetSatisfaction
  Exempel på en tjänst att använda för att vända ut och in på hela tanken om kundsupport. Låt kunderna hjälpa varandra. Låt ”alla” anställda, inte bara supportpersonalen, hjälpa kunderna. Lägg allting publikt och minska därigenom trycket på telefonsupport. Visa ert kundengagemang och övertyga indirekt därigenom potentiella kunder som skannar nätet för att bilda sig en uppfattning om varumärket.
• Facebook
  Vissa lägger hela sin digitala närvaro på Facebook istället för på en egen webbplats. Även om man inte väljer den nydanande vägen bör man reflektera över det faktum att det finns 400 miljoner sammankopplade människor bakom den där inloggningen. Även om man inte förlägger någon närvaro på själva Facebook finns det starka skäl att via Facebook Connect koppla sin verksamhet till denna skara av människor.
• Twitter
  Marginellt företeelse säger vissa. Fluga säger andra. Må så vara men baserat på det vi ser här och nu är det en trafikmotor, en länkfacilitator, en sökmotor och ett effektivt relationsverktyg.
• Digg
  Inte särskilt relevant för den som endast verkar inom Sveriges gränser. Pusha är ett svenskt (och marginellt) alternativ. Det finns fler tjänster än de här två som fyller samma funktion. För att skapa uppmärksamhet kring bra innehåll och därigenom generera trafik och länkar är de ypperliga.
• Delicious
  Finns det bästa av ert innehåll upplänkat på Delicious? Om inte kan det vara läge att börja se till att det sker hädan efter. För den som har missat det, i Delicious ganska oattraktiva gränssnitt, Delicious är ett socialt nätverk som kretsar kring länkar. Just det, två viktiga ord i en och samma tjänst. Socialt och länkar.
• Andra digitala resurser
  Det finns en uppsjö av digitala resurser att överväga. T.ex forum, kataloger (dictionaries) eller Wikis med olika inriktning.
• Blogg
  Egentligen borde jag skriva WordPress-baserad blogg. Jag ser många ansträngningar att blogga men där det sker ifrån plattformar som antingen är kassa ur ett synlighet- och sökperspektiv eller har kostat en omotiverat dyr slant att implementera. Det bloggas då i onödan och är ett rent slöseri med pengar som kunde användas till någonting värdeskapande istället. WordPress och dess ekosystem av insticksmoduler är resultatet av tusentals människor samlade kompetens och utvecklingskapacitet. Gratis. Punkt.

Webbplatsen
Webbplatsen får en koordinerande roll. En aggregator som dessutom ska vara trimmad för bära allt innehåll effektivt fram till sökmotorerna. Är ditt content managmentsystem anpassat för det?

Organisationen
Är du och din organisation redo att lyfta blicken från frågan om en ny webbplats? Redo att istället fokusera på frågor som:

• Vilka mål har vi att nå?
• Vilka problem har vi att lösa?
• Vilket värde har vi att erbjuda?
• Vilka behov tillfredsställer vi?
• Vems behov tillfredsställer vi?
• Vilka är nyckelorden för dessa problem, värden och behov?
• Vem kan hjälpa oss?
• Hur gör vi?