Omfamna teknologi!

Har spenderat dagen på SIME Stockholm. Den röda tråden har varit vikten för marknadsförare och företagare att omfamna teknologi. Genomgående har det först fram i presentationer och i dialoger på scen. Låt mig illustrera det genom att återge några av dagens uttalanden och budskap.

Raoul Grünthal, CEO Schibsted berättar att deras ledare måste vara marknadsorienterade (min reflektion: i motsats till att enbart vara journalistiskt drivna) men att de nu dessutom måste vara drivna av teknologi. Han beskriver detta som en betydande “management” utmaning.

Casten Almqvist, VD på TV4 fortsatte på samma tema och sa:

We need to embrace technology. Technology becomes an integrated part of our business model.

En stund senare kliver Robert Bridge från Yahoo! upp på scenen och bjuder på följande sköna citat:

Mobiles and small screens scares the shit out of me as a marketer

och

You guys need to unlock the geeks inside of you!

Det senare som en direkt uppmaning till alla marknadsförare.

Efter det svarar Niklas Adalberth, en av grundarna till Klarna, på frågan:
– Kan du ge något exempel på misstag ni har gjort?

Minst en av oss (grundare) skulle lärt sig att programmera

Själv har jag njutit av att alltid och utan undantag, under min hittills 17-åriga karriär, ha arbetat med människor med annan kompetens än jag själv – inte minst programmerare. Baserat på den erfarenheten kan jag bara hålla med. Det är i den positiva kompetenskonflikten innovation i stort och smått uppstår.

Ett annat genomgående tema, på klassiskt SIME-vis, var vikten av intraprenörskap i etablerade företag. Bl.a menade Raoul Grünthal att traditionella företag måste bli mycket mer disruptive (någon som kan ge mig ett bra svenskt ord?) och våga konkurrera med sina befintliga verksamheter och affärsmodeller. Detta istället för att allt för länge och allt för ofta ägna sig åt att försvara och bevara nuvarande verksamhet.

Både Grünthal och Adalberth underströk vikten av rätt människor för att driva utvecklingen. I Schibsteds fall genom att hitta duktiga entreprenörer och i Klarnas fall helt enkelt genom att anställa människor som är mer kompetenta och/eller erfarna än grundarna själva. Kanske kan det sammanfattas med ett citat av Brent Hoberman

When you find 30 years old razor sharp people with the power & mandate to do something things starts to happen

Till sist – det ligger en del bakom det här citatet som fler borde tänka på:

Blocket IS ugly but it works

Jag rekommenderar att den som, likt Raoul Grünthal, vill få bättre koll på vad som fungerar att ladda ned några av mina favoritrapporter till Google Analytics. Du kommer att få mängder av kunskap, som rätt använda kommer att göra skillnad i ditt jobb. Alltid en pragmatisk början på någonting nytt.

Rock on!

Varumärket behöver en sfär – inte en webbplats

Jag vill bidra till att bryta gamla invanda mönster som innebär att man gör som man alltid har gjort och att man gör som kompisarna på andra företag gör. T.ex vända sig till ett konsultföretag och efterfråga hjälp med en ny webbplats. Ofta på ett i förväg bestämt content management system. Då ligger det ett stort ansvar på konsulterna att försöka omdefiniera frågan.

Den här bloggposten handlar inte om varför eller för vem ett varumärke finns på nätet. Den handlar heller inte om vad närvaron syftar till eller hur den ska byggas upp. Det varierar självklart från fall till fall.

Kanske kan den verkliga spelplanen bli synlig genom att slänga ett öga på den här bilden och därigenom leda till att budgetar används smartare.  Att frågan om en ny webbplats omdefinieras.

Varumärkets sfär där webbplatsen bara är en del

Innehåll
Fundamentet för allting är innehåll. Relevant. Uppdaterat. Unikt och i olika format. Innehåll är basen för konversationer och är själva målet för en länk.

Länkar
Länkar tycker vi om. De är den digitala motsvarigheten till de slantar man får lägga upp för att få sina varor på bästa plats hos ICA-handlaren. Read more

Motargument till 12 skäl att inte använda sociala medier

Erik Fors-Andrée listar och beskriver 12 vanligt förekommande skäl till varför ett företag eller organisation väljer bort sociala medier. En mycket bra sammanställning som är väl värd att läsa. Här presenterar jag motargument. Alltså argument för att bemöta skepsism och kritik.

Först vill jag emellertid vända mig mot benämningen ”sociala medier”. Det är en mycket vag beskrivning som egentligen inte säger särskilt mycket. Det är mer relevant att tala om att marknaden blir allt mer social och det blir den på oändligt många olika sätt.

Risken med att tala om ”sociala medier” är att den som har begränsad kunskap på området likställer det med verktygen Twitter, Facebook och möjligen en blogg.

Hand i hand med att marknaden blir mer social finns också det faktum att den är global och digitaliserad. Dvs en digital, social och global marknad ändrar förutsättningarna fundamentalt för hur framgångsrika företag behöver drivas. Vi är fortfarande tidigt i det paradigmskiftet men det kommer med kraft och det är hög tid att ta till sig.

Mina kommentarer och motargument till Eriks 12 punkter

1. Vi måste hålla en hög produktivitet bland våra anställda
Det är en befogad oro som jag bemöter på tre sätt: Read more

180 slides om Social Media – utan skygglappar

Jag har gjort en presentation om sociala medier, som jag har hållit för två olika klasser på Berghs. Tanken bakom presentationen är att slå hål på ett antal myter kring social media. Att sätta social media i ett tidsperspektiv samt ge ett antal modeller som hjälp i skapandet av kreativa affärs- och kommunikationskoncept.

Presentationen har följande avsnitt:

  • Faktagrund
  • Sociala mediers mognad
  • Förändrade villkor för varumärkesidentitet
  • Lyssna
  • Delta
  • Vikten av innehåll
  • Sociala affärer
  • Kampanjer
  • Mäta & lära
  • Produktutveckling
  • Organisation
  • Verktygen

Då presentationen är hela 180 bilder lång vill jag lyfta fram några saker här.

Negativ publicitet i social media påverkar affärerna – med kraft
Kolla bild 10 för siffror över hur Domino’s Pizza drabbades.

Sju myter kring social media
På bild 18 har jag listat sju myter kring social media som presentationen ska ta kål på.

Modell som visar mognadskurva för social kommunikation kontra reklam
Bild 35 visar Ronnestams modell över i vilken mognadsfas social kommunikation befinner sig i jämförelse med reklam.

Modell för varumärkesidentitet
På bild 43 finns min modell för vad som har betydelse för ett varumärkes identitet på en social och digital marknad. Har skrivit om modellen i ett tidigare inlägg.

Guide för gratis bevakning av social media
På bild 50 och 51 finns en steg-för-steg-guide för hur man sätter upp bevakning av allt som förekommer kring t.ex ett varumärke i sociala kanaler.

Det porösa membranet
Bild 59 visar en schematisk bild över hur intern- och extern kommunikation vävs samman med hjälp av sociala kanaler. Det handlar om att riva kulturella, juridiska och inte sällan IT-relaterade barriärer för att låta kommunikationen flöda. Jag har lånat modellen från en blogg-post anno 2005.

Modell för deltagande
Bild 70 visar Axboms svenska variant av amerikanska flygvapnets modell för hur man ska komma fram till hur man ska agera då varumärkets omnämns i sociala kanaler.

Modell över en modern webbplats
Bild 82 visar en modell, jag har gjort, som beskriver vad en modern webbplats vilar på. Det är inte så enkelt som ett CMS. Webbplatsen är istället en aggregering av en mängd socialt orienterade och distribuerade plattformar för olika typer av innehåll. Jag lär få anledning att skriva om den modellen längre fram.

Modell för hur ett digitalt affärskoncept kan skapas
Bild 101 visar min modell tänkt som input och inspiration för digitala affärskoncept. Jag har skrivit om den i ett tidigare inlägg. Det intressanta är att filmen på slide 103 beskriver hur Dell har skapat ett vinnande koncept på exakt samma principer. Det, om något, verifierar att modellen fungerar i praktiken. Jag kommer antagligen att skriva mer om det längre fram.

Det behöver inte alltid vara avancerat och coolt
Det är resultaten som räknas vilket ibland glöms bort till förmån för guldlejon och guldägg. Bild 115 sammanfattar en i mitt tycke underbar liten Twitterkampanj, som inte kostade många kronor men levererade betydande och mätbara affärsresultat.

Mind-map för kampanjer i social media
I bild 116 finns min modell för kampanjer i social media, som jag tidigare har skrivit om. En kampanj är aldrig bättre än dess svagaste länk. Att skapa en annons som fångar uppmärksamheten räcker inte. En kampanj ska inte vara statisk – den ska förändras i takt med att vi mäter och lär. Djävulen sitter i detaljerna.

Mät framgång i social media
119-126 sammanfattar hur man mäter framgång i social media, vilket jag mer utförligt har skrivit om tidigare.

Ska produktutvecklingen vara social?
På bild 138 och 139 framförs kritik mot det men också mitt försök till slutsats om hur man ska förhålla sig.

Det är organisation och ledning som avgör
Om marknaden helt plötsligt har blivit social, kan vi då fortsätta organisera och driva företag på samma sätt som vi gjorde igår? Svaret är nej. Organisation är en alltför ofta förbisedd faktor i kommunikativa sammanhang. För att lyckas i kommunikation måste du även kunna arbeta med organisation. Börja öppna ögonen genom att kolla in bild 144-153.

Några verktyg
För den som vill ha idéer om verktyg att använda kan det sista delen av presentationen vara relevant.

Mats Rönne, vem är ”du”?

Frågan är retorisk och får sin förklaring i det här inlägget. Mats Rönne gästblogggar på Micco.se. Idag är Mats ordförande för Sveriges Annonsörer. Bakom sig har han en intressant karriär inom Electrolux där fokus legat på marknadsföring i olika roller. Senast som European Media Director.

Varumärkesnivåer_Mats_Rönne

Bilden är från Mats blogginlägg, som är en snabblektion över vilka olika nivåer av varumärken som finns. Mats visar bra exempel inom varje nivå av varumärke. Kort sagt, Mats verkar kunna sin sak. Kul att se någon som kommit långt i vårt svenska näringsliv med genuina kunskaper om varumärken och marknadsföring.

Inlägget är bra, som lektion betraktat, men jag undrar vad poängen är tills jag kommer till slutet.

Mats skriver:

Många varumärken styrs på produktchefsnivå, vilket gör att fokus ligger på produkten och hur dess egenskaper ska kommuniceras, och alltså inte på varumärkets utvidgningspotential. Kort sagt: Skall varumärket högre upp i pyramiden måste ansvaret för varumärkesarbetet högre upp i företagets beslutshierarki.

Jag håller med vilket i sig varken är spännande eller skäl nog att skriva ett eget blogginlägg om.

Då mitt primära nätverk inte är bland näringslivets toppar kan jag kosta på mig att skruva upp frekvensen lite. Om inte annat, för att nå fram i bruset måste jag  sträcka mig längre ut på skalan. Det handlar om att tydliggöra nyanser.

Jag generaliserar. Det Mats skriver om är rena grekiskan för många företagsledare. Read more

4 punkter om att förändra ett traditionellt företag

SIME lyssnade jag till Jesper Kärrbrink – Eniro, Sara Öhrvall – Bonnier och Claudia Gonzalez – FN. Det handlar om förändringar av traditionella företag och organisationer, ibland kallade dinosaurier,  pådrivna av en allt mer digitaliserad marknad och ett mer digitaliserat samhälle. I olika roller har alla tre det gemensamt att de är tillsatta för att anpassa verksamheten till nya förutsättningar.

dinosaur-dead

Här är min tolkning av deras fyra mest viktiga erfarenheter.

Högt pris
Det gör ont att komma in i en organisation med ansvar att förändra någonting. Man bör vara beredd att betala ett högt personligt pris. Det är inte säkert att du blir populärast i organisationen. Du kanske till och med blir hatad.

Sammanhang
För att få både ledning och resten av organisation att sluta upp bakom förändringarna måste du påvisa ett sammanhang. Dvs svara på frågan varför förändringarna är nödvändiga. Använd chockmetoden! Måla upp ett scenario över hur det kommer att se ut om vi inte gör någonting.

Scenariot måste både beskrivas emotionellt och rationellt. Det är nödvändigt att kommunicera tydliga och talande bilder som illustrerar scenariot. Det är viktigt att åstadkomma en känslomässig reaktion.
Icke desto mindre måste den understrykas av siffror.

För att få fram siffrorna är det klokt att börja “ute på fältet”, där den “transaktion” verksamheten syftar till sker. Samla in data av olika slag som visar verksamhetens status. Kan vara både affärsstatus eller kommunikationsstatus. Kan vara klokt att ta in extern hjälp för att ge ytterligare trovärdighet till siffrorna. Informationen korstablueras för att få fram en relevant bild. Jag har delvis beskrivit denna typ av mättal i ett tidigare inlägg.

Den bild du får fram med hjälp av siffrorna extrapoleras sedan för att få fram hur det kan komma att se ut om 5 år eller om 10 år givet samma utveckling som idag.

Nu är både ledning och organisation omskakade och en del börjar därför söka efter möjliga lösningar. Dock inte alla.

Snabba resultat
Nu har du ändå tillräckligt för att kunna få börja göra någonting. Därför är det viktigt att fokusera på det som kan ge snabba resultat. De som började tro på dig får nu bekräftat att de gjorde rätt och de som inte gjorde det har nu fått något att tala om. Kanske vill de vara med på nästa framgång?

Typiska misstag

  • Att tappa orken och börja lyssna på “de mentalt blinda” enligt Sara Öhrvall
  • Att inte vara modig nog enligt Jesper Kärrbrink
  • Att inte använda siffror enligt Claudia Gonzalez

För att inte tappa ork och mod kan man som Jesper Åström lyssna till Bob Dylan som för många år sedan skrev en sång som idag är lika relevant men i ett sammanhang som inte ens fanns då.

Herr Ordförande, vaccinera Ert företag mot kossor & administratörer!

Genom att exemplifiera med det jag som utomstående vet om några företag tillsammans med mina egna bedömningar vill jag visa på vilka utmaningar företag står för idag. Utmaningarna grundar sig i digitalisering, globalisering och ändrade beteendemönster.

Gula_Tidningen

Gula Tidningen

Gula Tidningen grundades 1981. Verksamheten var att ge ut en tidning 1-2 gånger i veckan som innehöll köp- och säljannonser för begagnatmarknaden. I 20 år var tidningen en succé. Det var Gula Tidningen som gällde när man ville sälja sina saker eller köpa begagnat. I princip fanns ingen annan kanal med undantag för annonser i nisch-tidningar eller dagspress samt anslagstavlorna i mataffären (ICA Maxi och liknande existerade inte då).

2004 köpte Eniro Gula Tidningen för 50 Mkr. Sannolikt en av deras sämsta affärer eftersom tidningen helt lades ned under hösten 2006.

Marknaden för begagnad kommers hade flyttat. Read more

Vinna eller försvinna

Satt precis och tittade på Vinna eller försvinna på SVT. Ett program som hjälper småföretagaren att få ordning på sin verksamhet. I programmet fick vi se hur en kvinna får hjälp med sin butik i Bollnäs. Butiken heter “Stor och fin” och säljer kläder för storvuxna. Ett av råden var att etablera en e-shop på webbplatsen i syfte att nå ett större upptagningsområde. Helt rätt.

Nu till det tragiska. Read more

Space management

2003 började jag använda begreppet “Space management” som jag lånat från detaljhandeln. Där handlar det om hur man optimerar försäljning av varor genom placering och synlighet samt i förhållande till andra varor och hur kunder rör sig i en fysisk butik.

I en platsannons från Unilever läser jag idag att de söker en “Space manager”. Från annonsen:

Som Space Manager hos oss på Unilever kommer du bla. att arbeta med utveckling och implementering av sortimentstrategier, hyllstruktur, försäljningsanalys, Category Management etc. Enligt övergripande strategier för respektive kategori kommer du att ansvara för utvecklingen av diverse spaceprojekt både lokalt i butik, mot grossist samt via ett nära samarbete med vår säljkår. En annan del av arbetet består i att löpande samt ad hoc genomföra och analysera diverse analyser/rapporter…

… utvecklad analytisk förmåga och förståelse för vad som driver försäljning i butik…

…Vi ser gärna att du är målinriktad, drivande, och noggrann. Du uppskattar att arbeta med både stora långsiktiga projekt samt detaljarbete.

Översätt den fysiska butiken och dess hyllstruktur till ett digital gränssnitt. Håll med om att det då är en beskrivning av vad varje seriös kommunikatör och affärsutvecklare i digitala kanaler bör arbeta med?

Problemet är att den rollen inte finns för digitala kanaler. Istället styckas kompetensen upp i Art Directors, Informationsarkitekter, Webbanalytiker, Planners, Projektledare, SEO-proffs, SEM-marknadsförare samt marknadschefer och ibland chefer över digital media.

Idag finns det några få som mer eller mindre behärskar merparten av dessa roller. Inom en snar framtid kommer det bli allt vanligare.

Sju punkter kring digital affärsutveckling

Jag hittade en mailtråd från 2007 som fick mig att börja fundera över digital affärsutveckling. Mer specifikt kring hur man bör förhålla sig till det som sker runt omkring oss och vad det är som ger framgång. Jag börjar med att återge inledningen på mailtråden för att sedan presentera de sju punkter jag kommer fram till. Fyll gärna på om du tycker någon punkt saknas.

Från: Björn Alberts
Datum: to 25 okt 2007 08.51.12 GMT+02:00
Till: ALLA
Ämne: Idag förändras Internet

Apple öppnar upp för utvecklare att skapa applikationer till iPhone. Tänk på vad det kommer att innebära…
För den som inte upplevt en iPhone går det bra att kila ner till Macoteket och klämma på den.
http://developer.apple.com/iphone/devcenter/

Vem blir först med en app? ;-)

/ Björn

Från: Supervass Gränssnittsprogrammerare .Net
Datum: to 25 okt 2007 09.49.16 GMT+02:00
Till: ALLA
Ämne: Re: Idag förändras Internet

Jag vill inte låta som världens mest negativa människa, men för en
webbutvecklare så känns det som ett steg tillbaka att återgå till “one
application for each device” upplägget.

http://www.webstandards.org/2007/08/22/the-good-the-bad-and-the-ugly-iphone-edition/

/SG – see ya

Från: Supervass Systemarkitekt .Net
Datum: to 25 okt 2007 09.52.48 GMT+02:00
Till: ALLA
Ämne: SV: Idag förändras Internet

Det har gått att utveckla applikationer till alla Symbian- och Windows-telefoner i åratal… Riktiga applikationer. Måttligt imponerad av detta med andra ord! :-D

/SSA
Read more

På jobbet är jag 2 miljoner personer

Det sociala nätverket LinkedIn, som har en mer professionell inrikting än t.ex. Facebook, är ett fantastiskt verktyg i arbetet.

På LinkedIn knyter du till dig människor du känner. I mitt fall är det 258 stycken. Människor jag känner privat eller genom mitt arbete. De i sin tur har tillsammans mer än 24 300 kontakter. För mig innebär det att jag i mitt nätverk i tredje ledet har mer än 1 741 700 kontakter. Alltså nästan 2 miljoner människor runt om i världen vilka jag enkelt kan komma i kontakt med genom LinkedIn.

Vad är det då konkret som är så bra med LinkedIn i arbetet? Hittills  har jag använt nätverket på två sätt.

Jag har sökt personer att anställa genom en särskilld rekryteringstjänst på LinkedIn. Den har fördelen av att du kan söka i nätverk av människor som känner varandra. Du kan välja olika parametrar som du ställer som krav på den du söker eller vilka du riktar dig till så hjälper LinkedIn dig att få kvalificerade sökanden. Toppen!

Men rekryteringstjänsen är inte ens hälften så bra som tjänsten “Ask”. Den ger dig möjlighet att skicka ut frågor till nätverket. Frågorna går ut till och med tredje led i ditt närverk. Frågan presenteras på var och ens personliga startsida där de kan välja att besvara frågan, om de tror att de har något att tillföra. Du kan även välja att skicka ut frågan per mail till upp till 200 personer.

För två veckor sedan skickade jag ut en fråga för att få in åsikter och idéer till ett uppdrag inom resebranschen som jag arbetar med. Det tog bara några minuter innan jag hade fått det första svaret. Under de sju dagar frågan ligger ute fortsatte svaren att komma in. Det fina är att jag även får svar från människor jag inte känner. Människor med annan profil än min och andra intressen än de jag har. Människor som bor i andra länder. Och det är gratis.

På några dagar fick jag in ett tjugotal svar. Absolut ett försumbart litet antal jämfört med nätverkets storlek. Men det var 20 svar som vart och ett innehöll minst en ny kunskap. Ett litet men bra exempel på begreppet “Wisdom of the crowds” i praktiken.  Framför allt är det här bara början. Bäva månde det företag som försörjer sig på traditionella marknadsundersökningar.

TV4 svarar på mitt mail

Idag fick jag svar på mitt mail till TV4s tittarombudsman som jag skickade sent i lördags kväll. Jag har inget intresse av att starta någon följetång kring denna historia varför jag inte kommer att maila tillbaka. Emellertid kan jag konstatera att svaret är helt standardiserat och lämnar några av mina personliga spörsmål obesvarade. Att svaret saknar ödmjukhet och att de vill skriva mig på näsan om hur TV4 tjänar pengar. Detta trots att jag själv påpekade att jag är väl medveten om det. Svaret kom nästan två dygn efter att jag skickade mitt mail.

Kort sagt är TV4 inte organiserade för att hantera effekten av när deras reklamfinansierade broadcastingmodell falerar. Detta samtidigt som konsumenterna är ständigt uppkopplade och dessutom har vant sig vid att reagera och förväntar sig en dialog. Det visar tydligt hur mycket de allra flesta företag måste lära om. TV4 anses ju ligga långt fram i sina digitala projekt. Trots det klarar de inte av det här eldopet. Kanske beror det på den allmänt rådande oförmågan att se att nätet handlar om så mycket mer än affärer och kommunikation. Det handlar minst lika mycket om behovet av nya sätt att arbeta och organisera sig.

Här är deras svar:

“Hej!

Väldigt många, över 3 000, har hört av sig till mej efter det att TV4 aldrig visade slutet på lördagsfilmen En Andra Chans.

Det inträffade är naturligtvis oerhört beklagligt och givetvis förstår jag alla som är upprörda.

I går fanns det dock möjligheter att se slutet både i TV4 och på www.tv4.se

Klippet från filmen med slutscenerna finns fortfarande kvar på www.tv4.se ( www.tv4.se/andrachans) eller http://www.tv4.se/593264.html

Dessutom kommer filmen i repris den 23/12, exakt när är ännu ej bestämt.

Vad som hände är ännu ej klarlagt, men TV4 har startat en utredning för att hitta felet och se till att liknande händelser inte inträffar igen.

Många tittare tror att misstaget berodde på att reklamen skulle in och att TV4 bara visar mer och mer reklam. Det är inte sant. TV4 har haft samma mängd reklam i över tio år – 10 % av tiden under dygnet får användas till reklam. Hur reklamen får läggas och hur ofta det får vara reklam är reglerat i radio- och tv-lagen.

Reklam är TV4:s huvudsakliga finansiering.

Med Vänliga Hälsningar
Tittarombudsmannen
Janne Andersson
TV4
115 79 Stockholm
020/ 44 44 44
tittarombudsmannen@tv4.se
tv4.se/to”