Posts

180 slides om Social Media – utan skygglappar

Jag har gjort en presentation om sociala medier, som jag har hållit för två olika klasser på Berghs. Tanken bakom presentationen är att slå hål på ett antal myter kring social media. Att sätta social media i ett tidsperspektiv samt ge ett antal modeller som hjälp i skapandet av kreativa affärs- och kommunikationskoncept.

Presentationen har följande avsnitt:

  • Faktagrund
  • Sociala mediers mognad
  • Förändrade villkor för varumärkesidentitet
  • Lyssna
  • Delta
  • Vikten av innehåll
  • Sociala affärer
  • Kampanjer
  • Mäta & lära
  • Produktutveckling
  • Organisation
  • Verktygen

Då presentationen är hela 180 bilder lång vill jag lyfta fram några saker här.

Negativ publicitet i social media påverkar affärerna – med kraft
Kolla bild 10 för siffror över hur Domino’s Pizza drabbades.

Sju myter kring social media
På bild 18 har jag listat sju myter kring social media som presentationen ska ta kål på.

Modell som visar mognadskurva för social kommunikation kontra reklam
Bild 35 visar Ronnestams modell över i vilken mognadsfas social kommunikation befinner sig i jämförelse med reklam.

Modell för varumärkesidentitet
På bild 43 finns min modell för vad som har betydelse för ett varumärkes identitet på en social och digital marknad. Har skrivit om modellen i ett tidigare inlägg.

Guide för gratis bevakning av social media
På bild 50 och 51 finns en steg-för-steg-guide för hur man sätter upp bevakning av allt som förekommer kring t.ex ett varumärke i sociala kanaler.

Det porösa membranet
Bild 59 visar en schematisk bild över hur intern- och extern kommunikation vävs samman med hjälp av sociala kanaler. Det handlar om att riva kulturella, juridiska och inte sällan IT-relaterade barriärer för att låta kommunikationen flöda. Jag har lånat modellen från en blogg-post anno 2005.

Modell för deltagande
Bild 70 visar Axboms svenska variant av amerikanska flygvapnets modell för hur man ska komma fram till hur man ska agera då varumärkets omnämns i sociala kanaler.

Modell över en modern webbplats
Bild 82 visar en modell, jag har gjort, som beskriver vad en modern webbplats vilar på. Det är inte så enkelt som ett CMS. Webbplatsen är istället en aggregering av en mängd socialt orienterade och distribuerade plattformar för olika typer av innehåll. Jag lär få anledning att skriva om den modellen längre fram.

Modell för hur ett digitalt affärskoncept kan skapas
Bild 101 visar min modell tänkt som input och inspiration för digitala affärskoncept. Jag har skrivit om den i ett tidigare inlägg. Det intressanta är att filmen på slide 103 beskriver hur Dell har skapat ett vinnande koncept på exakt samma principer. Det, om något, verifierar att modellen fungerar i praktiken. Jag kommer antagligen att skriva mer om det längre fram.

Det behöver inte alltid vara avancerat och coolt
Det är resultaten som räknas vilket ibland glöms bort till förmån för guldlejon och guldägg. Bild 115 sammanfattar en i mitt tycke underbar liten Twitterkampanj, som inte kostade många kronor men levererade betydande och mätbara affärsresultat.

Mind-map för kampanjer i social media
I bild 116 finns min modell för kampanjer i social media, som jag tidigare har skrivit om. En kampanj är aldrig bättre än dess svagaste länk. Att skapa en annons som fångar uppmärksamheten räcker inte. En kampanj ska inte vara statisk – den ska förändras i takt med att vi mäter och lär. Djävulen sitter i detaljerna.

Mät framgång i social media
119-126 sammanfattar hur man mäter framgång i social media, vilket jag mer utförligt har skrivit om tidigare.

Ska produktutvecklingen vara social?
På bild 138 och 139 framförs kritik mot det men också mitt försök till slutsats om hur man ska förhålla sig.

Det är organisation och ledning som avgör
Om marknaden helt plötsligt har blivit social, kan vi då fortsätta organisera och driva företag på samma sätt som vi gjorde igår? Svaret är nej. Organisation är en alltför ofta förbisedd faktor i kommunikativa sammanhang. För att lyckas i kommunikation måste du även kunna arbeta med organisation. Börja öppna ögonen genom att kolla in bild 144-153.

Några verktyg
För den som vill ha idéer om verktyg att använda kan det sista delen av presentationen vara relevant.

Modell med 14 punkter för kampanjer i social media

Dags att skriva någonting på mer taktisk nivå. Det blir en mind-map för kampanjer i social media. Egentligen bör jag kalla det fria kanaler istället för social media då modellen även innefattar e-mail och den egna webbplatsen, som i och för sig kan vara social.

Mind-map_digital_campaign

Modellen har jag tagit fram mot bakgrund av att jag ibland möter situationer där viktiga delar av en kampanj inte ges tillräckligt mycket engagemang. En kejda är aldrig starkare än dess svagaste länk – detsamma gäller för kampanjer.

Modellen är inte facit för alla situationer och sammanhang och gör heller inte anspråk på att vara det. Trots det vågar jag påstå att effekterna av många marknadsinvesteringar skulle öka bara genom att ha den här modellen på väggen bredvid skrivbordet. Ambitionen är Read more

14 punkter om att mäta framgång i social media

numbersNya företeelser kräver nya sätt att mäta

Jag börjar med att kartlägga några mätpunkter som inte fanns innan social media.

 

Konversationsindex
Ett mått på hur konversant ditt bloggande är. Beskriver förhållande mellan antal blogginlägg och kommentarer. En konversant blogg har fler kommentarer än blogginlägg. Jag har förklarat konversationsindex mer detaljerat i en tidigare bloggpost.

Omnämndanden
Hur ofta varumärket omnämns inom social media är relevant men Read more

Modell för digital strategi på ett A4

the_alberts_digital_strategy_1_0_smallNågon gång på 90-talet fick jag ta del av IKEAs internetstrategi. Den var skriven för hand på ett A4-ark. Föredömligt! På den tiden var emellertid nätet lite enklare men jag har ändå ofta tänkt tillbaka på det där. Jag har också tänkt på alla olika modeller för marknadsföring som finns och ville testa om jag kunde få ihop en modell som rymmer en strategi för digitala kanaler på ett A4-ark år 2009. Mitt försök ser du här på bilden. Klicka på den så får du en större bild eller ladda den i PDF-format här.

Visst går det att lägga ut både tankar och text kring många av de områden jag tar upp i modellen. Emellertid är det en medveten tanke från min sida att försöka få fram endast det mest centrala, helst i punktform. Om nödvändigt går det ju alltid att hänvisa till ett annat dokument. Särskilt tänker jag då på den helt avgörande keyword-strategin. I övrigt finns det ingen anledning att producera långa och tjusiga dokument. Håll det kortfattat och enkelt. Tänk på att inte underskatta vare sig intressenternas intelligens eller hur mycket effektivare det är att du lägger ut tankarna och din kompetens under ett möte eller presentation istället.

Vision
Alla projekt börjar med att någon har en vision av vad som skall uppnås. Formulera den!

Nuläge
Kartlägg nuvarande situation för att lära känna den terräng i vilken strategin skall utgöra vägvisare.

Analys och definition av problem
Analysera nuläget för att Read more

Checklista för studsande besökare

bounce_rate_bjorn_albertsBounce rate är en viktig term inom webbanalys. Den beskriver hur stor andel av besökarna på en sida som inte fördjupar sin interaktion med webbplatsen, t.ex går vidare i köpprocessen. På svenska säger vi avvikelsefrekvens. Helt enkelt de som lämnar dig (sidan) utan interaktion.

Bounce rate uttrycker ett kvalitetsmått på trafiken. Men kan samtidigt också vara ett kvalitetsmått på erbjudande, budskap, disposition och gränssnitt.

Två perspektiv

När man arbetar med bounce rate måste man alltså ha två perspektiv:

  • Off site – trafikdrivande aktiviteter utanför den egna webbplatsen
  • On site – allting på den egna webbplatsen

En hög bounce rate betyder att någonting inte fungerar. Att sidan i fråga är dålig eller att trafiken inte är relevant. Alltså, att vi har lyckats få hit besökare som inte är intresserade av det vi har att erbjuda.

Riktmärken kring bounce rate

  • Under 20% är mycket ovanligt och får betraktas som riktig bra
  • En bounce rate på 20-35% är bra och de flesta bör kunna vara nöjda med det
  • 35-50% är en varningsflagga om att någonting bör göras
  • Över 50%. Det är dags att göra om webbplatsen och göra en ordentlig analys av vilken trafik vi driver och hur vi gör det

Siffrorna har jag fått från Daniel Rytterström, Google.

Enkel checklista vid sökmotormarknadsföring (off site)

  1. Key word (sökterm) ska stämma överens med text ad (textannonsen)
  2. Text ad ska stämma överens med H1 (sidans huvudrubrik) och innehåll på landingssida (den sida dit annonsen är länkad)

Enkel checklista för landingssida (on site)

  1. Relevant huvudrubrik (H1) som fångar upp söktermen
  2. Ett attraktivt erbjudande
  3. Tre starka och kortfattade argument varför det vi erbjuder är bra
  4. Bevisa argument genom tredje part (testimonials, recensioner, rating etc)
  5. Illustrativ eller attraktiv bild
  6. Videopresentation som alterativ till textuellt innehåll
  7. Både textlänk och länkad bild för att komma vidare (call to action)
  8. Enkelt att få mer information för den som vill (t.ex om företaget bakom erbjudandet)
  9. Analys av hur besökaren interagerar med gränssnittet med hjälp av heatmap och taggade länkar
  10. A/B-test eller multivariabla test av olika budskap och/eller kombinationer av innehåll samt dispostion

Go convert!

Ps. Tänk på att en blogg ofta har hög bounce rate då de ofta är utformade så att den senaste bloggposten kan konsumeras direkt på startsidan utan interaktion. För en blogg kanske konversationsindex är ett bra mått vilket jag skrev om tidigare.

Små justeringar med stor effekt

google

Google.se stod det tidigare ”Annonseringsprogram” i den röda cirkeln. När texten ändrades till ”Annonsera med Google” ökade antalet klick på länken med 35 %, enligt Daniel Rytterström på Google.

Min egen slutsats:

  1. Copywritern är företagets viktigaste säljare
  2. Mät och analysera hela tiden
  3. Optimera hela tiden
  4. I de stora dragen glöm inte bort de små detaljerna

Go convert!

Konversationsindex

I tider när traditionella företag (i bästa fall) kämpar med att ändra sin kommunikation från monolog till dialog tänkte jag att “konversationsindex” kan vara relevant att ta upp.

Uttrycket myntades av Stowe Boyd 2006 och visar hur konversant en blogg är. Konversationsindex får man fram genom följande formel: posts/(comments + trackbacks)=conversational index.

Med statistik från min egen blogg blir det: 85/105=0,809

conversational_index

Bjornalberts.com har alltså en konversationsindex på 0,8. Bilden ovan visar statistik från min WordPress. Notera att WordPress likställer trackbacks med kommentarer och att jag i min beräkning har rensat ifrån spam.

Ett index över 1 betyder att bloggen fortfarande mest har karaktären av monolog. Ett företag som på allvar vill förflytta sin kommunikation mot dialog bör alltså eftersträva en index under 1.

Genom att använda sig av det här mätinstrumentet kan kommunikatörer lära sig att skriva på ett sätt som inbjuder till eller möjligen triggar igång kommentarer. Har kommunikatören lyckats med det är nästa steg att konstruktivt själv delta i den uppkomna dialogen. Dvs att själv kommentera läsarnas kommentarer. När det här fungerar kommer det visa sig i allt lägre konversationsindex vilket alltså är positivt.

Det finns en mängd andra digitala kanaler i vilket företag kan föra en dialog med sin målgrupp. Konversationsindex utgår ifrån att mäta dialogen i en blogg. Rimligen bör snarlika typer av beräkningar kunna användas även för mikrobloggar eller diskussioner i kanaler som Getsatisfaction mfl.

Läs också Fyra nyanser av brunt som förutspår 2009 kring konversationer

Dags att uppdatera vår världsbild

Lördag kväll. Familjen gått och lagt sig. En bra tid att förkovra sig. Ett av mina favoritställen är Ted.com.

Hittade en föreläsning av Hans Rosling, professor inom internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Dessutom grundare av Gapminder med världens bästa program för presentation av statistik, Trendalyzer (uppköpt av Google).

Knappt 20 minuter är det värt att spendera på den här filmen. Den visar en annan världsbild än den jag tror de flesta av oss har.

Videon spelades in 2006. Ett år senare en uppdaterad föreläsning på samma tema.