Posts

180 slides om Social Media – utan skygglappar

Jag har gjort en presentation om sociala medier, som jag har hållit för två olika klasser på Berghs. Tanken bakom presentationen är att slå hål på ett antal myter kring social media. Att sätta social media i ett tidsperspektiv samt ge ett antal modeller som hjälp i skapandet av kreativa affärs- och kommunikationskoncept.

Presentationen har följande avsnitt:

  • Faktagrund
  • Sociala mediers mognad
  • Förändrade villkor för varumärkesidentitet
  • Lyssna
  • Delta
  • Vikten av innehåll
  • Sociala affärer
  • Kampanjer
  • Mäta & lära
  • Produktutveckling
  • Organisation
  • Verktygen

Då presentationen är hela 180 bilder lång vill jag lyfta fram några saker här.

Negativ publicitet i social media påverkar affärerna – med kraft
Kolla bild 10 för siffror över hur Domino’s Pizza drabbades.

Sju myter kring social media
På bild 18 har jag listat sju myter kring social media som presentationen ska ta kål på.

Modell som visar mognadskurva för social kommunikation kontra reklam
Bild 35 visar Ronnestams modell över i vilken mognadsfas social kommunikation befinner sig i jämförelse med reklam.

Modell för varumärkesidentitet
På bild 43 finns min modell för vad som har betydelse för ett varumärkes identitet på en social och digital marknad. Har skrivit om modellen i ett tidigare inlägg.

Guide för gratis bevakning av social media
På bild 50 och 51 finns en steg-för-steg-guide för hur man sätter upp bevakning av allt som förekommer kring t.ex ett varumärke i sociala kanaler.

Det porösa membranet
Bild 59 visar en schematisk bild över hur intern- och extern kommunikation vävs samman med hjälp av sociala kanaler. Det handlar om att riva kulturella, juridiska och inte sällan IT-relaterade barriärer för att låta kommunikationen flöda. Jag har lånat modellen från en blogg-post anno 2005.

Modell för deltagande
Bild 70 visar Axboms svenska variant av amerikanska flygvapnets modell för hur man ska komma fram till hur man ska agera då varumärkets omnämns i sociala kanaler.

Modell över en modern webbplats
Bild 82 visar en modell, jag har gjort, som beskriver vad en modern webbplats vilar på. Det är inte så enkelt som ett CMS. Webbplatsen är istället en aggregering av en mängd socialt orienterade och distribuerade plattformar för olika typer av innehåll. Jag lär få anledning att skriva om den modellen längre fram.

Modell för hur ett digitalt affärskoncept kan skapas
Bild 101 visar min modell tänkt som input och inspiration för digitala affärskoncept. Jag har skrivit om den i ett tidigare inlägg. Det intressanta är att filmen på slide 103 beskriver hur Dell har skapat ett vinnande koncept på exakt samma principer. Det, om något, verifierar att modellen fungerar i praktiken. Jag kommer antagligen att skriva mer om det längre fram.

Det behöver inte alltid vara avancerat och coolt
Det är resultaten som räknas vilket ibland glöms bort till förmån för guldlejon och guldägg. Bild 115 sammanfattar en i mitt tycke underbar liten Twitterkampanj, som inte kostade många kronor men levererade betydande och mätbara affärsresultat.

Mind-map för kampanjer i social media
I bild 116 finns min modell för kampanjer i social media, som jag tidigare har skrivit om. En kampanj är aldrig bättre än dess svagaste länk. Att skapa en annons som fångar uppmärksamheten räcker inte. En kampanj ska inte vara statisk – den ska förändras i takt med att vi mäter och lär. Djävulen sitter i detaljerna.

Mät framgång i social media
119-126 sammanfattar hur man mäter framgång i social media, vilket jag mer utförligt har skrivit om tidigare.

Ska produktutvecklingen vara social?
På bild 138 och 139 framförs kritik mot det men också mitt försök till slutsats om hur man ska förhålla sig.

Det är organisation och ledning som avgör
Om marknaden helt plötsligt har blivit social, kan vi då fortsätta organisera och driva företag på samma sätt som vi gjorde igår? Svaret är nej. Organisation är en alltför ofta förbisedd faktor i kommunikativa sammanhang. För att lyckas i kommunikation måste du även kunna arbeta med organisation. Börja öppna ögonen genom att kolla in bild 144-153.

Några verktyg
För den som vill ha idéer om verktyg att använda kan det sista delen av presentationen vara relevant.

Modell för effektiv digital närvaro

Jag gillar digital marknadsföring bl.a eftersom det ger många möjligheter till spin-offeffekter av en kreativ idé. För att en idé i kommunikationssammanhang ska fungera bör den vara unik. Därför lämnar jag det därhän men med en modell vill jag visa i vilket intressant sammanhang en kreativ idé kan fungera.

Model digital marketing Björn Alberts

Jag har liknat modellen, som finns som PDF att ladda ned, med blodomloppet för digital marknadsföring. Det är inte nödvändigtvis en modell för kampanjer då även en långvarig digital närvaro kan etableras baserat på den här modellen.

Min tanke är att modellen ska vara självförklarande och fungera som ett sätt att höja lägsta-nivån på de försök till digital närvaro som görs lite var stans. För att nyansera modellen något vill jag ge några kommenarer.

Flera discipliner och kanaler
Modellen integrerar sökmotoroptimering (SEO), sökmotormarknadföring (SEM) med viralitet genom både e-mail marketing och marknadsföring i social media som Facebook och Twitter. Naturligtvis är det möjligt att addera flera kanaler. T.ex sociala tjänster för video eller varför inte en mobil kanal med eller utan positionering.

SEO och SEM
Det finns viktiga skillnader mellan SEO och SEM i den här modellen. Det kan verka enkelt när jag bara skriver SEO rakt upp och ned. I själva verket är det ett stort konststycke i sig. SEO kräver Read more

Modell med 14 punkter för kampanjer i social media

Dags att skriva någonting på mer taktisk nivå. Det blir en mind-map för kampanjer i social media. Egentligen bör jag kalla det fria kanaler istället för social media då modellen även innefattar e-mail och den egna webbplatsen, som i och för sig kan vara social.

Mind-map_digital_campaign

Modellen har jag tagit fram mot bakgrund av att jag ibland möter situationer där viktiga delar av en kampanj inte ges tillräckligt mycket engagemang. En kejda är aldrig starkare än dess svagaste länk – detsamma gäller för kampanjer.

Modellen är inte facit för alla situationer och sammanhang och gör heller inte anspråk på att vara det. Trots det vågar jag påstå att effekterna av många marknadsinvesteringar skulle öka bara genom att ha den här modellen på väggen bredvid skrivbordet. Ambitionen är Read more

Nätet i en integrerad kampanj – så lyckas du

Sitter på ett seminarium, arrangerat av IAB, och lyssnar till Staffan Slörner, marknadschef Försvarsmakten. De har belönats med flera priser för sin integrerade kommunikation som de skapar med hjälp av reklambyrån DDB och mediaplanerarna på Carat. Försvarsmaktens kommunikation har varit mycket effektiv mätt i antalet inkomna ansökningar till Försvaret. Här är Stefams lärdomar och det han identifierar som framgångsfaktorer.

3 framgångsfaktorer för integrerad kommunikation

  1. Medieval och medieplanering?Försvaret har mycket tydligt definierade målgrupper och har bra koll när och var det är rätt tid att kommunicera med dem. Försvaret sår brett och skördar smalt.
  2. Kreativa annonser och placeringar ?Satsa på produktion och kreativitet. Annonseringen måste anpassas till kanalen, att lägga ned kraft på att vara relevant även i smala nischer. Nya annonsformat och nya placeringar ger hög konvertering. Genom tester komma fram till bästa mixen av interaktiva annonser och korta taktiska budskap.
  3. Kunskap och optimering?Samma system och samma personer under tre år innebär en stor kunskapsbas.

8 lärdomar

  1. Integrera nätet med andra medieval. T.ex adresserad direktreklam och mobil.
  2. Utgå från en övergripande idé men anpassa efter olika digitala media
  3. Variation. Gör inte bara 2 annonser. Gör 10. Det kostar mycket initialt men lönar sig i längden.
  4. Format. Använd nya och oväntade format. Det är nödvändigt för att t.ex kunna komma åt problemet med “banner blindness”.
  5. Testbudget. Avsätt en budget för att leka, testa och lära. Det är så man kommer fram till nya format och nya kombinationer som fungerar.
  6. Tag hjälp. Som köpare av reklam ska du inte tro att det går att klara av digital media själv. Ta hjälp av duktiga internet-planners och kreatörer.
  7. Mät och kolla effekten.
  8. Optimera. Varje dag, varje timme.

Min reflektion

Helt klart verkar Försvarsmakten tillsammans med DDB och Carat utgöra ett vasst team. Tydliga mål från beställaren, kreativitet från DDB för att lösa uppgiften och placering samt analys för att mäta och lära från Carat. Emellertid måste Försvarsmaktens marknadsbudget vara rejält tilltagen. Det är inga billiga kampanjer vi talar om. Hur förhåller sig rekryteringsbudgeten till ett försvar som är under nedmontering?

Hade varit intressant att höra hur Försvaret kompletterar denna annonsering i köpta kanaler med sociala, egna och gratis kanaler. T.ex i nätverk, genom bloggar, mikrobloggar, sociala pressrum, videositer, bildsiter, RSS-feeds och nyhetsbrev samt genom sökmotoroptimering. Dvs vilken SEO-strategi man har. Vilka key words man bygger upp sin kommunikation kring och vilket innehåll man skapar för att optimera.

En organisation som lever på skattemedel borde ligga i framkant när det gäller att använda alla nya möjligheter till kostnadseffektiv och trovärdig kommunikation. Jag befarar att försvarsmakten inte är där än. Någon som vet annorlunda?