Planlösning för varumärkets digitala sfär

För en tid sedan skrev jag om att varumärken behöver en digital sfär snarare än en enskild webbplats. I den här bloggposten visar jag hur grunden för den närvaron kan vara arrangerad.

Keywords
Allting utgår ifrån att vi har gjort vår hemläxa väl. Att vi lärt känna vår tänkta målgrupps behov och vilka egenskaper vårt erbjudande har. Utifrån detta har vi tagit fram våra keywordkluster. Alltså att översätta behov och egenskaper till söktermer.

Om vi säljer bananer är

det också det givna ursprungsordet men vi skapar ett kluster genom att lägga till variationer. T.ex bästa bananer, bästa bananer göteborg, billigaste bananer, afrikanska bananer, ekologiska bananer, söta bananer, stekta bananer, skala bananer osv.

Artikeln
I modellen utgår jag ifrån att vi arbetar med ett keywordkluster. I praktiken arbetar man ofta med fler. I de fallen är det ”bara” att multiplicera användandet av modellen med antalet keywordkluster.

Den sammanhållande punkten för allting i modellen är artikeln på den egna webbplatsen.

Vilken karaktär denna artikel har varierar naturligtvis med sammanhanget och strategin. Den kanske är informativ? Underhållande? Faktaspäckad? Den kanske bara är en sökbar textuell introduktion till ett innehåll skapat i ett annat medieformat? T.ex en film eller en applikation.

Det viktiga är att vi på den egna webbplatsen har ett sökmotoroptimerat utförande. Att vi underlättar för besökare att dela med sig till de siter och tjänster vi bedömer som relevanta samt att vi också använder trackbacks. D.v.s länkar till och visar vilka som skrivit om och länkat till artikeln. Detta för att vara en aktiv part i det moderna och relationsorienterade nätet.

Relaterat innehåll
En del av vårt innehåller kommer att få högre pagerank än annat. Inte sällan vill vi att en del av vårt innehåll som får låg pagerank ska få högre och därmed också få bättre placering i sökresultaten. Det kanske gäller det innehåll där våra konverterande och kommersiella element finns.

Vi kan ge kraft till de svagare sidorna från de starkare genom att ha en väl genomtänk länkstruktur. I modellen har jag illustrerat detta med artiklar inom samma keywordkluster. I verkligheten kan det mycket väl vara till artiklar från ett annat kluster.

Som alltid är det en kreativ utmaning att i samma gränssnitt kombinera det som är relevant och användarvänligt för användaren med det som är optimalt ur ett SEO-perspektiv.

Andra mediaformat
Det verkligt intressanta är hur vi hanterar andra mediaformat. Det finns stora communities uppbyggda kring mediaformat som minsta gemensamma nämnare. Det är där vi ska ha vårt innehåll. Att vi distribuerar bilder, filmer och dokument till platser där människor är och där människor söker.

Jag vill lyfta fram en tanke om att när vi utvecklar tjänster och applikationer till den egna webbplatsen kan vi lika gärna göra det i linje med t.ex Open Social för att på så vis underlätta distribution av våra tjänster och kanske t.o.m själva transaktionen. Det kostar inte mer. Det är bara smartare.

De mediaformat vi väljer att använda aggregeras och integreras i webbplatsen där det är relevant. Vi erbjuder alltså samma (eller bättre) upplevelse på den egna webbplatsen samtidigt som vi är tillgängliga på långt många fler ställen. Finns det några argument mot att inte göra så?

Någon skulle t.ex kunna invända mot att vi inte får den egna webbplatsen att ranka på videosökningar om vi bäddar in våra filmer från YouTube istället för att faktiskt ha dem på vår egen domän. Emellertid finns det lösningar för det också. Kanske skriver jag om det någon annan gång.

En bonus vi får av att distribuera vårt innehåll är att vi också drar nytta av de etablerade tjänsternas notifiering- och prenumerationsfunktioner.

Upplysa om innehållet
Det finns en mängd verktyg att använda för att upplysa om vårt innehåll.

För att nå dem vi redan varit i kontakt med är nyhetsbrevet det självklara verktyget.

Att driva en eller flera bloggar kan vara relevant. En engagerande VD-blogg är aldrig fel. Inte heller en initierad produktblogg.

Givetvis har vi en genomarbetad RSS-struktur för allt vårt innehåll. Inte bara till bloggarna.

Ett socialt nyhetsrum underlättar spridning. Bara för att det är socialt behöver det inte innebära att man tillåter kommentarer, vilket är den vanligaste kritiken. Det är ett beslut som måste fattas från fall till fall. Samma sak med beslutet om att länka in vad som skrivs om oss eller ej.

Emellertid är det mycket viktigt att man inte använder externa tjänster till sitt sociala nyhetsrum. Det är nämligen ett effektivt sätt att ge bort domänstyrka till leverantören av sådana tjänster istället för att erhålla den själv. Detta gäller för de externa tjänster som ligger på en annan domän än din egen.

Däremot är de verktygen ypperliga att använda för att upplysa om nyheter som vi har publicerat i det egna nyhetsrummet. Både bloggare och journalister prenumererar ju på deras tjänster och de namnkunniga tjänsterna har generellt sett en bra synlighet i sökresultaten.

Att förtjäna en referenslänk från WikiPedia är mycket bra då det är världens största uppslagsverk som ofta placerar sig i toppen av sökresultaten. Att professionellt och objektivt arbeta med WikiPedia för att förmedla information av allmänt intresse kanske är mer realistiskt. Jesper Åström visar hur.

Nätverk och relationer
I det här konceptet har jag haft B2B-företag i åtanke. Därför använder jag LinkedIn. För ett B2C-varumärke hade sannolikt Facebook varit lämpligare.

Enligt en undersökning gjord av Business.com använder sig 59% av B2B-företagen i USA av LinkedIn i professionella syften. Inspireras av t.ex eOffice som har samlat drygt 38 000 människor som deltar i diskussioner och nätverar i företagets LinkedIn-grupp.

Om man bygger relationer med 38 000 människor som delar ett professionellt intresse bör det i förlängningen leda till ett visst antal affärer. Eller hur?

Ja, så har vi Twitter som ibland kan vara relevant att använda sig av.

Vad krävs?
Den här modellen visar endast en planlösning. Vad som görs på vilken plats och hur det är sammankopplat är något som behöver tas fram i en specifik strategi och i kreativa koncept.

Väl framtaget är det inte bara traditionella kreatörer som behövs. Likväl kan det krävas skribenter med journalistisk profil. Dokumentärfilmare, reportagefotografer eller inte minst företagets anställda – eldsjälarna.

Kom ihåg att kanalerna för det mesta är i princip gratis men det betyder inte att närvaron är det. Strategi, idé och produktion av innehåll samt personal kostar. Att omfördela en del av reklambudgeten kan vara ett klokt val.