Jag har gjort en presentation om sociala medier, som jag har hållit för två olika klasser på Berghs. Tanken bakom presentationen är att slå hål på ett antal myter kring social media. Att sätta social media i ett tidsperspektiv samt ge ett antal modeller som hjälp i skapandet av kreativa affärs- och kommunikationskoncept.
Presentationen har följande avsnitt:
- Faktagrund
- Sociala mediers mognad
- Förändrade villkor för varumärkesidentitet
- Lyssna
- Delta
- Vikten av innehåll
- Sociala affärer
- Kampanjer
- Mäta & lära
- Produktutveckling
- Organisation
- Verktygen
Då presentationen är hela 180 bilder lång vill jag lyfta fram några saker här.
Negativ publicitet i social media påverkar affärerna – med kraft
Kolla bild 10 för siffror över hur Domino’s Pizza drabbades.
Sju myter kring social media
På bild 18 har jag listat sju myter kring social media som presentationen ska ta kål på.
Modell som visar mognadskurva för social kommunikation kontra reklam
Bild 35 visar Ronnestams modell över i vilken mognadsfas social kommunikation befinner sig i jämförelse med reklam.
Modell för varumärkesidentitet
På bild 43 finns min modell för vad som har betydelse för ett varumärkes identitet på en social och digital marknad. Har skrivit om modellen i ett tidigare inlägg.
Guide för gratis bevakning av social media
På bild 50 och 51 finns en steg-för-steg-guide för hur man sätter upp bevakning av allt som förekommer kring t.ex ett varumärke i sociala kanaler.
Det porösa membranet
Bild 59 visar en schematisk bild över hur intern- och extern kommunikation vävs samman med hjälp av sociala kanaler. Det handlar om att riva kulturella, juridiska och inte sällan IT-relaterade barriärer för att låta kommunikationen flöda. Jag har lånat modellen från en blogg-post anno 2005.
Modell för deltagande
Bild 70 visar Axboms svenska variant av amerikanska flygvapnets modell för hur man ska komma fram till hur man ska agera då varumärkets omnämns i sociala kanaler.
Modell över en modern webbplats
Bild 82 visar en modell, jag har gjort, som beskriver vad en modern webbplats vilar på. Det är inte så enkelt som ett CMS. Webbplatsen är istället en aggregering av en mängd socialt orienterade och distribuerade plattformar för olika typer av innehåll. Jag lär få anledning att skriva om den modellen längre fram.
Modell för hur ett digitalt affärskoncept kan skapas
Bild 101 visar min modell tänkt som input och inspiration för digitala affärskoncept. Jag har skrivit om den i ett tidigare inlägg. Det intressanta är att filmen på slide 103 beskriver hur Dell har skapat ett vinnande koncept på exakt samma principer. Det, om något, verifierar att modellen fungerar i praktiken. Jag kommer antagligen att skriva mer om det längre fram.
Det behöver inte alltid vara avancerat och coolt
Det är resultaten som räknas vilket ibland glöms bort till förmån för guldlejon och guldägg. Bild 115 sammanfattar en i mitt tycke underbar liten Twitterkampanj, som inte kostade många kronor men levererade betydande och mätbara affärsresultat.
Mind-map för kampanjer i social media
I bild 116 finns min modell för kampanjer i social media, som jag tidigare har skrivit om. En kampanj är aldrig bättre än dess svagaste länk. Att skapa en annons som fångar uppmärksamheten räcker inte. En kampanj ska inte vara statisk – den ska förändras i takt med att vi mäter och lär. Djävulen sitter i detaljerna.
Mät framgång i social media
119-126 sammanfattar hur man mäter framgång i social media, vilket jag mer utförligt har skrivit om tidigare.
Ska produktutvecklingen vara social?
På bild 138 och 139 framförs kritik mot det men också mitt försök till slutsats om hur man ska förhålla sig.
Det är organisation och ledning som avgör
Om marknaden helt plötsligt har blivit social, kan vi då fortsätta organisera och driva företag på samma sätt som vi gjorde igår? Svaret är nej. Organisation är en alltför ofta förbisedd faktor i kommunikativa sammanhang. För att lyckas i kommunikation måste du även kunna arbeta med organisation. Börja öppna ögonen genom att kolla in bild 144-153.
Några verktyg
För den som vill ha idéer om verktyg att använda kan det sista delen av presentationen vara relevant.
Nya företeelser kräver nya sätt att mäta
