Graphics blindness – är det möjligt?

Användbart.se hittar jag en lista över 22 tolkningar om vad som fungerar vid design av webbplatser.  Tolkningarna är baserade på studier som har gjorts med hjälp av ögonkamera.

Det som förvånar mig är att text bättre skulle dra till sig uppmärksamhet än bild. Att det gäller banners vet vi enligt teorin om “banner blindness“, som innebär att vi inte ser grafiska banners. Istället uppmärksammar vi textlänkar. Att detta även skulle gälla generellt innehåll kanske ska ses som en evolution? Jag tänker att i så fall skulle “banner blindness” ha börjat utvecklas till “graphics blindness”. Vad tror du?

Här är listan:

  • Text attracts attention before graphics.
  • Initial eye movement focuses on the upper left corner of the page.
  • Users initially look at the top left and upper portion of the page before moving down and to the right.
  • Readers ignore banners.
  • Fancy formatting and fonts are ignored.
  • Show numbers as numerals.
  • Type size influences viewing behavior.
  • Users only look at a sub headline if it interests them.
  • People generally scan lower portions of the page.
  • Shorter paragraphs perform better than long ones.
  • One-column formats perform better in eye-fixation than multi-column formats.
  • Ads in the top and left portions of a page will receive the most eye fixation
  • Ads placed next to the best content are seen more often.
  • Text ads were viewed mostly intently of all types tested.
  • Bigger images get more attention.
  • Clean, clear faces in images attract more eye fixation.
  • Headings draw the eye.
  • Users spend a lot of time looking at buttons and menus.
  • Lists hold reader attention longer.
  • Large blocks of text are avoided.
  • Formatting can draw attention.
  • White space is good.
  • Navigation tools work better when placed at the top of the page.

På jobbet är jag 2 miljoner personer

Det sociala nätverket LinkedIn, som har en mer professionell inrikting än t.ex. Facebook, är ett fantastiskt verktyg i arbetet.

På LinkedIn knyter du till dig människor du känner. I mitt fall är det 258 stycken. Människor jag känner privat eller genom mitt arbete. De i sin tur har tillsammans mer än 24 300 kontakter. För mig innebär det att jag i mitt nätverk i tredje ledet har mer än 1 741 700 kontakter. Alltså nästan 2 miljoner människor runt om i världen vilka jag enkelt kan komma i kontakt med genom LinkedIn.

Vad är det då konkret som är så bra med LinkedIn i arbetet? Hittills  har jag använt nätverket på två sätt.

Jag har sökt personer att anställa genom en särskilld rekryteringstjänst på LinkedIn. Den har fördelen av att du kan söka i nätverk av människor som känner varandra. Du kan välja olika parametrar som du ställer som krav på den du söker eller vilka du riktar dig till så hjälper LinkedIn dig att få kvalificerade sökanden. Toppen!

Men rekryteringstjänsen är inte ens hälften så bra som tjänsten “Ask”. Den ger dig möjlighet att skicka ut frågor till nätverket. Frågorna går ut till och med tredje led i ditt närverk. Frågan presenteras på var och ens personliga startsida där de kan välja att besvara frågan, om de tror att de har något att tillföra. Du kan även välja att skicka ut frågan per mail till upp till 200 personer.

För två veckor sedan skickade jag ut en fråga för att få in åsikter och idéer till ett uppdrag inom resebranschen som jag arbetar med. Det tog bara några minuter innan jag hade fått det första svaret. Under de sju dagar frågan ligger ute fortsatte svaren att komma in. Det fina är att jag även får svar från människor jag inte känner. Människor med annan profil än min och andra intressen än de jag har. Människor som bor i andra länder. Och det är gratis.

På några dagar fick jag in ett tjugotal svar. Absolut ett försumbart litet antal jämfört med nätverkets storlek. Men det var 20 svar som vart och ett innehöll minst en ny kunskap. Ett litet men bra exempel på begreppet “Wisdom of the crowds” i praktiken.  Framför allt är det här bara början. Bäva månde det företag som försörjer sig på traditionella marknadsundersökningar.