Graphics blindness – är det möjligt?

/3 Comments/by

På Användbart.se hittar jag en lista över 22 tolkningar om vad som fungerar vid design av webbplatser.  Tolkningarna är baserade på studier som har gjorts med hjälp av ögonkamera.

Det som förvånar mig är att text bättre skulle dra till sig uppmärksamhet än bild. Att det gäller banners vet vi enligt teorin om “banner blindness“, som innebär att vi inte ser grafiska banners. Istället uppmärksammar vi textlänkar. Att detta även skulle gälla generellt innehåll kanske ska ses som en evolution? Jag tänker att i så fall skulle “banner blindness” ha börjat utvecklas till “graphics blindness”. Vad tror du?

Här är listan:

  • Text attracts attention before graphics.
  • Initial eye movement focuses on the upper left corner of the page.
  • Users initially look at the top left and upper portion of the page before moving down and to the right.
  • Readers ignore banners.
  • Fancy formatting and fonts are ignored.
  • Show numbers as numerals.
  • Type size influences viewing behavior.
  • Users only look at a sub headline if it interests them.
  • People generally scan lower portions of the page.
  • Shorter paragraphs perform better than long ones.
  • One-column formats perform better in eye-fixation than multi-column formats.
  • Ads in the top and left portions of a page will receive the most eye fixation
  • Ads placed next to the best content are seen more often.
  • Text ads were viewed mostly intently of all types tested.
  • Bigger images get more attention.
  • Clean, clear faces in images attract more eye fixation.
  • Headings draw the eye.
  • Users spend a lot of time looking at buttons and menus.
  • Lists hold reader attention longer.
  • Large blocks of text are avoided.
  • Formatting can draw attention.
  • White space is good.
  • Navigation tools work better when placed at the top of the page.

På jobbet är jag 2 miljoner personer

/2 Comments/by

Det sociala nätverket LinkedIn, som har en mer professionell inrikting än t.ex. Facebook, är ett fantastiskt verktyg i arbetet.

På LinkedIn knyter du till dig människor du känner. I mitt fall är det 258 stycken. Människor jag känner privat eller genom mitt arbete. De i sin tur har tillsammans mer än 24 300 kontakter. För mig innebär det att jag i mitt nätverk i tredje ledet har mer än 1 741 700 kontakter. Alltså nästan 2 miljoner människor runt om i världen vilka jag enkelt kan komma i kontakt med genom LinkedIn.

Vad är det då konkret som är så bra med LinkedIn i arbetet? Hittills  har jag använt nätverket på två sätt.

Jag har sökt personer att anställa genom en särskilld rekryteringstjänst på LinkedIn. Den har fördelen av att du kan söka i nätverk av människor som känner varandra. Du kan välja olika parametrar som du ställer som krav på den du söker eller vilka du riktar dig till så hjälper LinkedIn dig att få kvalificerade sökanden. Toppen!

Men rekryteringstjänsen är inte ens hälften så bra som tjänsten “Ask”. Den ger dig möjlighet att skicka ut frågor till nätverket. Frågorna går ut till och med tredje led i ditt närverk. Frågan presenteras på var och ens personliga startsida där de kan välja att besvara frågan, om de tror att de har något att tillföra. Du kan även välja att skicka ut frågan per mail till upp till 200 personer.

För två veckor sedan skickade jag ut en fråga för att få in åsikter och idéer till ett uppdrag inom resebranschen som jag arbetar med. Det tog bara några minuter innan jag hade fått det första svaret. Under de sju dagar frågan ligger ute fortsatte svaren att komma in. Det fina är att jag även får svar från människor jag inte känner. Människor med annan profil än min och andra intressen än de jag har. Människor som bor i andra länder. Och det är gratis.

På några dagar fick jag in ett tjugotal svar. Absolut ett försumbart litet antal jämfört med nätverkets storlek. Men det var 20 svar som vart och ett innehöll minst en ny kunskap. Ett litet men bra exempel på begreppet “Wisdom of the crowds” i praktiken.  Framför allt är det här bara början. Bäva månde det företag som försörjer sig på traditionella marknadsundersökningar.

TV4 svarar på mitt mail

/1 Comment/by

Idag fick jag svar på mitt mail till TV4s tittarombudsman som jag skickade sent i lördags kväll. Jag har inget intresse av att starta någon följetång kring denna historia varför jag inte kommer att maila tillbaka. Emellertid kan jag konstatera att svaret är helt standardiserat och lämnar några av mina personliga spörsmål obesvarade. Att svaret saknar ödmjukhet och att de vill skriva mig på näsan om hur TV4 tjänar pengar. Detta trots att jag själv påpekade att jag är väl medveten om det. Svaret kom nästan två dygn efter att jag skickade mitt mail.

Kort sagt är TV4 inte organiserade för att hantera effekten av när deras reklamfinansierade broadcastingmodell falerar. Detta samtidigt som konsumenterna är ständigt uppkopplade och dessutom har vant sig vid att reagera och förväntar sig en dialog. Det visar tydligt hur mycket de allra flesta företag måste lära om. TV4 anses ju ligga långt fram i sina digitala projekt. Trots det klarar de inte av det här eldopet. Kanske beror det på den allmänt rådande oförmågan att se att nätet handlar om så mycket mer än affärer och kommunikation. Det handlar minst lika mycket om behovet av nya sätt att arbeta och organisera sig.

Här är deras svar:

“Hej!

Väldigt många, över 3 000, har hört av sig till mej efter det att TV4 aldrig visade slutet på lördagsfilmen En Andra Chans.

Det inträffade är naturligtvis oerhört beklagligt och givetvis förstår jag alla som är upprörda.

I går fanns det dock möjligheter att se slutet både i TV4 och på www.tv4.se

Klippet från filmen med slutscenerna finns fortfarande kvar på www.tv4.se ( www.tv4.se/andrachans) eller http://www.tv4.se/593264.html

Dessutom kommer filmen i repris den 23/12, exakt när är ännu ej bestämt.

Vad som hände är ännu ej klarlagt, men TV4 har startat en utredning för att hitta felet och se till att liknande händelser inte inträffar igen.

Många tittare tror att misstaget berodde på att reklamen skulle in och att TV4 bara visar mer och mer reklam. Det är inte sant. TV4 har haft samma mängd reklam i över tio år – 10 % av tiden under dygnet får användas till reklam. Hur reklamen får läggas och hur ofta det får vara reklam är reglerat i radio- och tv-lagen.

Reklam är TV4:s huvudsakliga finansiering.

Med Vänliga Hälsningar
Tittarombudsmannen
Janne Andersson
TV4
115 79 Stockholm
020/ 44 44 44
tittarombudsmannen@tv4.se
tv4.se/to”

TV4 – farligt ute

/4 Comments/by

För ovanlighetens skulle valde jag att kolla på en film på TV ikväll. Jag kollade på “En andra chans” med Nicolas Cage på TV4. En riktig bra film.

Visst kröp det lite i kroppen över de extremt många reklamavbrotten och det ur användarsynpunkt helt vansinniga avbrotten för nyheter mitt i filmen. Nåväl, efter att ha spenderat nästan 3 timmar denna lördagskväll framför TV4 började filmen gå mot sitt slut. Mitt i en gripande slutscen kommer ett reklamavbrott. Mycket märkligt tänker jag. Sitter tålmodigt kvar och väntar under hela reklamen (nej, jag hade inte ens någon dator i knät varför jag faktiskt dumstirrade på dumreklamen).

Döm av min förvåning när det efter reklamavbrottet dyker upp en glad hallåa som påannonserar nästa film. Det helt osannolika har inträffat. TV4 har snuvat alla sina tittare på slutet av filmen. De klippte för tidigt!

Här har kanske några hundratusen tittare ingått ett “avtal” med TV4. Ett avtal som säger att jag kollar på era reklamspottar och ni visar mig en film. Alla dessa människor har suttit i tre timmar framför TV4. Att TV4 kan göra en sådan dundertabbe som att inte leverera hela filmen är helt ofattbart.

Min spontana kommentar, det första som kom ur min mun var: “det är därför TV är så förlegat, jag kommer aldrig mer kolla på en film på TV4”. Underförstått, jag använder nätet för att kolla på precis vad jag vill, när jag vill. Det är i sådana här stunder övertygelsen om nätets överlägsenhet jämfört med andra kanaler växer sig ännu starkare. Det är därför TV4 är farligt ute. Tur för dem att de i alla fall har förstånd nog att våga pröva vad deras närvaro på Joost kan ge.

Naturligtvis skrev jag ett argt mail till TV4s tittarombudsman, som jag har klippt in här nedanför. Nu så här några minuter efteråt kan jag ju verkligen se i mitt mail hur upprörd jag var. Lite pinsamt kan jag tycka men samtidigt, det var precis så jag kände. Det där med att jag tycker att de ska visa om filmen bryr jag mig egentligen inte så mycket om. Men å andra sidan hur ska de annars hantera det? Personligen kan jag lösa det på annat sätt. Ska bli intressant att se om jag får något svar.

“Idag har ni satt spiken i kistan. Jag och min fru (antagligen tillsammans med några hundratusen andra) satt och tittade på filmen “En andra chans”, som började klockan 21. Vi spenderade nästa 3 timmar av vår lördagskväll framför denna fantastiska film. 3 timmar eftersom priset för att se filmen är alla reklamavbrott och ett avbrott för nyheterna. Det är OK, vi vet att det är priset vi betalar för att ni levererar filmen till oss. Det är ett “avtal” oss emellan. Ni förolämpar oss å det grövsta och bryter mot detta avtal när mitt i den gripande slutscenen klipper filmen för ett reklamavbrott. Vi blev mycket förvånade. Men det var ingenting emot så förvånade och fullkomligt häpna vi blev när er glada hallåa dyker upp efter reklamen och påannonserar nästa film, som om ingenting har hänt. P.g.a. av er reklamhets (ja, det är där ni får era intäkter) drar ni er inte för att klippa en film innan den är slut. Ni drar er inte för att svika era tittare. Jag kräver en offentlig ursäkt, en personlig kompensation samt att ni snarast visar om filmen inklusive hela slutet. Jag förväntar mig ett personlig svar på detta brev. Jag är chockad.”

SIME är över

/5 Comments/by

SIME är över för i år. Jag har i realtid försökt att återge vad det talades om även om jag inte mäktade med allt.

Kanske är jag bortskämd i mina förväntningar efter att ha besökt Web 2.0 Expo i San Fransisco tidigare i år. Tyvärr så levde inte SIME upp till mina förväntningar. Det kändes allt för mycket som att människorna, tillställningen och kommunikationen kring eventet levde på gamla meriter. Det var heller inte tillräckligt väl genomfört. De flesta tidpunkterna missades med råge. På scen upptäcker man att de som skulle vara där inte kom över huvud taget. Det trådlösa nätverket var av en kvalitet som om det vore ett experiment för sju år sedan. Även publiken måste på sitt sätt beskrivas som lite trött. Detta bygger jag på att den backchannel som fanns endast har 42 medlemmar av en publik som åtminstone bör ha varit runt 700. Av de 42 som var med i kanalen var det endast ett fåtal aktiva.

Allt för många av föredragen kändes som rena säljpresentationer från sponsorföretagen. Föredragen generellt gav förvånansvärt lite i termer av erfarenheter, inspiration och tankar om framtiden. Kanske kan vi i Stockholm inte få ett event som ens är i närheten av Web 2.0 Expo men nog borde SIME kunna ta inspiration av dem och göra något liknande i miniatyr. Faktum är att Daytona Sessions var mycket bättre trots att det var gratis och trots att det bara var en eftermiddag. Det är någonting att fundera på för gänget bakom SIME.

Nog med negativ kritik. Det fanns ljuspunkter också:

  • Ola Ahlvarsson var lysande som konfrencier och moderator.
  • Esther Dyson resonerade på ett sätt väl värt att lyssna till.
  • Det var kul att se den störste (eller i alla fall rikast på kort tid) av de nya svenska entreprenörerna, Niklas Zennström.
  • Det var en intressant diskussion mellan ett antal riskkapitalister kring hur de ser på att investera i internetföretag.
  • 13-årige Tom Varsavsky var en frisk fläkt
  • Generellt innehöll sista dagens eftermiddag relativt bra diskussioner

Själv tror jag inte att jag kommer nästa år men om SIME då låter höra tala om sig i positiva ordalag kanske jag går dit 2009. Lycka till!

Intervju med 13-åring om Internet

/10 Comments/by

Ola Ahlvarsson samtalar med Tom Varsavsky, 13 år gammal från Spanien. Tom är en typisk “digital native“. Har sällan skådat en så cool person som dessutom var så rapp i replikerna som Tom.

Likställer du dina vänner IRL med dina vänner online?
Nej, absolut inte. De är bara “typer online”.

Talar du med dem om vad som helst?
Nej, verkligen inte. Det kan ju vara vilka knäppgökar som helst.

Spelar du mycket?
Nej, jag var tvungen att sluta för jag blev beroende.

Är det bra att barn i din ålder spelar dataspel där ni springer runt och dödar?
Ja, du tar ut din ilska online istället för i verkliga livet.

Är dina “friends” på Facebook dina vänner?
Jag adderar bara de jag känner som “friends” på Facebook.

Skulle du dejta online?
Bara om jag var riktigt desperat.

Kollar dina kompisar i skolan upp dig online?
Nej.

Förekommer det mobbning på nätet tycker du?
Det närmaste man kommer mobbning på nätet är om någon skriver något dumt om dig på t.ex ett spelforum. Eller om du spelar online kan vissa säga rejält förolämpande grejer om dig genom sina headset.

Brukar du be om hjälp av din pappa då?
Nej, jag tar själv hand om mina problem. Man får lite “second thoughts”.

Vilket är ditt favoritband?
Black Eyed Peas.

Kollar du upp saker om dem på nätet?
Nej.

Varför inte?
Jag bara laddar ner deras musik.

Har du någon gång betalat för något online?
Det enda jag betalat för är online-medlemskap för spel.

Hur betalade du?
Med pappas kreditkort. Han märkte inte ens något. Jag bara mjölkar det på pappas pengar.

Använder du e-mail?
Bara med pappa. Det är som ett gammalt formellt sätt att skriva.

Använder dina kompisar e-mail?
Nej, ingen använder e-mail.

MSN Messenger då?
Nej, det är ju bara massa larv.

Vad använder ni istället?
Det är sällan man behöver skicka någon ett meddelande. Om jag behöver det gör jag det på Facebook.

SMSar du?
Ja, men det är irriterande att behöva använda telefonens värdelösa tangentbord.

Min reflektion:
Anställ Tom och hans kompisar så fort du kan!
Eller ännu bättre, håll i pengarna tills du kan ge dem till Tom & Co och låt dem visa vägen.

Den här intervjun visar också så tydligt hur viktigt det är att föra en kontinuerligt dialog med sin målgrupp istället för att basunera ut budskap. Den som inte börjar föra en dialog nu är borta imorgon.

Dialog med Esther Dyson

/2 Comments/by

Ola Ahlvarsson samtalar med Esther Dyson om användarmakt.

Vad vill människor online?
Det första du gör som barn är att du skriker efter uppmärksamhet. Det är precis vad människor vill online. De vill ha uppmärksamhet från andra människor.

Ibland spårar det ur, t.ex när folk tävlar om hur många kontakter de har på Facebook eller LinkedIn. Det är ingen kvalitativ uppmärksamhet.

Uppmärksamhet är något som kan utbytas. Ester pratar om “the attention economy”. Alltså någonting för marknadsförare att fundera över.

Är Facebook en fluga eller inte?
Marknadsförare har felaktig översatt “attention” till “ad-tention” och därför en intention att köpa. Det är felaktigt och en väg dömd att misslyckas.

Det har börjat höjas röster om att Facebook borde dela med sig av sina intäkter till användarna. Om Facebook skulle börja betala mig för att t.ex tala om att gillar Apple (genom applikationen iLike) skulle det snabbt gå utför för Facebook varför en sådan intäktsdelning inte är möjlig.

Vad har du att säga om att någon annan äger information om mig?
Det är en fri värld. Om någon ger dig fritt innehåll måste du vara beredd att ge någonting tillbaka.

Däremot vore det bra om företag tydligt talade om för oss vilken information de har om oss. Varför presenteras inte information likt Google Web History för alla tjänster. Tjänsteleverantörerna vet ju allt om mig. De borde ge mig samma information.

Troligen skulle det ge mig en ännu större användarupplevelse. För låt oss vara ärliga, det finns ingen jag är mer intresserad av än mig själv. Denna informationsgivning borde vara en del av det naturliga sammanhanget i min relation till en webbplats och företaget bakom.

Hur påverkar det faktum att “min by” inte längre är lokal?
Det finns en risk i att den uppmärksamhet du får är mer ytlig. T.ex en julhälsning på Facebook som är ett massutskick från någon som skickar till alla sina hundratals kontakter. Det är en stor skillnad mot att få en personligt skriven julhälsning. Den senare ger dig ett större värde.

Varumärken?
Internet gör det lättare att bygga ett starkt varumärke med det gör det också mycket lättare att erodera ett starkt varumärke.

Vad ska marknadsförare dra för slutsatser av de förändringar vi nu upplever?
Tre saker skulle jag som marknadsförare betala för:

  1. Annonsering blir mer och mer som PR
  2. Produktplacering, ge produkten gratis till påverkare
  3. Sponsorskap, att sponsra forum eller communities och acceptera och besvara det faktum att du ibland kommer att få kritik.

Apple då, som inte alls lyssnar på sina kunder?
Steve Jobs är speciell. Jag känner honom och han är nästan som en ängel. Han är svår att arbeta med men har de mest fantastiska idéer om hur Apples produkter ska vara. De flesta människor är inte som honom och då är det bra att istället lyssna på kritik.

Hur bemöter ett företag kritik?
Ett företag kan aldrig göra det. Det måste vara en person som gör det och därför är det extremt viktigt att företag ser till att ha sådana personer.

Varför har demokratiseringen av samhället utvecklats genom nätet på samma sätt som marknaden har?
På grund av att en regering inte kan segmentera marknaden som ett företag kan. Visst, regeringar generellt borde visa på en större ödmjukhet. Regeringar borde göra mindre och se till att medborgarna istället kan göra mer själva.

Min reflektion:
Ester Dyson regerar. Hon är klok, kunnig och ödmjuk. Tänk att ha henne som mentor!

Några frågor till Michael Oreskes

/by

Chefredaktören för International Herald Tribune, Michael Oreskes, intervjuas av Tom Crampton. Den senare en prisbelönt journalist och utsedd till en av morgondagens globala ledare av World Economic Forum.

Vad är journalismens roll i ett samhälle under förändring?
Ju mer komplicerad världen desto mer behöver den journalismen som en guide- service. Krisen inom journalistiken är en affärskris och ingenting annat.

Vad betyder det att läsarna nu inte enbart är mottagare av er information?
Vi som journalister måste lära oss arbeta på ett nytt sätt. Att kunna ta tillvara på respons på en artikel. Att människor är mer involverade är positivt men vi måste lära oss att bygga våra artiklar bättre. Att visa hur vi har kommit fram till det vi skriver och vara beredda att ändra oss om ny fakta kommer fram.

Vad är ert försvar mot nya aktörer som inte har fysisk distribution?
Om vi skulle börja från början idag skulle vi ju inte ha byggt det vi har idag. Den fasta kostnaden för tryck och distribution är på sitt sätt också ett skydd då ingen skulle komma på tanken att börja något sådant idag.

Internet demokratiserar, vad har du att säga om det?
De som har tillgång till nätet kommer att få kvalitativ information. Papperstidningarna kanske kommer att utvecklas till en elitprodukt. Det är oroande för de som hamnar där emellan kommer inte att vara informerade.

För att demokrati ska fungera måste människor tala till människor som inte är som de själva. Journalisternas roll är att göra just detta. Att hjälpa läsarna att förstå saker.

Vad är poängen med att ha både IHT och NYT? (IHT ägs av New York Times)
Vi talar om det hela tiden inom koncernen. Vi har en tendens att locka olika målgrupper men vi vet ännu inte om vi ska fortsätta med två varumärken eller om vi borde satsa på ett. I verksamheten verkar vi allt mer som ett företag, det är framför allt profilen gentemot läsarna som skiljer sig åt. Vår olika varumärken utgörs av olika löften till våra läsare. För stunden tror jag trots allt att vi kommer att fortsätta med våra två varumärken.

Räkna ut dina resors miljöpåverkan

/by

Tidigare idag skrev jag om Dopplr, en tjänst där du kan lägga upp dina reseplaner och även se dina vänners reseplaner. Några timmar senare snubblar jag över ett inlägg på O’Reilly Radar, som skriver om tjänsten Dopplr Offsetr. Ett enkelt litet verktyg som visar den deprimerande sanningen om vilken miljöpåverkan dina resor har eller som hela ditt nätverks resande har. Dopplr Offsetr hämtar information om dina resor från Dopplr och räknar ut hur mycket koldioxidutsläpp resorna genererar. Även kostnaden för att köpa motsvarande mängd utsläppsrätter, på t.ex en webbplats som TerraPass, presenteras.

Det är Will Carter, som har skapat Dropplr Offsetr. Här kan du läsa hans egna tankar kring tjänsten han utvecklat.

Det hela görs möjligt genom Dopplrs öppna API. Jag tycker det är en lysande liten tjänst som hjälper till att medvetandegöra att det mesta vi gör har en miljöpåverkan. Det är den här typen av tjänster som upplyser allmänheten. I sin tur kommer allmänheten att ändra sin efterfrågan till mer miljövänliga alternativ. Naturligtvis leder det till att företagen kommer att erbjuda mer miljövänliga produkter och tjänster. Toppen!

Stora besparingar genom SMS

/by

Daniel Dersén från Telenor berättade om ett intressant case.

Folktandvården i Jönköping har börjat skicka ut påminnelser om inbokade tandläkarbesök till sina patienter 31,5 % av patienterna har registrerat sitt mobilnummer. Tjänsten har lett till att uteblivna besök har minskat med 66 % vilket motsvarar 18400 besök. Det har sparat 7,1 miljoner kronor för Foktandvården.

Ett lysande exempel på hur enkla tjänster både kan ge service till kunder och bespara pengar.

Internets påverkan på affärer

/by

Rikard Steiberg från Google ger sin syn på hur Internet påverkar affärslandskapet. Här följer mina anteckningar.

Saker som driver på utvecklingen

  • Brebandsutbredningen
  • Demokratisering av produktionsmöjligheter
  • Kostnaden för lagring faller

Tillväxt i termer av internetanvändare

  • Behovet av information – idag görs 1 miljard sökningar per dag på Google
  • Kommunikation – 80 miljarder e-mails och instant messages skickas varje dag
  • e-handel – omsätter 130 miljarder euro i år
  • Community – 250 miljoner internetanvändare använder också sociala nätverk
  • Underhållning – 500 miljoner filmvisningar per dag på YouTube

Siffrorna kommer att dubblas fram till år 2012.

Påverkan på affärer

Kunder är desamma online som offline

  • Inte många är duktiga på att bygga starka varumärken både offline och online.
  • Maktbalansen skiftar, kunderna vill ha något att säga till om och de har det och gör det.

Konkurrenter kommer från många olika ställen

  • Konkurrens från den långa svansen (ref. The Long Tail)
  • En ny generation av entreprenörer. Enskilda person som säljer online eller digitala konkurrenter, som tex Stardoll, som inte har dyr fysisk infrastruktur att ta hänsyn till

Hastighet
Big will not beat small anymory. It will be fast beating slow.
– Rubert Murdoch

Allianser är avgörande för framgång
Some secrets are more valuable when shared
– Ed Mc Cracken

Rikard exemplifierar med samarbetet mellan Nike och Apple.

Handlingspunkter för affärer
1. Kunder
Bygg online brands lika starka som offline brands

2. Konkurrens
Omdefiniera era konkurrenter
Stimulera kontinuerlig förändring och entrenprenörsanda

3. Hastighet
Lansera tidigt och ofta
Innovation genom iteration

4. Partnerskap
Bygg strategiska fördelar genom samarbete.

Min reflektion:
Rikard Steiberg har helt rätt. Det han pekar på är precis den utmaning som många av våra svenska företag och organisationer måste ta på allvar. Att ta frågan på allvar innebär att lyfta upp den till högsta ledningsnivå och låta den utgöra en prioriterad process i företaget.

Dopplr – en ny tjänst

/1 Comment/by

Lisa Sounio presentera den nya tjänsten Dopplr.

Dopplr berättar om dina reseplaner för dina vänner och är en nyttig tjänst för den som reser mer än fem gånger per år och har vänner som gör detsamma.

Tillfälligheter är också en viktig parameter i Dopplr. T.ex ser du vilka av dina vänner som råkar befinna sig i samma stad som du är i.  Lisa kunde t.ex själv se att 16 av hennes vänner var i Stockholm idag.

Lisa har en bakgrund som designer och på Dopplr menar hon att skönhet förenas med enkelhet. Dopplr menar att de gör den globaliserade världen roligare att vara i.

Min reflektion: Det är säkert kul för verkligt globala affärsmän. Jag tillhör inte målgruppen. För att få tillgång till tjänsten måste man bli inbjuden. Hör av dig om du är nyfiken så skickar jag dig en inbjudan ifall jag har några kvar.