Posts

Konversationsindex

/11 Comments/by

I tider när traditionella företag (i bästa fall) kämpar med att ändra sin kommunikation från monolog till dialog tänkte jag att “konversationsindex” kan vara relevant att ta upp.

Uttrycket myntades av Stowe Boyd 2006 och visar hur konversant en blogg är. Konversationsindex får man fram genom följande formel: posts/(comments + trackbacks)=conversational index.

Med statistik från min egen blogg blir det: 85/105=0,809

conversational_index

Bjornalberts.com har alltså en konversationsindex på 0,8. Bilden ovan visar statistik från min WordPress. Notera att WordPress likställer trackbacks med kommentarer och att jag i min beräkning har rensat ifrån spam.

Ett index över 1 betyder att bloggen fortfarande mest har karaktären av monolog. Ett företag som på allvar vill förflytta sin kommunikation mot dialog bör alltså eftersträva en index under 1.

Genom att använda sig av det här mätinstrumentet kan kommunikatörer lära sig att skriva på ett sätt som inbjuder till eller möjligen triggar igång kommentarer. Har kommunikatören lyckats med det är nästa steg att konstruktivt själv delta i den uppkomna dialogen. Dvs att själv kommentera läsarnas kommentarer. När det här fungerar kommer det visa sig i allt lägre konversationsindex vilket alltså är positivt.

Det finns en mängd andra digitala kanaler i vilket företag kan föra en dialog med sin målgrupp. Konversationsindex utgår ifrån att mäta dialogen i en blogg. Rimligen bör snarlika typer av beräkningar kunna användas även för mikrobloggar eller diskussioner i kanaler som Getsatisfaction mfl.

Läs också Fyra nyanser av brunt som förutspår 2009 kring konversationer

Viral Simpsonsvideo skojar med Apple

/1 Comment/by

Enligt Viral Video Chart är den här videon dagens mest virala. I skrivande stund har den visats 721 391 gånger. 299 bloggar har skrivit om den (med den här blir det 300). Föga förvånande sprids den mest på engelska (23%). Intressant är att även spanska (23 %) och tyska (17 %) är stora språk i spridningen av filmen.


På 20e plats ligger Apples gamla reklamfilm 1984 för Macintosh. Enligt kurvan har den fått ett rejält kliv uppåt idag. Jag tror föklaringen ligger i att sökningar på YouTube efter “Apple” ger filmen ovan på första plats och reklamfilmen på andra plats. Tänk vad som händer med etablerade varumärken på nätet som är utanför en brand managers kontroll. :-)

Distribuera och mät video med TubeMogul

/by

TubeMogul.com är en klockren tjänst för alla som publicerar filmer på nätet.

I ett enkelt gränssnitt laddar man upp sina filmer och får de distribuerade till en mängd välkända videositer. TubeMogul stödjer t.ex. YouTube, Vimeo, Yahoo Video, Blip.tv, Metacafe mfl.

Istället för att bara ladda upp filmen på ett ställe, t.ex YouTube, laddar man alltså istället upp filmen här. Samma jobb men oändligt mycket större spridning.

En annan fördel är analysverktygen där man för varje film kan följa t.ex antal views, kommentarer eller rating aggregerat från de olika siterna. För den vetgirige går det att dyka betydligt djupare än så med fler analysverktyg. En del naturligtvis bara tillgängliga i de olika premiumpaketen. (Förvånande att ingen av premiumtjänsterna går att teckna direkt på siten. Istället måste man skicka iväg en offertförfrågan via webbformulär.)

Förutom att ha koll på de egna filmerna går det också att följa hur väl andras filmer presterar. Man anger helt enkelt vilken film (eller producent) man vill följa och serveras därefter ungefär samma statistik som för de egna filmerna. Skönt att även kunna hålla koll på konkurrenterna eller för att lära sig mer om vad en viss typ av film kan ge.

Mätbarhet i kampanjer

/by

Härom dagen skrev jag om Statoils bannerkampanj och hade bland annat synpunkter på brister i kampanjen med tanke på mätbarhet.

På Branding Strategy Insider läser jag ett kort inlägg som resonerar om mätbarhet.

Derrick Day, som skrivit inlägget, är trött på affärsfolk som påstår att det inte går att korrelera affärsresultat med investering i marknadskommunikation. Han menar att de har helt fel.

Fyra punkter för att kunna mäta resultatet av en kampanj, enligt Day:

  1. Var tydlig med kampanjens mål
  2. Säkerställ att det går att mäta resultatet mot uppsatta mål
  3. Mät resultatet
  4. Utvärdera kampanjens resultat jämfört med uppsatta mål

Day påpekar att det naturligvis är en skillnad mellan kampanjer som syftar till mer långsiktigt varumärkeskommunikation och på kampanjer som är mer säljinriktade. Där hans fyra punkter huvudsakligen gäller de senare.

Det här är ingenting nytt men ibland är det mest uppenbara det som vi behöver påminnas om.

Särskilt punkt 2 tycker jag är en viktig komponent i det kreativa skapandet. Dvs att i konceptet bakom en kampanj “bygga in” möjligheten att mäta effekten. Detta var vad som saknades i Statoilkampanjen.

Det är ett tydligt exempel på hur viktigt det är för den som arbetar med kommunikation på nätet att också ha analytisk kompetens och intresse för affärsprocesser.

Bästa byrån gör inte mål

/7 Comments/by

Ingen kommunikationskanal är lika lämpad som nätet för målomvandling. Dvs att sätta upp ett mål och utforma ett koncept för hela vägen från att vi fångar vår målgrupps uppmärksamhet fram till uppfyllt mål. Att vår investering och vårt koncept leder till att den vi riktar oss till faktiskt utför önskad handling.

Naturligtvis är det fullt möjligt att mäta varje steg. Få realtidsfakta kring hur många som utför önskad handling. Lika självklart är det att kunna se vad som stal uppmärksamheten från den vi riktade oss till. Att kunna identifiera var någonstans på vägen vi eventuellt tappar någon. Det går alldeles utmärkt att börja i det lilla och det finns gratis verktyg för att spåra och följa. Google Analytics är en bra början.

För att exemplifiera kan det i sin allra enklaste form se ut så här:
Vi översätter målgruppens behov till ett sökord, vi köper sökordet på Google, någon i målgruppen söker, hittar vår annons högst upp i Google, klickar, kommer till en landningssida på vår webbplats specifik för just det sökordet, på sidan finns några oemotståndliga argument för vår sak och möjligheten att agera. T.ex att köpa, ladda ned, anmäla sig etc.

Det är lektion 1A. Ett sådant upplägg är inte så svårt. Det klarar vem som helst av att klura ut.

Detta som en kort introduktion. Hur nyttjar då en av Sveriges mest välrenommerade reklambyråer, Forsman & Bodenfors, målomvandling i kampanjer för sina kunder? De kan väl inte nöja sig med det närmast naiva upplägget jag exemplifierar med?

Min vän Niklas Larsson, en mycket intelligent Art Director, uppmärksammade mig på ett tragiskt exempel.

På DN Ekonomi fann hann en bannerannons för Statoil, som just nu kör en kampanj i flera kanaler, bl.a. TV, radio och print. Statoil är kund hos Forsman & Bodenfors.

Bannerannonsen möter upp bra med snygg grafik, fina annimationer och interaktionsmöjligheter. Men vad händer sedan?

Du kommer ingen vart, du har hamnat i en återvändsgränd:
“Tävlingsfolder, med regler, finns i kassan.”

Bannerannons för Statoil som leder mig rakt in i en återvändsgränd

Bilden är ett kollage föreställande tre olika vyer i bannerannonsen

Jag trodde att vi redan på 90-talet slutade med banners som inte leder till någonting.

Är det detta kunder till ledande svenska byråer ska betala för? Jag tycker inte det. Hela kommunikationen i bannerannonsen syftar ju till att man ska agera och agerandet som sådant, att delta i en tävling, är väl lämpat för nätet. Oavsett vad sista steget i kampanjflödet är så är det oförsvarbart att lämna målgruppen i en återvändsgränd. Hur ska Statoil veta hur många som såg annonsen och dessutom kom in i butiken och hämtade foldern? Hur ska Statoil kunna veta hur bra bannerannonsen levererade som en komponent i kampanjen? Hur många som interagerade med bannerannonsen tappar vi på den oändliga vägen till en fysisk kassa på en Statoilmack?

Det här är att kasta pengarna i sjön!

Inte nog med det. Hade bannerannonsen tagit mig vidare till Statoils webbplats hade risken varit stor att jag mötts av budskapet att “vi bygger om vår hemsida”. Skärmdumpen är från onsdag kväll 7 november 2007. Det är bara en animerad gif föreställande en vägarbetare som saknas. God natt!

Så här såg det ofta ut 1996 och ibland gör det även det år 2007