Allt som behövs för att skapa ett socialt nyhetsrum

/6 Comments/by

När jag var på Rebtel gjorde jag tillsammans med Alexander och Ola Rebtels Social Media Newsroom. Här berättar jag hur vi gjorde; en bruttolista över allt som behövs för att skapa ett social nyhetsrum baserat på WordPress.

Rebtel-newsroom_web

Syfte

  • Underlätta för intresserade att ta del av information om Rebtel och vår marknad
  • Underlätta för de som vill sprida vår information eller länka till oss och därmed stärka oss i sökmotorerna
  • Få ut mer av pressmeddelanden
  • Nyttja andra resurser på nätet för att öka vår räckvidd

Det bästa vi gjorde – Buzz

Rebtels Social Media Newsroom är till för besökare som antagligen har kommit dit för att ta del av information om företaget. Vi tänkte på hur vi själva beter oss när vi vill ta reda på mer om ett företag. Naturligtvis besöker vi webbplatsen men sedan tar den externa informationssökningen vid. Man söker i bloggosfären, på YouTube, i sökmotorer för nyheter, efter bilder eller bland microbloggar etc. Vi ville underlätta för informationssökarna genom att samla så mycket som möjligt av vad som publiceras om Rebtel på nätet direkt i vårt Newsroom. Vi kallar det “Buzz” och här har vi aggregerat information från bloggosfären, från andra sociala plattformar som t.ex Twitter och GetSatisFaction samt från olika digitala nyhetstjänster. Detta oavsett vem som publicerat eller vad de har publicerat. Det enda vi har filterat bort är inlägg med stötande innehåll. Allt under devicen att det är bättre att aktivt följa och delta aktivt i den konversation som finns utanför de kontrollerade kanalerna än att spela ovetandes; gör gott och få gott tillbaka.

Plattformar och moduler vi använt

  • YahooPipes – för att skapa kvalitativa och filtrerade RSS-feeds i syfte att under Buzz aggregera vad som publicerats om Rebtel på nätet
  • Flickr – publicering och aggregering av bildmaterial
  • YouTube – publicering och aggregering av filmmaterial
  • Google Analytics – för uppföljning, analyser och slutsatser
  • Advanced Permalinks – för att kunna hantera den för SEO så viktiga länkstrukturen
  • BDP RSS Aggregator – för att publicera RSS-feeds från YahooPipes
  • Aksimet – spam-skydd för kommentarer
  • Facebook Connect – för att sprida interaktivitet i vårt Newsroom till Facebook
  • Flickr RSS – för att publicera bilder från Flickr i vårt Newsroom
  • Quick Flickr Widget – för att publicera bilder från Flickr i vårt Newsroom
  • Tubepress – för att publicera filmer ifrån YouTube
  • All in one SEO Pack – det mesta man behöver för att optimera för sökmotorer
  • FD Feedburner Plugin – för struktur och statistik på våra feeds
  • Google Analyticator – enkelt sätt att implementera Google Analytics
  • Google XML Sitemaps – genererar sitemaps som gillas av Ask.com, Google och de andra stora
  • Share This – för att låta användare enkelt dela med sig
  • Ping.fm Ping This – låter användaren välja om de vill pinga sina sociala nätverk via Ping.fm
  • PingPressFM – låter oss meddela våra sociala nätverk om nyheter, bl. a med stöd för schedulering
  • Simple Tags – för taggning och tag cloud
  • TweetMeme Button – låter användaren skicka Tweets kopplad till respektive artikel
  • Wordbook – för att publicera introduktion och länk till artiklar på Facebook
  • WPtouch iPhone Theme – för att presentera nyhetsrummet optimerat för iPhones

Till nästa gång

Till nästa gång skulle jag överväga att:

  • Lägga ut designuppdraget på 99designs.com
  • Beställa en WordPress-mall från PSD to WordPress eller motsvarande
  • Skaffa en driftoperatör med bättre prestanda

Twingly lanserar sök för mikrobloggar

/by

twingly_microblog_search

Twingly hänger med i utveckling och lanserar en sökmotor för mikrobloggar.

Inledningsvis indexeras Twitter, Jaiku. Identi.ca, svenska Bloggy och tyska Bleeper. Även nedlagda Powcnes arkiv är indexerat. I en bloggpost uppmanar Twingly till tips om fler tjänster att addera.

Bland funktionerna finns widget med sökresultat att lägga på sin egen webbplats. För att bevaka vad som sägs om t.ex ditt varumärke kan man använda både notifieringar via e-mail eller RSS-feed. Det går även enkelt att begränsa sin sökning till specifika mikrobloggar.

Jag gjorde en spontan sökning på “Ica”. Gränssnittet är föredömligt enkelt men jag saknar information om antalet sökresultat samt möjlighet att avgränsa min sökning till ett specifikt land eller språk. Med min sökning på Ica vill jag ha information om den svenska detaljhandlaren men fick även upp en mängd tweets från anda länder som handlar om helt andra saker.

Som jag tidigare skrivit om har Twingly öppnat upp för att ta emot användarnas idéer varför det bara är att surfa in på deras Techplan och utrycka sina önskemål.

Heja Twingly!

Den nyfikna formgivaren är en vinnare (här är länkarna till förklaringen)

/4 Comments/by

sigvard_bernadotte_at_bjorn_alberts_blog

Bilden visar Sigvard Bernadotte, en av Sveriges största formgivare genom tiderna. En vinnare.

För att skapa digital framgång krävs:

  • Marknadsföring
  • Formgivning
  • Copywriting
  • Systemutveckling

Marknadsförare finns det många av. Copywriters likaså. Naturligtvis av olika dignitet.

Duktiga formgivare som inte främjar sig från teknik är dagens stora vinnare. Detta eftersom nätet är fullt av paketerad teknik som vem som helst kan använda för att lansera projekt eller för att starta nätbaserade företag. Naturligtvis kan även marknadsförare och copywriters använda dem men de saknar kompetens att göra ut särskiljande och attraktiv formgivning. Att skapa starka visuella identiterer. Alltså är formgivarna vinnare. Allt de behöver göra är att vara nyfikna på teknik och lära sig att arbeta med CSS.

Systemutvecklarna då? Det är ju dem som skapar koden så utan dem blir det inget. Men de systemutvecklare som ännu inte har slutat att uppfinna hjulet i varje projekt får nog tänka om. Om jag vore systemutvecklare skulle jag ta en helg och fundera över hur jag ska förhålla mig till följande exempel på avancerade, paketerade och fria (till stor del) open source-plattformar:

Bloggar

Radannonser

CRM

Content management

e-handel

Marknadsundersökningar

Forum

E-postutskick

Indexera webbplatsen snabbt

Fotogalleri

RSS

Wiki

FAQ

Chat

Plattform för Digg-kloning

Idea Management

Kalender

Ps. Om jag som IT-chef eller som Marknadschef köpte konsulter skulle jag också ta mig en funderare på om mina pengar går till att skapa innovation och affärsnytta eller om de går till att göra kod som redan finns gratis.

Konversationsindex

/11 Comments/by

I tider när traditionella företag (i bästa fall) kämpar med att ändra sin kommunikation från monolog till dialog tänkte jag att “konversationsindex” kan vara relevant att ta upp.

Uttrycket myntades av Stowe Boyd 2006 och visar hur konversant en blogg är. Konversationsindex får man fram genom följande formel: posts/(comments + trackbacks)=conversational index.

Med statistik från min egen blogg blir det: 85/105=0,809

conversational_index

Bjornalberts.com har alltså en konversationsindex på 0,8. Bilden ovan visar statistik från min WordPress. Notera att WordPress likställer trackbacks med kommentarer och att jag i min beräkning har rensat ifrån spam.

Ett index över 1 betyder att bloggen fortfarande mest har karaktären av monolog. Ett företag som på allvar vill förflytta sin kommunikation mot dialog bör alltså eftersträva en index under 1.

Genom att använda sig av det här mätinstrumentet kan kommunikatörer lära sig att skriva på ett sätt som inbjuder till eller möjligen triggar igång kommentarer. Har kommunikatören lyckats med det är nästa steg att konstruktivt själv delta i den uppkomna dialogen. Dvs att själv kommentera läsarnas kommentarer. När det här fungerar kommer det visa sig i allt lägre konversationsindex vilket alltså är positivt.

Det finns en mängd andra digitala kanaler i vilket företag kan föra en dialog med sin målgrupp. Konversationsindex utgår ifrån att mäta dialogen i en blogg. Rimligen bör snarlika typer av beräkningar kunna användas även för mikrobloggar eller diskussioner i kanaler som Getsatisfaction mfl.

Läs också Fyra nyanser av brunt som förutspår 2009 kring konversationer

Mediebyråns framtid är oklar

/by

Jag funderar på hur Google Ad Planner kommer att påverka en mediebyrås verksamhet. En mediebyrå lever ju på att hjälpa till med mediestrategier och medieplanering. Alltså att göra research, analys, planering och ibland även köp samt i bästa fall uppföljning, analys igen och korrigering.

Google Ad planner är gratis och hjälper användaren att finna de webbplatser där aktuell målgrupp finns. Det går att definiera målgrupper baserat på intresse och demografi och baserat på det finna relevanta webbplatser (bland miljontals). För dessa finns uppgifter om t.ex antal unika besökare och antal sidvisningar. När research är gjord kan man i Googel Ad Planner även skapa egna medieplaner. Alltså planer över vilka webbplatser jag skall annonsera på samt naturligtvis också få aggregerad data kopplad till just min medieplan.

Efter att ha jobbat med gränssnittet i några minuter är det sedan mycket lättarbetat med överskådliga grafer och möjligheter till fördjupad information.

adplanner

OK, jag kan alltså själv göra research, analys och planering. Att köpa medieutrymme kan jag också göra själv. Jag skaffar enkelt konto hos några etablerade annons- och affiliatenätverk.

Vad är då kvar för mediebyrån att göra? Jag ser två saker. Det ena är ju naturligtvis att stå på tå och hela tiden sträva efter att kunna erbjuda överlägsen analytisk och strategisk kompetens. Som vanligt är det inte någon massmarknad. Endast några få kan axla den rollen. Det andra är att ta sig ann icke-köpta kanaler. På nätet är de som bekant många. Några exempel:

Det är här det verkligt intressanta landskapet växer fram och som i all okänd mark behövs det stigfinnare. Är det en roll de skickligaste mediebyråerna kan spela? I bästa fall för dem men jag är tveksam. Mediebyrån som företeelse och som vi känner den idag kommer att bli en allt mer otidsenlig aktör. Köpt reklam minskar i betydelse och envägskommunikation hör allt mer till det förgågna till förmån för dialogbaserad kommunikation, öppenhet och större fokus på innovativa tjänster och produkter. Det är inte längre någon skillnad mellan de kanaler i vilken kommunikation eller transaktion sker. I våra allt mer digitala gränssnitt vävs allting ihop till nya utmaningar där även bakomliggande organisation eller underliggande teknik är en fråga som en kommunikatör inte kan värja sig ifrån. Mot bakgrund av det tror jag att mediebyråerna får det tufft att ompositionera sig.

Vad tror du?

Ps. En intressant stigfinnare kapabel att rita kartor i vårt nya kommunikationslandskap är Mattias Östmar, PRfekt

Fruugo.com

/by

Vi ska bevittna lanseringen av Fruugo.com som påstås vara ett nytt sätt att handla på nätet. Det sägs att detta är den mest ambitiösa start-upen i världen. En ny upplevelse. Vi ska se…

Fruugo.com presenteras som “E-commerce Rebels”.

“An e-commerce startup is like a box of chocolate… you never know what you’re gonna get”.

Allt tyder på att e-handel ökar men samtidigt att människor inte tycker att det är enkelt eller tryggt.

Fruugo har ca 60 anställda som arbetar stenhårt för att bygga någonting nytt. Tydligen kommer vi inte att få se lanseringen förr än i januari 2009 då en beta-version kommer att öppnas i Sverige och Finland. Inte bara typiska early adopters kommer att bjudas in. Även “vanliga” konsumenter.

Vill du ha en invite? Maila jannew AT fruugo.com.

Relevant slösurfning

/by

Stumbleupon.com är inget nytt men är både kul och bra. Det var länge sedan jag planlöst surfade runt på nätet. När jag någon enstaka gång vill göra något liknande använder jag istället Stumbleupon.

Man börjar med att ladda ned Stumbleupon som en plugin till webbläsaren och anger intresseområden. När det är gjort har man alltid några trevliga knappar att använda.

Genom att klicka på knapparna får jag hjälp att “snubbla” runt på nätet inom mina intresseområden. Jag kan också välja att endast snubbla runt bland videoklipp eller bilder. Klicka på tumme upp eller tumme ner för det jag gillar eller inte gillar. Stumbleupon lär då känna mig bättre och presenterar innehåll som blir allt mer relevant för mig.

Nu ska jag snubbla vidare.

Låttexter på Last.fm

/10 Comments/by

Spotify i all ära men nu annonserar, “veteranen” i sällskapet, Last.fm, en ny cool tjänst. Genom ett samarbete med LyricFind får Last.fm tillgång till ca 800 000 låttexter. Det öppnar upp för många intressanta tjänster. T.ex att kunna söka på delar av en låttext för att finna en låt vars titel du inte kan. Det är ju heller inte så dumt att kunna se låttexten samtidigt som låten spelas. Jag fångade upp det här på ReadWriteWeb, som emellertid har en del vettiga reflektioner kring att Last.fm skulle kunna gjort det ännu bättre.

Jag vill gärna heja på Spotify; alltid kul med framgångsrika svenska uppstickare. Kul vore om Spotify försöker licensiera ett ännu större textarkiv. Med det som bas kan de sedan erbjuda rullande text i takt med låten och därifrån är steget inte långt till streamad karaoke. Vore inte det något?

På jobbet är jag 2 miljoner personer

/2 Comments/by

Det sociala nätverket LinkedIn, som har en mer professionell inrikting än t.ex. Facebook, är ett fantastiskt verktyg i arbetet.

På LinkedIn knyter du till dig människor du känner. I mitt fall är det 258 stycken. Människor jag känner privat eller genom mitt arbete. De i sin tur har tillsammans mer än 24 300 kontakter. För mig innebär det att jag i mitt nätverk i tredje ledet har mer än 1 741 700 kontakter. Alltså nästan 2 miljoner människor runt om i världen vilka jag enkelt kan komma i kontakt med genom LinkedIn.

Vad är det då konkret som är så bra med LinkedIn i arbetet? Hittills  har jag använt nätverket på två sätt.

Jag har sökt personer att anställa genom en särskilld rekryteringstjänst på LinkedIn. Den har fördelen av att du kan söka i nätverk av människor som känner varandra. Du kan välja olika parametrar som du ställer som krav på den du söker eller vilka du riktar dig till så hjälper LinkedIn dig att få kvalificerade sökanden. Toppen!

Men rekryteringstjänsen är inte ens hälften så bra som tjänsten “Ask”. Den ger dig möjlighet att skicka ut frågor till nätverket. Frågorna går ut till och med tredje led i ditt närverk. Frågan presenteras på var och ens personliga startsida där de kan välja att besvara frågan, om de tror att de har något att tillföra. Du kan även välja att skicka ut frågan per mail till upp till 200 personer.

För två veckor sedan skickade jag ut en fråga för att få in åsikter och idéer till ett uppdrag inom resebranschen som jag arbetar med. Det tog bara några minuter innan jag hade fått det första svaret. Under de sju dagar frågan ligger ute fortsatte svaren att komma in. Det fina är att jag även får svar från människor jag inte känner. Människor med annan profil än min och andra intressen än de jag har. Människor som bor i andra länder. Och det är gratis.

På några dagar fick jag in ett tjugotal svar. Absolut ett försumbart litet antal jämfört med nätverkets storlek. Men det var 20 svar som vart och ett innehöll minst en ny kunskap. Ett litet men bra exempel på begreppet “Wisdom of the crowds” i praktiken.  Framför allt är det här bara början. Bäva månde det företag som försörjer sig på traditionella marknadsundersökningar.

Intervju med 13-åring om Internet

/10 Comments/by

Ola Ahlvarsson samtalar med Tom Varsavsky, 13 år gammal från Spanien. Tom är en typisk “digital native“. Har sällan skådat en så cool person som dessutom var så rapp i replikerna som Tom.

Likställer du dina vänner IRL med dina vänner online?
Nej, absolut inte. De är bara “typer online”.

Talar du med dem om vad som helst?
Nej, verkligen inte. Det kan ju vara vilka knäppgökar som helst.

Spelar du mycket?
Nej, jag var tvungen att sluta för jag blev beroende.

Är det bra att barn i din ålder spelar dataspel där ni springer runt och dödar?
Ja, du tar ut din ilska online istället för i verkliga livet.

Är dina “friends” på Facebook dina vänner?
Jag adderar bara de jag känner som “friends” på Facebook.

Skulle du dejta online?
Bara om jag var riktigt desperat.

Kollar dina kompisar i skolan upp dig online?
Nej.

Förekommer det mobbning på nätet tycker du?
Det närmaste man kommer mobbning på nätet är om någon skriver något dumt om dig på t.ex ett spelforum. Eller om du spelar online kan vissa säga rejält förolämpande grejer om dig genom sina headset.

Brukar du be om hjälp av din pappa då?
Nej, jag tar själv hand om mina problem. Man får lite “second thoughts”.

Vilket är ditt favoritband?
Black Eyed Peas.

Kollar du upp saker om dem på nätet?
Nej.

Varför inte?
Jag bara laddar ner deras musik.

Har du någon gång betalat för något online?
Det enda jag betalat för är online-medlemskap för spel.

Hur betalade du?
Med pappas kreditkort. Han märkte inte ens något. Jag bara mjölkar det på pappas pengar.

Använder du e-mail?
Bara med pappa. Det är som ett gammalt formellt sätt att skriva.

Använder dina kompisar e-mail?
Nej, ingen använder e-mail.

MSN Messenger då?
Nej, det är ju bara massa larv.

Vad använder ni istället?
Det är sällan man behöver skicka någon ett meddelande. Om jag behöver det gör jag det på Facebook.

SMSar du?
Ja, men det är irriterande att behöva använda telefonens värdelösa tangentbord.

Min reflektion:
Anställ Tom och hans kompisar så fort du kan!
Eller ännu bättre, håll i pengarna tills du kan ge dem till Tom & Co och låt dem visa vägen.

Den här intervjun visar också så tydligt hur viktigt det är att föra en kontinuerligt dialog med sin målgrupp istället för att basunera ut budskap. Den som inte börjar föra en dialog nu är borta imorgon.

Dialog med Esther Dyson

/2 Comments/by

Ola Ahlvarsson samtalar med Esther Dyson om användarmakt.

Vad vill människor online?
Det första du gör som barn är att du skriker efter uppmärksamhet. Det är precis vad människor vill online. De vill ha uppmärksamhet från andra människor.

Ibland spårar det ur, t.ex när folk tävlar om hur många kontakter de har på Facebook eller LinkedIn. Det är ingen kvalitativ uppmärksamhet.

Uppmärksamhet är något som kan utbytas. Ester pratar om “the attention economy”. Alltså någonting för marknadsförare att fundera över.

Är Facebook en fluga eller inte?
Marknadsförare har felaktig översatt “attention” till “ad-tention” och därför en intention att köpa. Det är felaktigt och en väg dömd att misslyckas.

Det har börjat höjas röster om att Facebook borde dela med sig av sina intäkter till användarna. Om Facebook skulle börja betala mig för att t.ex tala om att gillar Apple (genom applikationen iLike) skulle det snabbt gå utför för Facebook varför en sådan intäktsdelning inte är möjlig.

Vad har du att säga om att någon annan äger information om mig?
Det är en fri värld. Om någon ger dig fritt innehåll måste du vara beredd att ge någonting tillbaka.

Däremot vore det bra om företag tydligt talade om för oss vilken information de har om oss. Varför presenteras inte information likt Google Web History för alla tjänster. Tjänsteleverantörerna vet ju allt om mig. De borde ge mig samma information.

Troligen skulle det ge mig en ännu större användarupplevelse. För låt oss vara ärliga, det finns ingen jag är mer intresserad av än mig själv. Denna informationsgivning borde vara en del av det naturliga sammanhanget i min relation till en webbplats och företaget bakom.

Hur påverkar det faktum att “min by” inte längre är lokal?
Det finns en risk i att den uppmärksamhet du får är mer ytlig. T.ex en julhälsning på Facebook som är ett massutskick från någon som skickar till alla sina hundratals kontakter. Det är en stor skillnad mot att få en personligt skriven julhälsning. Den senare ger dig ett större värde.

Varumärken?
Internet gör det lättare att bygga ett starkt varumärke med det gör det också mycket lättare att erodera ett starkt varumärke.

Vad ska marknadsförare dra för slutsatser av de förändringar vi nu upplever?
Tre saker skulle jag som marknadsförare betala för:

  1. Annonsering blir mer och mer som PR
  2. Produktplacering, ge produkten gratis till påverkare
  3. Sponsorskap, att sponsra forum eller communities och acceptera och besvara det faktum att du ibland kommer att få kritik.

Apple då, som inte alls lyssnar på sina kunder?
Steve Jobs är speciell. Jag känner honom och han är nästan som en ängel. Han är svår att arbeta med men har de mest fantastiska idéer om hur Apples produkter ska vara. De flesta människor är inte som honom och då är det bra att istället lyssna på kritik.

Hur bemöter ett företag kritik?
Ett företag kan aldrig göra det. Det måste vara en person som gör det och därför är det extremt viktigt att företag ser till att ha sådana personer.

Varför har demokratiseringen av samhället utvecklats genom nätet på samma sätt som marknaden har?
På grund av att en regering inte kan segmentera marknaden som ett företag kan. Visst, regeringar generellt borde visa på en större ödmjukhet. Regeringar borde göra mindre och se till att medborgarna istället kan göra mer själva.

Min reflektion:
Ester Dyson regerar. Hon är klok, kunnig och ödmjuk. Tänk att ha henne som mentor!

Några frågor till Michael Oreskes

/by

Chefredaktören för International Herald Tribune, Michael Oreskes, intervjuas av Tom Crampton. Den senare en prisbelönt journalist och utsedd till en av morgondagens globala ledare av World Economic Forum.

Vad är journalismens roll i ett samhälle under förändring?
Ju mer komplicerad världen desto mer behöver den journalismen som en guide- service. Krisen inom journalistiken är en affärskris och ingenting annat.

Vad betyder det att läsarna nu inte enbart är mottagare av er information?
Vi som journalister måste lära oss arbeta på ett nytt sätt. Att kunna ta tillvara på respons på en artikel. Att människor är mer involverade är positivt men vi måste lära oss att bygga våra artiklar bättre. Att visa hur vi har kommit fram till det vi skriver och vara beredda att ändra oss om ny fakta kommer fram.

Vad är ert försvar mot nya aktörer som inte har fysisk distribution?
Om vi skulle börja från början idag skulle vi ju inte ha byggt det vi har idag. Den fasta kostnaden för tryck och distribution är på sitt sätt också ett skydd då ingen skulle komma på tanken att börja något sådant idag.

Internet demokratiserar, vad har du att säga om det?
De som har tillgång till nätet kommer att få kvalitativ information. Papperstidningarna kanske kommer att utvecklas till en elitprodukt. Det är oroande för de som hamnar där emellan kommer inte att vara informerade.

För att demokrati ska fungera måste människor tala till människor som inte är som de själva. Journalisternas roll är att göra just detta. Att hjälpa läsarna att förstå saker.

Vad är poängen med att ha både IHT och NYT? (IHT ägs av New York Times)
Vi talar om det hela tiden inom koncernen. Vi har en tendens att locka olika målgrupper men vi vet ännu inte om vi ska fortsätta med två varumärken eller om vi borde satsa på ett. I verksamheten verkar vi allt mer som ett företag, det är framför allt profilen gentemot läsarna som skiljer sig åt. Vår olika varumärken utgörs av olika löften till våra läsare. För stunden tror jag trots allt att vi kommer att fortsätta med våra två varumärken.