Digitalt digitalt digitalt. I lågkonjunkturen söker sig ännu fler till nätet för att hämta information och shoppa. De som inte finns där kunderna finns är döda. Allt fler annonsörer flyttar pengar till nätet och försöker lista ut var och hur de ska synas där. Reklam i sociala medier kan bromsas av den konservatism som uppstår i lågkonjunktur.
Håller med i stort men en avgörande skillnad. Denna spådom är fortfarande formulerad som att det enbart handlar om att “synas” och man skriver “reklam i sociala medier”. Jag hävdar att det kommer att handla om att finna sätt att verka och interagera med målgruppen på nätet. Att det handlar om att finna relevanta tjänster och kunskap att bjuda målgruppen på. Dvs att innovera och öppna upp framför att “bara” flytta en reklambudget och ett annonsformat från en kanal till en annan.
På plats 5
Reklambyråer slås ut. De som drabbas är mellanstora byråer med för stor kostnadskostym och för små kunder, samt de som inte har hängt med i den digitala utvecklingen. Vi slutar också att skilja på digital och traditionell reklam, att inte synas digitalt är inte längre ett alternativ.
Håller helt med. Det som eventuellt kan gå något trögare än vad som förutspås är den beteendeförändring som trots allt måste till hos befintliga reklammakare. Alltså alla beteendeförändringar tar längre tid än man tror. Även om förändringen kommer att ske så kommer den inte att slå igenom över allt (hos vissa är förändringen igång sedan ett par år tillbaka). De största förlorarna på det är i så fall de som inte är förändringsbenägna. Dvs de som fortfarande helt utan anledning fortsätter att se traditionell reklam som en gren helt separerad, som ett annat väsen, än digital närvaro. Det är en syn som inte har någon annan förklaring än vanlig mänsklig bekvämlighet. Precis som SvD skriver är det de som kommer att slås ut under 2009.
Intressant blir att om drygt ett år studera vilka som förändrades, vad de gjorde och vad det innebar för dem.
Jag funderar på hur Google Ad Planner kommer att påverka en mediebyrås verksamhet. En mediebyrå lever ju på att hjälpa till med mediestrategier och medieplanering. Alltså att göra research, analys, planering och ibland även köp samt i bästa fall uppföljning, analys igen och korrigering.
Google Ad planner är gratis och hjälper användaren att finna de webbplatser där aktuell målgrupp finns. Det går att definiera målgrupper baserat på intresse och demografi och baserat på det finna relevanta webbplatser (bland miljontals). För dessa finns uppgifter om t.ex antal unika besökare och antal sidvisningar. När research är gjord kan man i Googel Ad Planner även skapa egna medieplaner. Alltså planer över vilka webbplatser jag skall annonsera på samt naturligtvis också få aggregerad data kopplad till just min medieplan.
Efter att ha jobbat med gränssnittet i några minuter är det sedan mycket lättarbetat med överskådliga grafer och möjligheter till fördjupad information.
OK, jag kan alltså själv göra research, analys och planering. Att köpa medieutrymme kan jag också göra själv. Jag skaffar enkelt konto hos några etablerade annons- och affiliatenätverk.
Vad är då kvar för mediebyrån att göra? Jag ser två saker. Det ena är ju naturligtvis att stå på tå och hela tiden sträva efter att kunna erbjuda överlägsen analytisk och strategisk kompetens. Som vanligt är det inte någon massmarknad. Endast några få kan axla den rollen. Det andra är att ta sig ann icke-köpta kanaler. På nätet är de som bekant många. Några exempel:
Det är här det verkligt intressanta landskapet växer fram och som i all okänd mark behövs det stigfinnare. Är det en roll de skickligaste mediebyråerna kan spela? I bästa fall för dem men jag är tveksam. Mediebyrån som företeelse och som vi känner den idag kommer att bli en allt mer otidsenlig aktör. Köpt reklam minskar i betydelse och envägskommunikation hör allt mer till det förgågna till förmån för dialogbaserad kommunikation, öppenhet och större fokus på innovativa tjänster och produkter. Det är inte längre någon skillnad mellan de kanaler i vilken kommunikation eller transaktion sker. I våra allt mer digitala gränssnitt vävs allting ihop till nya utmaningar där även bakomliggande organisation eller underliggande teknik är en fråga som en kommunikatör inte kan värja sig ifrån. Mot bakgrund av det tror jag att mediebyråerna får det tufft att ompositionera sig.
Vad tror du?
Ps. En intressant stigfinnare kapabel att rita kartor i vårt nya kommunikationslandskap är Mattias Östmar, PRfekt
Han kommer att skrota merparten av befintliga bilmodeller. Han kommer att införa minst en ny revolutionerande teknik. Han kommer att marknadsföra ett betydligt mindre antal olika modeller. Hans bilar kommer att vara minst 20 % mer bränsleeffektiva och minst 20 % säkrare än dagens bilar. Sannolikt kommer han att införa en ny energikälla i bilarna och distributionen av den kommer han att lösa på ett kontroversiellt vis, dvs han kommer att gå förbi bensinmackarna.
Det här inlägget handlar egentligen inte om nätet men ger snabbt en dramatisk inblick i vad det är som händer i världsekonomin och hur det påverkar ett vanligt svenskt småföretag.
Jag har några släktningar som sedan 40 år driver en bildemontering. En stor del av intäkten har genererats av försäljning av stål (ihoppressade bilkarosser) på den globala marknaden.
I somras fick man ca 2 600 kronor per ton stål. I dagsläget är priset för samma mängd 25 kr. Hur tacklar man ett sådant intäktsfall? Det är med sådana siffror man förstår att någonting är riktigt galet. Krispaket, varsel etc. Ingenting har fått mig att förstå det allvarliga läget lika tydligt som detta.
Samtidigt; det är mycket psykologi bakom det som nu sker både på den finansiella marknaden och i den reella ekonomin. Med domedagsprofetior i media dagarna i ända är det klart att lusten att investera och konsumera avtar. Det enda jag tror mig veta är att förr eller senare tröttnar “alla” även på att hålla igen och sakteliga snurrar maskineriet igång igen och så småning om befinner man sig i en högkonjunktur.
Det här gången sägs det dröja men det är å andra sidan främst beroende av “the mindset of the crowds”. Jag tror att oändligt många små positiva signaler i bloggosfären och i sociala nätverk skulle kunna påverka det kollektiva sinnelaget i en positiv riktning och därmed hjälpa till att vända ekonomin uppåt igen.
Eftersom ingen känner igen sig i det nuvarnade ekonomiska läget kommer vi i efterhand också kunna identifiera tidigare okända faktorer som fick hjulen att snurra igen.
Vi har äntligen fått se en svart ung man utan de rätta kontakterna bli president i USA mycket tack vare de många små initiativen på nätet. Dags för nästa utmaning.
Rubriken är en variant av Henry Fords berömda citat:
If I had asked people what they wanted, they would have said a faster horse.
Jag funderar lite över att det å ena sidan är nydanande och spännande med företag som låter sin produktutveckling öppet styras av sina kunder. Å andra sidan tänker jag på vad en ikon som Steve Jobs och vad t.ex 37Signals har att säga om kundpåverkan som adderar ytterligare perspektiv.
Några företag som öppnat upp sin produktutveckling
Jones Soda
Hos Jones Soda kan kunderna rösta fram vilka smaker Jones Soda ska sälja. De kan även föreslå egna smaker. Det här går bortom användargenererat innehåll på nätet. Det här är näst intill en användargenererad fysisk produkt i butik. Inte minst tack vare att kunderna också kan ladda upp förslag på egna flasketiketter. Omröstningar på webbplatsen avgör hur nästa flaska i butiken ser ut.
Dell
Dell har webbplatsen Ideastorm. En webbplats där Dell låter användare diskutera fritt och där Dell uppmanar dem att komma in med önskemål och idéer om vad de vill att Dell ska göra. För att det här ska fungera är det sanktionerat och supportat av Michael Dell själv som snabbt ställde sig bakom idén. Veckovisa möten hålls i en ”corporate strategy group” kring de idéer som kommer upp med höga ratings.
T.ex var det ett tydligt önskemål att kunna köpa en dator från Dell med Linux installerat istället för Windows vilken man kan göra sedan lite drygt ett år.
Twingly
Twingly låter med sin Tech Plan användarna komma till tals. Här är det enkelt att föreslå en idé, rösta eller kommentera på andra idéer samt se vilket gehör de får ifrån Twingly.
Stockholm Stad
När Stockholm Stad gjorde om webbplatsen Stockholm.se etablerades också en utvecklingsblogg. Här förde projektteamet hela tiden en löpande dialog med användarna som på så vis aktivt var med och utformade webbplatsen. Värt att notera att en i projektteamet hade rollen som beta-redaktör. Utan en sådan hade knappast bloggformatet fungerat. Utvecklingsbloggen finns kvar men är av naturliga skäl inte särskilt intressant för tillfället. (Även Skatteverket arbetade på ett liknande sätt i bloggformat.)
I några av exemplen kan vi se att man valt att använda vanliga bloggplattformar som verktyg för att involvera kunderna i produktuvecklingen. Men det finns andra verktyg. Jag tänker nämna två.
Get Satisfaction
Get Satisfaction är tjänst som en ansenlig mängd välkända företag använder. Huvudsyftet är att tillhandahålla kundsupport men bland funktionerna finns även möjlighet att föreslå idéer och låta andra och företaget kommentera. Interaktionen äger dels rum på GetSatisfaction.com men företag som använder tjänsten kan också använda sig av inbäddade widgets på den egna webbplatsen. För de lite mer avancerade finns även ett API för att publicera innehåll till och från den egna webbplatsen.
Kindlingapp
Kindlingapp är min favorit (kanske för att jag för 10 månader sedan gjorde kompletta wire-frames på exakt en sån här tjänst utan att det blev verklighet ;-). Även om de tar upp ett internt användningsområde, titta på filmen och inspireras:
Lite perspektiv
Okej, det var några intressanta exempel. Då är det väl bara att ta följe? Riktigt så enkelt är det ju inte. I BusinessWeek 25 maj 1998 sa Steve Jobs:
It’s really hard to design products by focus groups. A lot of times, people don’t know what they want until you show it to them.
Alltså egentligen ett något mer nutida citat på samma tema som Henry Fords.
Företaget 37Signals, som har utvecklat ett antal intressanta tjänster på nätet har skrivit en bok om sina erfarenheter. (Den finns för övrigt gratis som html-sidor eller att ladda ned billigt som PDF eller som prisvärd bok). I kapitel 5 tipsar de om att man gärna kan lyssna på sina kunder men att man bör glömma alla tankar på att föra någon slags logg över vad de tycker (som verktygen ovan). De har helt enkelt kommit fram till att om det är något som kunderna verkligen vill ha kommer det låta höra tala om sig så pass mycket att det nästan per automatik kommer att göras. Med en reservation. Ibland är det bättre att hålla sig till den vision man hade med produkten och helt enkelt bara säga nej till förslag.
Reflektion
Det är nog inte för mycket sagt att innovation inte skapas genom att lyssna på kunderna. För att skapa innovation krävs snarare en tydlig vision. En vision kommer ofta ur en passion. Finn din passion och löp linan ut.
När innovationen väl är lanserad då? Ha öronen öppna. Lyssna på kunderna men fastna inte i administration. Använd moderna verktyg för att lyssna. Kom ihåg att det är viktigare att lyssna på vad som sägs externt än vad som sägs vid ännu ett internt möte. Var sedan snabb i att agera på rätt saker.
Viktigast av allt; ha en vision och tappa den aldrig.
Känner du till några andra företag som experimenterar på området? Vad tycker du?
Ernst ställer frågor till sig själv och för varje fråga ger han ett kort svar och ett långt.
Fråga nummer 15: Är det viktigt att göra reklam för sina grejer?
Det korta svaret är enligt Ernst: “Nej, men roligt!”. Just det svaret karaktäriserar mycket av det vi ser i reklamväg idag. Det är ofta jag funderar över om t.ex en reklamfilm jag ser levererar någonting annat än att vara just rolig.
Över till Ernst långa svar. Det är så bra och jag undrar om Ernst vet hur rätt han har särskillt när det gäller digital kommunikation:
Varken hjulet eller elden blev sådana framgångar för att det ordnades stora reklamkampanjer runt dem, det var snarare något i produkternas funktion som var oundgängliga och populära. Gör man något vettigt så läcker det ändå ut förr eller senare, även utan reklam.
I digital kommunikation bör vi just fokusera på tjänsten eller innehållet. Vad kan vi leverera för nytta till målgruppen? Ser vi till att göra det och dessutom underlätta för målgruppen att hitta oss och för de som konsumerar det vi skapat att sprida ordet, har vi i de mest lyckade fallen spelat ut behovet av reklam.
Ibland hittar man saker på nätet som är slående. Tjänster som man bara flyter igenom. Webbplatser som får en att förstå någonting blixtsnabbt eller en blogg som gör att din nästa utmaning blir lättare att bemästra.
Jag hade precis ett av de ögonblicken där jag fick uppleva alla tre saker inom en minut.
Fick nys om ett gäng på Irland, webbyrån Contrast. För deras behov är deras webbplats föredömlig. De förmedlar effektivt det jag som potentiell kund behöver känna för att agera, d.v.s ta kontakt. Redan i TITLE förmedlar de rakt på:
We do web apps, we’re pretty good.
Blixtsnabbt präntar de på det sättet in rätt “state of mind” hos mig. Vilka är de tänker jag? Svaret omedelbart; ett snyggt foto av teamet. Med betoning på snyggt. Inga trista profilbilder. En bild med känsla.
Jag tänker att de här är riktigt intressanta men vad har de gjort? Igen, de möter mig direkt med ett relativt stort urval av det de har skapat. Inga ord, inga förklaringar. De gör rätt, de väcker min nyfikenhet. Att få veta vilka resultat de levererat för sina kunder får vi ju tillfälle att prata om när vi ses.
Apropå det, självklart leder de mig in i steget att ta kontakt. Kontakt tagen, konverteringen fullbordad. Föredömligt!
Allt utformat med enklaste tänkbara interaktionsdesign. Inte en vedertagen sådan utan en som särskiljer dem.
Vissa av oss kanske vill ha mer. Bloggen. En blogg med många värdefulla insikter om hur digitala gränssnitt bör utformas.
Till sist. De har utvecklat tjänsten Taskfive. En föredömligt enkelt todolist som hjälper dig och dina medarbetare att genomföra 5 uppgifter var varje dag. Tar mindre än en minut att komma igång. Med 200 arbetsdagar på ett år utförs 1000 saker per man och år.
Vad krävs för att åstadkomma enkelhet i digitala gränssnitt? Insikt om målgruppens beteende. Kunskap om faktiskt användande av olika finesser. Men mest av allt, mod. Mod att välja bort och sist men inte minst; förmågan att övertyga övriga intressenter om att våga välja bort.
Det var ett trevligt event. Tyvärr var det också ett stökigt event. Tekniken fungerar inte och tiderna är inte ens i närheten av att hållas. Synd och onödigt.
Innehållet, alltså föredragen, har lite för mycket karaktären av “cocktail party”. Det förs trevliga samtal på scenen men det är ont om riktigt vassa föredrag. När jag går på SIME vill jag se intressanta personer som håller genomtänka föredrag där jag får nya insikter. Där jag får lära mig av andras framgång och misstag. Jag vill få en inspirerande inblick i framtiden. Gärna av vassa framtidsforskare. Jag vill se hur både nya och traditionella företag anammar och anpassar sig till det sociala och mobila nätet. Tyvärr var det för lite av det.
Det trevliga med SIME är nätverkandet i pauserna. Det är verkligen enkelt att glida runt i lokalerna och slå sig i slang med både nya och gamla kontakter. Det ska inte underskattas!
Några höjdpunkter har naturligtvis funnits bland framförandena på scenen:
Lördag kväll. Familjen gått och lagt sig. En bra tid att förkovra sig. Ett av mina favoritställen är Ted.com.
Hittade en föreläsning av Hans Rosling, professor inom internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Dessutom grundare av Gapminder med världens bästa program för presentation av statistik, Trendalyzer (uppköpt av Google).
Knappt 20 minuter är det värt att spendera på den här filmen. Den visar en annan världsbild än den jag tror de flesta av oss har.
Videon spelades in 2006. Ett år senare en uppdaterad föreläsning på samma tema.
Imorgon har Google fest för att “fira ankomsten av en hemlig kompis”. Bland sponsorerna till festen finns Bacardi, EMI och Sony BMG. Inbjudan innehåller grafiska element i form av bl.a bergsprängare och YouTube-likt videofönster.
Jag spekulerar och tror att det handlar om någon typ av tjänst på YouTube som kretsar kring live-framträdanden av musikartister.
Android Market har ju redan gått live varför det inte borde handla om det.
Vet du vad det handlar om eller vad tror du att det handlar om? Ses vi där?
Igår släppte World Internet Institute rapporten “Svenskarna och Internet 2008″. Rapporten kartlägger “svenskarnas vanor och beteenden” på nätet.
I rapporten får vi bl.a veta att (mina kommentarer inom parentes):
Bloggandet bland kvinnor upp till 30 breder ut sig
18 % av internetanvändarna upplever att nätet stjäl för mycket tid från närstående
Allt färre oroar sig för kreditkortsbedrägerier
(Dags att slå hål på en gammal sanning med andra ord)
Hälften av alla femåringar använder Internet
5 % av befolkningen har en blogg
(Alltså en egen mediekanal; en egen megafon…)
31 % anser att produktiviteten i arbetet ökat tack vare nätet. 7 % att den minskat
(Det första är ju värt att tänka på för IT-avdelningar som spärrar access till kompetenskällor på nätet)
77 % av nätanvändarna handlar på nätet. 52 % gör det återkommande.
18 % är fildelare. En ökning med 4 procentenheter sedan förra året.
(Detta trots mediernas ökade fokus på de illegala aspekterna av fildelning, en trend som inte går att stoppa men väl öppna upp för nya affärsmodeller)
1,7 miljoner användare delar sina bilder på nätet.
Rapporten är välskriven och lätt att ta till sig. Den ger fakta om det mesta som är värt att veta om nätet och svenskarna idag. Allt beröm till författaren professor Olle Findahl! De 64 sidorna kanske gör den mest lämpad att skriva ut och konsumera i helgen? Får rapporten mailad till dig här.
Kameran i min iPhone är trasig. Det gör mig begränsad. Jag kan inte förmedla vad jag upplever på ett optimalt sätt. Idag till exempel hade jag en mycket vacker naturupplevelse, som jag vill dela med mig av till mina vänner. Vacker natur förmedlas bäst i bild, inte i ord som det nu blev.
Vår dotter är några månader gammal. Några av våra närmaste vänner har en liten kille som bara är några dagar äldre. MMS:andet oss emellan kring våra små guldklimpars framsteg är intensiv. Tills nu. Jag kan bara ta emot, inte dela med mig. Känns fattigt.
För ett par år sedan intervjuades jag av Internetworld om “Bilder på webben“. Vi var några stycken som underströk vikten av bilder i kommunikation i professionella sammanhang. Sedan dess kan jag konstatera att vår privata kommunikation genom bilder ökar för varje månad som går. iPhone (och naturligvis även alla andra mobiler med kamera), Flickr, Bilddagboken, Facebook, fotobloggar och mobilt bredband till fast pris har ändrat vårt beteende. Privat känns ord ibland överflödiga eller åtminstone inte alltid som det bästa sättet att kommunicera på. Bilder har blivit en viktig del i mitt sätt att uttrycka mig även privat.
En av de andra i artikeln var Ted Persson. Kolla in Teds blogg så förstår ni vad jag menar.
Ps. Mellan 2002 och 2007 tog jag 9842 bilder och det ökar hela tiden.
Kommunikation, tjänster och affärsutveckling i digitala kanaler är mitt stora intresse och mitt arbete. Det gör sitt avtryck på den här bloggen, som innehåller betraktelser och tankar kring det som kommer i min väg.
