Upplevelser, iakttagelser & reflektioner kring nätet
Posts tagged as:
Det här blogginlägget beskriver ett verkligt exempel på systematiserat och individualiserat länkbete i praktiken. En metod som dessutom förser aktören med gratis bildmaterial. Kanske någonting att inspireras av?
Bilden ovan har jag tagit och lagt upp på mitt Flickr-konto. Det är en bild ifrån Birka i Mälaren.
I december fick jag ett mail [click to continue…]
{ 4 comments }
Ett vanligt förekommande råd till de företag och organisationer som inte anpassat sig till social media är att de ska börja med att lyssna. Dvs lyssna till de konversationer som äger rum i sociala kanaler kring deras varumärke, produkter eller segment de verkar inom.
Till hjälp finns det olika verktyg att köpa som är bra på olika sätt, t.ex Radian6 eller svenska Silverbakk. Emellertid finns det gratismetoder som duger alldeles utmärkt till att börja med. Metoder som också är väl lämpade för att hålla kolla på det personliga varumärket, ditt namn eller din blogg. Här följer allt du behöver veta, i steg för steg, för att vara igång på 15 minuter.
Konceptet
Konceptet bygger på att nyttja ett antal olika sökmotorer. I varje sökmotor görs en sökning på det nyckelord man önskar bevaka. Tillsammans med sökresultaten erbjuds möjligheten att prenumerera på sökresultaten via RSS-feeds. Dessa RSS-feeds samlar man ihop (agregerar) på det egna kontot man sätter upp på tjänsten Netvibes. På så vis behöver man endast hålla koll på en enda sida för att få total kontroll över det nyckelord man bevakar i sociala kanaler.
1. Nyckelord
Bestäm vilka nyckelord du vill bevaka. Skriv ned dem i en enkel lista. Det självklara är det egna varumärket men antagligen är det också relevant att bevaka namn på produkter eller tjänster. För den ambitiöse kan det även vara relevant att bevaka konkurrenter eller viktiga nyckelpersoner inom ett visst område.
2. Skapa konto på Netvibes.com
Gå till Netvibes.com. Uppe i högra hörnet klickar man på ”Bli medlem” för att enkelt registrera sitt konto. Du kommer att få ett mail med en länk du måste klicka på för att bekräfta ditt nya konto. [click to continue…]
{ 16 comments }
Det finns ett glapp mellan experter på optimering för sökmotorer – SEO – och marknadschefer. Det är dels ett språkligt glapp. En SEO-expert använder ett språk som inte marknadschefen använder och vice versa. Dels är det ett kunskaps-glapp, marknadschefen kan helt enkelt inte alla nya förutsättningar för marknadsföring. Då är tur att det finns experter att vända sig till!
För att underlätta dialogen dem emellan vill jag överbrygga glappet genom en check-lista som marknadschefen kan använda för att börja närma sig SEO-experten. För enkelhetens skull tänker vi oss att sökmotorn är Google.
1. Geografi
Google är inte densamma på olika språk eller i olika länder. Enkelt uttryckt, det finns ett Google för varje land och språk.
Marknadschefen som sitter på det svenska företaget med den dator hon har fått från den interna IT-avdelningen och kollar sökresultaten på Google kollar med största sannolikhet kollar på en svensk version av sökresultaten.
Om man då är ansvarig för marknadsföringen i ett annat land måste man vara medveten om detta och alltså se till att även ha access till sökresultaten som gäller den marknaden.
I briefen till SEO-experten: specificera vilka marknader som ni marknadsför era produkter och tjänster på.
2. Sökord
Sökord är själva fundamentet för närvaro på en sökmotor. Det kan närmast beskrivas som de ord med vilka målgruppen uttrycker sitt behov vid sökningar på Google. De behov som produkten eller tjänsten tillfredsställer är väl kända hos marknadschefen.
Uppgiften ligger i att mejsla fram dessa sökord, t.ex bolån. Att hitta varianter av sökorden, t.ex bästa bolån. Samt att identifiera sk. long tail keywords, t.ex bästa bolån student.
Detta är ett arbete för SEO-experten, som bör leverera sk. keyword-kluster. De kan enklast beskrivas som grupper av ord där varje grupp innehåller alla olika varianter av det ursprungliga sökordet, t.ex bolån. Nästa grupp är uppbyggd kring sparkonto osv.
I breifen till SEO-experten: lista behoven, produktnamnen och t.ex platser där produkterna säljs eller andra karaktärsdrag förknippade med produkterna.
3. Sökvolym [click to continue…]
{ 10 comments }
På Bloggers Monday idag var frågan ”Hur skulle Vattenfall kunna agera i sociala medier för att bemöta skriverierna om företaget?” Jag sammanfattar och tolkar en lång diskussion i 9 punkter för Vattenfall (och andra) att tänka på.
1. Bas av innehåll
Etablera en omfattande och relevant bas av innehåll att kunna hänvisa till i konversation på t.ex Twitter. Innehållet ska beskriva verksamheten och de vägval som görs samt varför de görs. Belys gärna både positiva och negativa effekter. Att ha en bra bas av innehåll gör det enklare att nyansera kritiken och gör att man slipper försöka förklara sig på 140 tecken i en tweet.
2. Rikt innehåll
Innehållet ska utöver den traditionella texten även vara video, bilder och grafik. Generellt är vi flyktiga på nätet. Genom att tillhandahålla innehåll i olika format anpassade för nätet ökar sannolikheten för att vi når ut med vårt budskap.
3. Delbart
Allt innehåll och alla innehållsobjekt skall vara enkelt att dela. Dvs enkelt att länka till, enkelt att kopiera eller enkelt att bädda in på en annan site. [click to continue…]
{ 9 comments }
Dags att skriva någonting på mer taktisk nivå. Det blir en mind-map för kampanjer i social media. Egentligen bör jag kalla det fria kanaler istället för social media då modellen även innefattar e-mail och den egna webbplatsen, som i och för sig kan vara social.
Modellen har jag tagit fram mot bakgrund av att jag ibland möter situationer där viktiga delar av en kampanj inte ges tillräckligt mycket engagemang. En kejda är aldrig starkare än dess svagaste länk – detsamma gäller för kampanjer.
Modellen är inte facit för alla situationer och sammanhang och gör heller inte anspråk på att vara det. Trots det vågar jag påstå att effekterna av många marknadsinvesteringar skulle öka bara genom att ha den här modellen på väggen bredvid skrivbordet. Ambitionen är [click to continue…]
{ 23 comments }
På uppdrag av Ulrika Ingemarsdotter höll jag en presentation om att blogga med framgång. Uppdraget var egentligen definierat som en presentation om hur man får en blogg att synas i sökmotorerna. Mitt budskap är att det inte finns några långsiktigt hållbara genvägar. Det är passion och hårt arbete som gäller. Självklart finns det en del saker som underlättar och här nedanför finns 77 slides om det.
Björn Falkevik spelade in och livesände hela presentationen. Om du har två och en halv timme över – luta dig tillbaka och kolla. Annars kan du ju bara spola fram till den slide du vill höra mer om.
{ 8 comments }
Jag börjar med att kartlägga några mätpunkter som inte fanns innan social media.
Konversationsindex
Ett mått på hur konversant ditt bloggande är. Beskriver förhållande mellan antal blogginlägg och kommentarer. En konversant blogg har fler kommentarer än blogginlägg. Jag har förklarat konversationsindex mer detaljerat i en tidigare bloggpost.
Omnämndanden
Hur ofta varumärket omnämns inom social media är relevant men [click to continue…]
{ 22 comments }
När jag var på Rebtel utvecklade jag tillsammans med Alexander, Maja, Jonas och Pontus en iPhone-applikation. Efter några turer hos Apple är den nu äntligen lanserad!
Med Rebtel ringer man sina vänner runt om i världen til lokalsamtalstaxa – eller helt gratis om båda parter i samtalet använder Rebtel. Efter att ha registrerat sig på Rebtel.com ringer man precis som vanligt från sin telefon.
Med Rebtels nya iPhone-applikation blir det ännu enklare och trevligare att vara Rebtel-användare. Här kan man hantera alla sina Rebtel-nummer (lokala nummer till sina vänner utomlands), hålla kolla på hur lång samtalstid man har kvar på kontot (om man inte ringer gratis), kolla vad det kostar att ringa olika länder med Rebtel och mycket mera.
Kort sagt, har du vänner utomlands – använd Rebtel.
Har du också en iPhone – ladda ned applikationen!
{ 6 comments }
Elias Betinakis skrev så här på sin blogg:
Jag funderar mycket just nu kring hur en optimal webbnärvaro ska formuleras.
Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?
Som ett försök att crowdsourca frågan; och som ett sätt att försöka få till ett riktigt bra underlag tänkte jag be tio av Sveriges bästa och smartaste webbtänkare om hjälp.
Tack Elias för att du placerar mig bland en av dessa tio! Det finns många fler som skulle kunnat vara på den listan; många av dem finner du bland de jag följer på Twitter. På vägen hem skrev jag ihop det här svaret.
Optimal är att vara för målgruppen högst relevant och samtidigt erbjuda en god affärsnytta för varumärket.
Optimal för användare innebär att på bästa sätt tillfredsställa dennes behov vid det tillfälle och på den plats som passar användaren bäst.
Behoven kan naturligtvis skifta mellan mänsklig interaktion, information, underhållning och nytta. Eller en kombination därav.
Notera att jag inte skriver “maximal” affärsnytta för varumärket. Jag tror att maximal lätt tolkas som något som är i tiden begränsat. Med god affärsnytta menar jag en balanserad nytta som ger en optimal tillfredsställelse fördelat mellan varumärkets alla intressenter. Bland dessa finns förutom kunder även anställda, ägare och samhälle. Dessutom finns här ett tidsperspektiv där optimal balans måste råda mellan lång och kort sikt.
Webbnärvaro är som begrepp förlegat då digitala kanaler omfattar långt mycket mer än det som ryms inom begreppet “webb”. Om vi nödvändigtvis måste särskilja den närvaro jag tror du menar från närvaro på en marknad över huvud taget är det bättre att tala om digital närvaro. Däri ryms även företeelser som t.ex podcasts, rich applications, mobilapplikationer eller varför inte i helt nya enheter likt Amazons Kindle. Detta utöver det som kanske definierar det snävare begreppet “webb”. T.ex RSS, video, blogg, mikroblogg, sökresultat, wiki, widgets, forum, communities mm. Närvaro i digitala kanaler är således den närvaro som krävs för att vara optimal för målgruppen och varumärket i symbios.
Vad är egentligen det allra viktigaste?
I den kreativa processen måste följande beaktas:
Nu lämnar jag över till andra att slå in en smash.
{ 13 comments }
Vad sägs om en sökmotor för video som hittills har indexerat över 35 miljoner timmar film? Det motsvarar 3 995 år av film non-stop! Blinkx är en av mina stora favoriter bland smarta tjänster.
Men det är inte mängden indexerad video som är det bästa. Sökmotorn använder avancerad och patenterad (111 stycken) teknologi, bl.a olika typer av video-analys och tal-analys som översätter innehållet till sökbar text. Dvs när du skriver in din sökterm görs sökningen även på sådant som sägs i filmen eller andra contextuella faktorer. Alltså långt mycket mer användbart än sökningar enbart på etiketter, rubriker eller beskrivande text, som på YouTube t.ex. Kort sagt är Blinkx ett fantastiskt verktyg för video-research.
Självklart finns också stöd för RSS vilket gör att du kan prenumerera på en sökning i din RSS-läsare. Klockrent inte minst när du bevakar ett varumärke. På kul har jag satt upp en Dashboard på Netvibes där jag monitorerar Tele2, som ett exempel. Det förekommer mycket om olika varumärken i videos på nätet som jag är övertygad om att representanterna för dessa varumärken inte känner till. Med Blinkx blir det busenkelt att ändra på.
Trevligt är också att kunna bädda in sökresultaten som jag har gjort här ovanför. Det vi ser är resultatet av en sökning på “Sweden Social Web Camp“.
Vilket är ditt bästa tips?
{ 7 comments }
Jag har funderat över hur varumärkens ansträngningar att profilera sig, dvs hur de önskas uppfattas, har påverkats av att våra beteenden idag till stor del är digitaliserade. Mina funderingar har också kretsat kring hur varumärkens image, dvs hur de uppfattas av andra, påverkas av ett digitaliserad samhälle. Min tankar har sökt sig till att vårt digitaliserade beteende bör påverka varumärkets identitet, dvs vad varumärket faktiskt är. Jag ritade ned mina tankar och kom fram till den här modellen:
Extern profilering får minskad betydelse
Att profilera sitt varumärke genom reklam i köpta kanaler minskar i betydelse. Vi tittar inte lika mycket på TV längre, de som fortfarande gör det använder digitalboxens time-shift-funktion för att slippa se reklam. Banner blindness är ett etablerat fenomen på nätet. Vi tackar nej till direktreklam hem i brevlådan och anmäler oss till Nix-registret för att slippa telefonförsäljare. När vi hör reklam på radion byter vi kanal. Annonsbilagorna i dagstidningen åker direkt ned i pappersåtervinningen eftersom de mest gör oss upprörda genom sin oönskade negativa miljöpåverkan. Jag hänvisar inte till någon statistik men jag vet att den finns i mängder och att den belägger mina påståenden.
Varumärkets image har tagit över din profilering
Idag är konsumenter [click to continue…]
{ 15 comments }
Satt precis och tittade på Vinna eller försvinna på SVT. Ett program som hjälper småföretagaren att få ordning på sin verksamhet. I programmet fick vi se hur en kvinna får hjälp med sin butik i Bollnäs. Butiken heter “Stor och fin” och säljer kläder för storvuxna. Ett av råden var att etablera en e-shop på webbplatsen i syfte att nå ett större upptagningsområde. Helt rätt.
Nu till det tragiska. [click to continue…]
{ 0 comments }
