Modell med 14 punkter för kampanjer i social media
Dags att skriva någonting på mer taktisk nivå. Det blir en mind-map för kampanjer i social media. Egentligen bör jag kalla det fria kanaler istället för social media då modellen även innefattar e-mail och den egna webbplatsen, som i och för sig kan vara social.
Modellen har jag tagit fram mot bakgrund av att jag ibland möter situationer där viktiga delar av en kampanj inte ges tillräckligt mycket engagemang. En kejda är aldrig starkare än dess svagaste länk – detsamma gäller för kampanjer.
Modellen är inte facit för alla situationer och sammanhang och gör heller inte anspråk på att vara det. Trots det vågar jag påstå att effekterna av många marknadsinvesteringar skulle öka bara genom att ha den här modellen på väggen bredvid skrivbordet. Ambitionen är att modellen ska hjälpa till att höja den lägsta kunskapsnivån inom ett företag i syfte att möjliggöra att kraft och energi kan läggas på kreativitet och innovation.
Jag hoppas att modellen är självförklarande för de som jobbar med marknadsföring men några kommentarer är på sin plats.
Input
- Ta fram någonting unikt att erbjuda
- Gör en kortfattad och genomtänkt brief som bl.a beskriver vilka språk kampanjen ska skapas för och om den har några särskilda villkor
- Använd klassisk försäljningsmetodik – ta fram 3 argument varför målgruppen bör agera. Gör det emellertid utifrån målgruppens perspektiv. Inte från ditt eget – säljarens.
Att tänka på i olika kanaler
- Använd den egna bloggen för att berätta om kampanjen
- Om Twitter används som kanal – försök formulera en ReTweet-vänlig text. Dvs gärna rolig eller intresseväckande och väsentligt kortare än 140 tecken så att mottagaren inte behöver ägna sig åt att förkorta din text vid ReTweet.
- På Facebook finns det flera olika val att göra. Fundera bl.a över om du ska skicka ut personliga meddelande till alla vänner, mer tidskrävande men kanske med högre konvertering, eller om du ska använda företagets Facebook Page.
- Kring e-mail marketing är det förutom disposition och copy relevant att laborera med om ett enkelt text-baserat mail fungerar bättre än ett i HTML. Alltså kort och enkelt kontra design och upplevelse.
- Det finns en mängd andra kanaler som inte tas upp i modellen. T.ex forum och communities kring särskilda ämnen. Identifiera vilka kanaler som finns och hur kommunikationen kan utformas för att passa respektive kanal.
Landingssidan
- Driv trafiken till en särskilld landningssida
- Ska innehållet på den egna webbplatsen styras av varifrån besökaren kommer? Kampanjen kanske är geografiskt eller nationellt begränsad? Använd styrning på IP-nummer. Landningssidan bör dynamiskt kunna möta besökaren. Dvs att innehållet anpassas efter den plats eller kanal besökaren kommer ifrån. T.ex kan rubriker, text, bilder eller design anpassas.
- För att skapa effektiva landningssidor bör man ta på sig samma hatt som ”space managers” har i fysiska butiker. Dvs att optimera sidans disposition för att maximera konverteringen.
- Alla besökare kan inte fatta beslut på stående fot, se till att de lätt kan få den ytterligare information de behöver för att fatta beslut.
- Att besökaren känner sig säker och trygg även i själva beslutet är viktigt. Se till att den information som kan skänka denna trygghet är tillgänglig. T.ex omdömen från andra kunder eller logotyper från etablerade aktörer som står som garant i olika frågor.
- Landingssidan design kan ha makalös inverkan på konverteringen. Ta höjd för god design. Ta höjd för att göra om när fakta finns.
Efter konvertering
Ta hand om besökaren även efter konvertering:
- Visa på sidan att besökaren har fullföljt enligt det erbjudande som kampanjen bygger på. I motsats till att använda de standardmeddelanden eller standardsidor som används då inte kampanjen går.
- Om möjligt skicka gärna en bekräftelse på mail.
- Beroende på konverteringens art kan det efter viss tid vara lämpligt att skicka ut en vänlig uppföljning eller påminnelse per mail.
Mätpunkter och löpande förändringar
- Det största misstaget man kan göra med en digital kampanj är att lägga ned all ansträngning fram till lansering och därefter inte göra någonting förr än kampanjperioden är slut.
- Börja mäta och följ upp kampanjen från dag 1 och gör löpande förändringar vart efter vi lär oss hur de olika delarna av kampanjen presterar.
- För vissa centrala delar av kampanjen, t.ex landingssidan och e-postutskick, kan det vara lämpligt att göra ett mindre test (A/B-test) först, där olika versioner testas för att hitta den som fungerar bäst.
- Jag har tidigare skrivit om vilka mätpunkter man kan använda sig av inom social media.
Modellen finns att ladda ned som PDF. Använd den gärna. Som vanligt blir jag glad om du vill ge dina kloka kommentarer.
Uppdatering:
På uppmaning av Jardenberg lägger jag upp modellen som öppet dokument att röja runt i fritt på Google doc. Tyvärr tappade den en del av sin formatering varför den ser rätt risig ut. Fritt fram för vem som helst att fixa.
Fint arbete, Björn! Som du påpekar, detta gäller inte bara de kanaler som kallas sociala… Vi är många som är dåliga på att se till schackbrädets samtliga rutor. Själva webbplatsen brukar ju vara genomtänkt, men ett bekräftelsemejl låter man ofta en programmerare författa på volley (inget fel på programmerare, men det är knappast deras uppgift) och inte sällan är det denna direktkontakt som är kampanjens (eller webbnärvarons) viktigaste del. Den här modellen tar jag och sparar! ;-)
@Magnus Nilsson, tack!
Jo, det är ju så att “djävulen sitter i detaljerna”. För att lyckas måste allt vara bra. När man tänker på det är det faktiskt det som också är kul. Tänk så mångfasetterat det är att arbeta med digitala kampanjer.
Strålande sammanställning! Något jag vill skulle vilja lägga till när det gäller email är att se över vilka listor man använder. House-listor ger enormt mycket bättre konvertering än köpta listor, så har man möjlighet att använda egna eller systerföretags listor är det klart att föredra. Det påverkar också det långsiktiga arbetet i att systematiskt bygga upp en kvalitativ lista. Detsamma gäller förstås det sociala nätverket i form av followers, friends etc, men där faller det lite mer naturligt.
Som du också poängterar, så testa, testa, testa. Enkla copyförändringar kan ha en makalös effekt.
@Jens Ode, tack!
Ja, listornas härkomst är extremt viktigt. Jag tror att det finns över 1500 parametrar som används för att avgöra om ett mail är spam eller ej. Varje parameter har ett visst värde som sammanställs till en spam-score för de mail man skickar. Vem sa att e-mail marketing är enkelt? ;-)
Strålande arbete Björn!
Allt gott,
Magnus Lundin
@Magnus Lundin, tack! Positiv återkoppling är alltid kul.
Mkt intressant och konkret. Det är det här man drömmer om som entreprenör, att ha hela planen klar och medlen att genomföra det. Bara att gneta på :-)
Strålande dokument. Påminner mig om To, On, Back To – Site strategi som jag har liggande. Får nog ta och blogga om den.
En fråga – Vilka är de 14 punkterna? Jag ser mest fler än så, inget fel i det mer att jag undrade :)
Pling!
Mycket bra dokument! All ära till dig som delar med dig.
Citerar: “Trots det vågar jag påstå att effekterna av många marknadsinvesteringar skulle öka bara genom att ha den här modellen på väggen bredvid skrivbordet.”
/Christian Pellving
@Johan Ronnestam, blogga på så att vi får läsa om den. Det är 14 boxar med röda rubriker. Lite långsökt kanske men jag körde lite rubriksättning a la tabloid eftersom det flyger på Twitter. ;-)
@Christian Pellving, tack! Kikade in på din site, fina bilder du tar!
Ah – nu är jag med :D
Strålande hur som helst!
@Peter Höjman, å addera en gnutta kreativitet också. ;-)
@Johan Ronnestam, tack kompis!
Bra skrivet! Detta är perfekt att ha som grund och stödpunkter efter vägen.
@Profilkläder, kul att du gillar det. Lycka till med kampanjerna!
Shysst uppställning, jag ska skriva ut den och ha den i åtanke när jag fortsätter min utbildning inom användande av sociala medier. Speciellt gillar jag att du verkligen låtit landnings sidor ta plats i modellen, något som jag tycker glöms bort ofta i tal om sociala medier. Däremot saknar jag nyhetsmedier som som digg, stumbleupon, även om dessa inte är nödvändiga skulle jag gärna sett att deras potential var demonstrerad i modellen.
/Annelie Näs
@Annelie Näs, tack för din kommentar!
Helt klart är både StumbleUpon och Digg relevanta trafikkällor, som mycket väl kan/bör användas.
Dock skiljer sig de båda från de kanaler jag tar upp i modellen.
Inte minst DIGG förutsätter mer eller mindre kontakt med ett nätverk tillhörande en “power-user” på DIGG. Mao skulle användandet av de tjänsterna kräva en egen schematisk modell för att beskriva hur det kan göras.