Space management

2003 började jag använda begreppet “Space management” som jag lånat från detaljhandeln. Där handlar det om hur man optimerar försäljning av varor genom placering och synlighet samt i förhållande till andra varor och hur kunder rör sig i en fysisk butik.

I en platsannons från Unilever läser jag idag att de söker en “Space manager”. Från annonsen:

Som Space Manager hos oss på Unilever kommer du bla. att arbeta med utveckling och implementering av sortimentstrategier, hyllstruktur, försäljningsanalys, Category Management etc. Enligt övergripande strategier för respektive kategori kommer du att ansvara för utvecklingen av diverse spaceprojekt både lokalt i butik, mot grossist samt via ett nära samarbete med vår säljkår. En annan del av arbetet består i att löpande samt ad hoc genomföra och analysera diverse analyser/rapporter…

… utvecklad analytisk förmåga och förståelse för vad som driver försäljning i butik…

…Vi ser gärna att du är målinriktad, drivande, och noggrann. Du uppskattar att arbeta med både stora långsiktiga projekt samt detaljarbete.

Översätt den fysiska butiken och dess hyllstruktur till ett digital gränssnitt. Håll med om att det då är en beskrivning av vad varje seriös kommunikatör och affärsutvecklare i digitala kanaler bör arbeta med?

Problemet är att den rollen inte finns för digitala kanaler. Istället styckas kompetensen upp i Art Directors, Informationsarkitekter, Webbanalytiker, Planners, Projektledare, SEO-proffs, SEM-marknadsförare samt marknadschefer och ibland chefer över digital media.

Idag finns det några få som mer eller mindre behärskar merparten av dessa roller. Inom en snar framtid kommer det bli allt vanligare.

Sju punkter kring digital affärsutveckling

Jag hittade en mailtråd från 2007 som fick mig att börja fundera över digital affärsutveckling. Mer specifikt kring hur man bör förhålla sig till det som sker runt omkring oss och vad det är som ger framgång. Jag börjar med att återge inledningen på mailtråden för att sedan presentera de sju punkter jag kommer fram till. Fyll gärna på om du tycker någon punkt saknas.

Från: Björn Alberts
Datum: to 25 okt 2007 08.51.12 GMT+02:00
Till: ALLA
Ämne: Idag förändras Internet

Apple öppnar upp för utvecklare att skapa applikationer till iPhone. Tänk på vad det kommer att innebära…
För den som inte upplevt en iPhone går det bra att kila ner till Macoteket och klämma på den.
http://developer.apple.com/iphone/devcenter/

Vem blir först med en app? ;-)

/ Björn

Från: Supervass Gränssnittsprogrammerare .Net
Datum: to 25 okt 2007 09.49.16 GMT+02:00
Till: ALLA
Ämne: Re: Idag förändras Internet

Jag vill inte låta som världens mest negativa människa, men för en
webbutvecklare så känns det som ett steg tillbaka att återgå till “one
application for each device” upplägget.

http://www.webstandards.org/2007/08/22/the-good-the-bad-and-the-ugly-iphone-edition/

/SG – see ya

Från: Supervass Systemarkitekt .Net
Datum: to 25 okt 2007 09.52.48 GMT+02:00
Till: ALLA
Ämne: SV: Idag förändras Internet

Det har gått att utveckla applikationer till alla Symbian- och Windows-telefoner i åratal… Riktiga applikationer. Måttligt imponerad av detta med andra ord! :-D

/SSA
Read more

SvD förutspår reklamåret 2009

SvD listar idag fem spådomar om reklamåret 2009.

På plats 4

Digitalt digitalt digitalt. I lågkonjunkturen söker sig ännu fler till nätet för att hämta information och shoppa. De som inte finns där kunderna finns är döda. Allt fler annonsörer flyttar pengar till nätet och försöker lista ut var och hur de ska synas där. Reklam i sociala medier kan bromsas av den konservatism som uppstår i lågkonjunktur.

Håller med i stort men en avgörande skillnad. Denna spådom är fortfarande formulerad som att det enbart handlar om att “synas” och man skriver “reklam i sociala medier”. Jag hävdar att det kommer att handla om att finna sätt att verka och interagera med målgruppen på nätet. Att det handlar om att finna relevanta tjänster och kunskap att bjuda målgruppen på. Dvs att innovera och öppna upp framför att “bara” flytta en reklambudget och ett annonsformat från en kanal till en annan.

På plats 5

Reklambyråer slås ut. De som drabbas är mellanstora byråer med för stor kostnads­kostym och för små kunder, samt de som inte har hängt med i den digitala utveck­lingen. Vi slutar också att skilja på digital och traditionell reklam, att inte synas digitalt är inte längre ett alternativ.

Håller helt med. Det som eventuellt kan gå något trögare än vad som förutspås är den beteendeförändring som trots allt måste till hos befintliga reklammakare. Alltså alla beteendeförändringar tar längre tid än man tror. Även om förändringen kommer att ske så kommer den inte att slå igenom över allt (hos vissa är förändringen igång sedan ett par år tillbaka). De största förlorarna på det är i så fall de som inte är förändringsbenägna. Dvs de som fortfarande helt utan anledning fortsätter att se traditionell reklam som en gren helt separerad, som ett annat väsen, än digital närvaro. Det är en syn som inte har någon annan förklaring än vanlig mänsklig bekvämlighet. Precis som SvD skriver är det de som kommer att slås ut under 2009.

Intressant blir att om drygt ett år studera vilka som förändrades, vad de gjorde och vad det innebar för dem.

Fler intressanta spådomar om 2009 finns hos Ronnestam.

Mediebyråns framtid är oklar

Jag funderar på hur Google Ad Planner kommer att påverka en mediebyrås verksamhet. En mediebyrå lever ju på att hjälpa till med mediestrategier och medieplanering. Alltså att göra research, analys, planering och ibland även köp samt i bästa fall uppföljning, analys igen och korrigering.

Google Ad planner är gratis och hjälper användaren att finna de webbplatser där aktuell målgrupp finns. Det går att definiera målgrupper baserat på intresse och demografi och baserat på det finna relevanta webbplatser (bland miljontals). För dessa finns uppgifter om t.ex antal unika besökare och antal sidvisningar. När research är gjord kan man i Googel Ad Planner även skapa egna medieplaner. Alltså planer över vilka webbplatser jag skall annonsera på samt naturligtvis också få aggregerad data kopplad till just min medieplan.

Efter att ha jobbat med gränssnittet i några minuter är det sedan mycket lättarbetat med överskådliga grafer och möjligheter till fördjupad information.

adplanner

OK, jag kan alltså själv göra research, analys och planering. Att köpa medieutrymme kan jag också göra själv. Jag skaffar enkelt konto hos några etablerade annons- och affiliatenätverk.

Vad är då kvar för mediebyrån att göra? Jag ser två saker. Det ena är ju naturligtvis att stå på tå och hela tiden sträva efter att kunna erbjuda överlägsen analytisk och strategisk kompetens. Som vanligt är det inte någon massmarknad. Endast några få kan axla den rollen. Det andra är att ta sig ann icke-köpta kanaler. På nätet är de som bekant många. Några exempel:

Det är här det verkligt intressanta landskapet växer fram och som i all okänd mark behövs det stigfinnare. Är det en roll de skickligaste mediebyråerna kan spela? I bästa fall för dem men jag är tveksam. Mediebyrån som företeelse och som vi känner den idag kommer att bli en allt mer otidsenlig aktör. Köpt reklam minskar i betydelse och envägskommunikation hör allt mer till det förgågna till förmån för dialogbaserad kommunikation, öppenhet och större fokus på innovativa tjänster och produkter. Det är inte längre någon skillnad mellan de kanaler i vilken kommunikation eller transaktion sker. I våra allt mer digitala gränssnitt vävs allting ihop till nya utmaningar där även bakomliggande organisation eller underliggande teknik är en fråga som en kommunikatör inte kan värja sig ifrån. Mot bakgrund av det tror jag att mediebyråerna får det tufft att ompositionera sig.

Vad tror du?

Ps. En intressant stigfinnare kapabel att rita kartor i vårt nya kommunikationslandskap är Mattias Östmar, PRfekt

Steve Jobs tar över bilindustrin

Han kommer att skrota merparten av befintliga bilmodeller. Han kommer att införa minst en ny revolutionerande teknik. Han kommer att marknadsföra ett betydligt mindre antal olika modeller. Hans bilar kommer att vara minst 20 % mer bränsleeffektiva och minst 20 % säkrare än dagens bilar. Sannolikt kommer han att införa en ny energikälla i bilarna och distributionen av den kommer han att lösa på ett kontroversiellt vis, dvs han kommer att gå förbi bensinmackarna.

Detta och mycker mer går att läsa i ett fiktivt scenario skrivet av Robert X Cringely. Kul läsning, tack för tipset Patric.

Shazam för iPhone – ett litet under

Tänk dig att du hör en låt som du fastnar för direkt första gången du hör den. Ingen talar om vad den heter och du har ingen möjlighet att ta reda på det. Känner du igen dig? Genom åren har det i alla fall hänt mig ett antal gånger.

Tack vare ett tips från Christoffer är det slut med det för min del. Med applikationen Shazam installerad på min iPhone har jag allt jag behöver. När jag hör “den där låten” startar jag helt enkelt Shazam och låter den lyssna till låten i några sekunder. Telefonen vibrerar och på skärmen ser jag vilken artist, låt och album som spelas! Det sparas ner i mitt eget “tag-arkiv” i Shazam. Därifrån kan jag gå till iTunes för att lyssna på en “preview” och köpa låten. Shazam presenterar också relaterade klipp på YouTube.

Det är sådana här applikationer jag vill att alla ska få uppleva. Utan den upplevelsen är det svårt att förstå hur iPhone nästan blir som din lilla kompis i fickan. En som du aldrig vill vara utan.

Jo just det. För knappt två veckor sedan skrev jag att iPhone är bra för affärerna. Det är även Shazams iPhone-applikation ett bevis på. Hos BusinessWeek läser jag att det tog Shazam 4 år att nå ca 20 miljoner mobila användare före dess att iPhone fanns. På de 10 veckor som iPhone-applikationen har funnits har den laddats ner 1,5 miljoner gånger. 20 miljoner förfrågningar har gjorts från applikationen vilket indikerar att användarna 2-3 gånger per vecka har använt applikationen. Tack Alexander för tipset om artikeln!

Direktlänk till applikationen i iTunes App Store

iPhone bra för affärerna

Pandora, en tjänst för personaliserad streamad musik, har funnits sedan 2000.

Innan Pandora lanserade sin iPhone-app fick de ca 20 000 nya användare varje dag. Hos TechzTalk får vi veta att grundaren Tim Westergren har varit “key note speaker” på konferensen Digital Music Forum West. Där avslöjade han att iPhone-appen har lett till 100 % ökning av nya Pandora-användare per dag. Från 20 000 till 40 000 per dag tack vare lanseringen av iPhone-appen på Apps Store.

Pandora iPhone-app

iPhone och Apps Store är inte någon marginell företeelse. Det är ett marknadssystem väl värt att ta på allvar. Hur många svenska (traditionella) företag har varit snabba att förstå det?

De jag spontant kommer på är Hitta.se, Aftonbladet och Eniro. (Att alla appar i sig inte är så bra är en annan femma). Finns säkert fler men helt klart är att de inte är många.

Här finns en potentiell boom i mini-format för alla duktiga konsultande innovatörer. Lycka till!

Tack till Pontus som gav mig tipset.

Ps. I maj 2007 stängdes tjänsten för användare utanför USA p.g.a juridiska skäl varför vi här hemma tyvärr blev avstängda.

Spotify & Apple

Ingen har kunnat undgå att Spotify lanserades i morse. Jag har använt betan under en längre tid och gillar Spotify.

Det är så många andra som redan skrivit om Spotify och lanseringen. Jag tänkte istället spekulera.

Idag bollade jag lite reflektioner kring Spotify med min kollega Alex. Spotify fungerar bara när du har kontakt med ett nätverk. iTunes å andra sidan har ett starkt grepp om musikmarknaden på nätet men fungerar bara genom att du laddar ner musikfiler.

Alex undrade hur Spotify ska kunna konkurrera med iTunes den dagen de erbjuder en streamingtjänst? Det svar som flög ur mig spontant:
Spotifys agenda kanske är att få prispengar från Apple“.

Dvs att Spotify bygger en plattform för individuell realtidsdistribution av streamad musik. En plattform som är värdefull för en etablerad aktör som står inför ett teknikskifte. Apple till exempel.

Vad tror du?

Å kom ihåg var du hörde det först.

På jobbet är jag 2 miljoner personer

Det sociala nätverket LinkedIn, som har en mer professionell inrikting än t.ex. Facebook, är ett fantastiskt verktyg i arbetet.

På LinkedIn knyter du till dig människor du känner. I mitt fall är det 258 stycken. Människor jag känner privat eller genom mitt arbete. De i sin tur har tillsammans mer än 24 300 kontakter. För mig innebär det att jag i mitt nätverk i tredje ledet har mer än 1 741 700 kontakter. Alltså nästan 2 miljoner människor runt om i världen vilka jag enkelt kan komma i kontakt med genom LinkedIn.

Vad är det då konkret som är så bra med LinkedIn i arbetet? Hittills  har jag använt nätverket på två sätt.

Jag har sökt personer att anställa genom en särskilld rekryteringstjänst på LinkedIn. Den har fördelen av att du kan söka i nätverk av människor som känner varandra. Du kan välja olika parametrar som du ställer som krav på den du söker eller vilka du riktar dig till så hjälper LinkedIn dig att få kvalificerade sökanden. Toppen!

Men rekryteringstjänsen är inte ens hälften så bra som tjänsten “Ask”. Den ger dig möjlighet att skicka ut frågor till nätverket. Frågorna går ut till och med tredje led i ditt närverk. Frågan presenteras på var och ens personliga startsida där de kan välja att besvara frågan, om de tror att de har något att tillföra. Du kan även välja att skicka ut frågan per mail till upp till 200 personer.

För två veckor sedan skickade jag ut en fråga för att få in åsikter och idéer till ett uppdrag inom resebranschen som jag arbetar med. Det tog bara några minuter innan jag hade fått det första svaret. Under de sju dagar frågan ligger ute fortsatte svaren att komma in. Det fina är att jag även får svar från människor jag inte känner. Människor med annan profil än min och andra intressen än de jag har. Människor som bor i andra länder. Och det är gratis.

På några dagar fick jag in ett tjugotal svar. Absolut ett försumbart litet antal jämfört med nätverkets storlek. Men det var 20 svar som vart och ett innehöll minst en ny kunskap. Ett litet men bra exempel på begreppet “Wisdom of the crowds” i praktiken.  Framför allt är det här bara början. Bäva månde det företag som försörjer sig på traditionella marknadsundersökningar.

Dialog med Esther Dyson

Ola Ahlvarsson samtalar med Esther Dyson om användarmakt.

Vad vill människor online?
Det första du gör som barn är att du skriker efter uppmärksamhet. Det är precis vad människor vill online. De vill ha uppmärksamhet från andra människor.

Ibland spårar det ur, t.ex när folk tävlar om hur många kontakter de har på Facebook eller LinkedIn. Det är ingen kvalitativ uppmärksamhet.

Uppmärksamhet är något som kan utbytas. Ester pratar om “the attention economy”. Alltså någonting för marknadsförare att fundera över.

Är Facebook en fluga eller inte?
Marknadsförare har felaktig översatt “attention” till “ad-tention” och därför en intention att köpa. Det är felaktigt och en väg dömd att misslyckas.

Det har börjat höjas röster om att Facebook borde dela med sig av sina intäkter till användarna. Om Facebook skulle börja betala mig för att t.ex tala om att gillar Apple (genom applikationen iLike) skulle det snabbt gå utför för Facebook varför en sådan intäktsdelning inte är möjlig.

Vad har du att säga om att någon annan äger information om mig?
Det är en fri värld. Om någon ger dig fritt innehåll måste du vara beredd att ge någonting tillbaka.

Däremot vore det bra om företag tydligt talade om för oss vilken information de har om oss. Varför presenteras inte information likt Google Web History för alla tjänster. Tjänsteleverantörerna vet ju allt om mig. De borde ge mig samma information.

Troligen skulle det ge mig en ännu större användarupplevelse. För låt oss vara ärliga, det finns ingen jag är mer intresserad av än mig själv. Denna informationsgivning borde vara en del av det naturliga sammanhanget i min relation till en webbplats och företaget bakom.

Hur påverkar det faktum att “min by” inte längre är lokal?
Det finns en risk i att den uppmärksamhet du får är mer ytlig. T.ex en julhälsning på Facebook som är ett massutskick från någon som skickar till alla sina hundratals kontakter. Det är en stor skillnad mot att få en personligt skriven julhälsning. Den senare ger dig ett större värde.

Varumärken?
Internet gör det lättare att bygga ett starkt varumärke med det gör det också mycket lättare att erodera ett starkt varumärke.

Vad ska marknadsförare dra för slutsatser av de förändringar vi nu upplever?
Tre saker skulle jag som marknadsförare betala för:

  1. Annonsering blir mer och mer som PR
  2. Produktplacering, ge produkten gratis till påverkare
  3. Sponsorskap, att sponsra forum eller communities och acceptera och besvara det faktum att du ibland kommer att få kritik.

Apple då, som inte alls lyssnar på sina kunder?
Steve Jobs är speciell. Jag känner honom och han är nästan som en ängel. Han är svår att arbeta med men har de mest fantastiska idéer om hur Apples produkter ska vara. De flesta människor är inte som honom och då är det bra att istället lyssna på kritik.

Hur bemöter ett företag kritik?
Ett företag kan aldrig göra det. Det måste vara en person som gör det och därför är det extremt viktigt att företag ser till att ha sådana personer.

Varför har demokratiseringen av samhället utvecklats genom nätet på samma sätt som marknaden har?
På grund av att en regering inte kan segmentera marknaden som ett företag kan. Visst, regeringar generellt borde visa på en större ödmjukhet. Regeringar borde göra mindre och se till att medborgarna istället kan göra mer själva.

Min reflektion:
Ester Dyson regerar. Hon är klok, kunnig och ödmjuk. Tänk att ha henne som mentor!

Stora besparingar genom SMS

Daniel Dersén från Telenor berättade om ett intressant case.

Folktandvården i Jönköping har börjat skicka ut påminnelser om inbokade tandläkarbesök till sina patienter 31,5 % av patienterna har registrerat sitt mobilnummer. Tjänsten har lett till att uteblivna besök har minskat med 66 % vilket motsvarar 18400 besök. Det har sparat 7,1 miljoner kronor för Foktandvården.

Ett lysande exempel på hur enkla tjänster både kan ge service till kunder och bespara pengar.

Internets påverkan på affärer

Rikard Steiberg från Google ger sin syn på hur Internet påverkar affärslandskapet. Här följer mina anteckningar.

Saker som driver på utvecklingen

  • Brebandsutbredningen
  • Demokratisering av produktionsmöjligheter
  • Kostnaden för lagring faller

Tillväxt i termer av internetanvändare

  • Behovet av information – idag görs 1 miljard sökningar per dag på Google
  • Kommunikation – 80 miljarder e-mails och instant messages skickas varje dag
  • e-handel – omsätter 130 miljarder euro i år
  • Community – 250 miljoner internetanvändare använder också sociala nätverk
  • Underhållning – 500 miljoner filmvisningar per dag på YouTube

Siffrorna kommer att dubblas fram till år 2012.

Påverkan på affärer

Kunder är desamma online som offline

  • Inte många är duktiga på att bygga starka varumärken både offline och online.
  • Maktbalansen skiftar, kunderna vill ha något att säga till om och de har det och gör det.

Konkurrenter kommer från många olika ställen

  • Konkurrens från den långa svansen (ref. The Long Tail)
  • En ny generation av entreprenörer. Enskilda person som säljer online eller digitala konkurrenter, som tex Stardoll, som inte har dyr fysisk infrastruktur att ta hänsyn till

Hastighet
Big will not beat small anymory. It will be fast beating slow.
– Rubert Murdoch

Allianser är avgörande för framgång
Some secrets are more valuable when shared
– Ed Mc Cracken

Rikard exemplifierar med samarbetet mellan Nike och Apple.

Handlingspunkter för affärer
1. Kunder
Bygg online brands lika starka som offline brands

2. Konkurrens
Omdefiniera era konkurrenter
Stimulera kontinuerlig förändring och entrenprenörsanda

3. Hastighet
Lansera tidigt och ofta
Innovation genom iteration

4. Partnerskap

Bygg strategiska fördelar genom samarbete.

Min reflektion:
Rikard Steiberg har helt rätt. Det han pekar på är precis den utmaning som många av våra svenska företag och organisationer måste ta på allvar. Att ta frågan på allvar innebär att lyfta upp den till högsta ledningsnivå och låta den utgöra en prioriterad process i företaget.