8 punkter kring SEO för marknadschefer

Det finns ett glapp mellan experter på optimering för sökmotorer – SEO – och marknadschefer. Det är dels ett språkligt glapp. En SEO-expert använder ett språk som inte marknadschefen använder och vice versa. Dels är det ett kunskaps-glapp, marknadschefen kan helt enkelt inte alla nya förutsättningar för marknadsföring. Då är tur att det finns experter att vända sig till!


För att underlätta dialogen dem emellan vill jag överbrygga glappet genom en check-lista som marknadschefen kan använda för att börja närma sig SEO-experten. För enkelhetens skull tänker vi oss att sökmotorn är Google.

1. Geografi
Google är inte densamma på olika språk eller i olika länder. Enkelt uttryckt, det finns ett Google för varje land och språk.

Marknadschefen som sitter på det svenska företaget med den dator hon har fått från den interna IT-avdelningen och kollar sökresultaten på Google kollar med största sannolikhet kollar på en svensk version av sökresultaten.

Om man då är ansvarig för marknadsföringen i ett annat land måste man vara medveten om detta och alltså se till att även ha access till sökresultaten som gäller den marknaden.

I briefen till SEO-experten: specificera vilka marknader som ni marknadsför era produkter och tjänster på.

2. Sökord
Sökord är själva fundamentet för närvaro på en sökmotor. Det kan närmast beskrivas som de ord med vilka målgruppen uttrycker sitt behov vid sökningar på Google. De behov som produkten eller tjänsten tillfredsställer är väl kända hos marknadschefen.

Uppgiften ligger i att mejsla fram dessa sökord, t.ex bolån. Att hitta varianter av sökorden, t.ex bästa bolån. Samt att identifiera sk. long tail keywords, t.ex bästa bolån student.

Detta är ett arbete för SEO-experten, som bör leverera sk. keyword-kluster. De kan enklast beskrivas som grupper av ord där varje grupp innehåller alla olika varianter av det ursprungliga sökordet, t.ex bolån. Nästa grupp är uppbyggd kring sparkonto osv.

I breifen till SEO-experten:
lista behoven, produktnamnen och t.ex platser där produkterna säljs eller andra karaktärsdrag förknippade med produkterna.

3. Sökvolym Read more

180 slides om Social Media – utan skygglappar

Jag har gjort en presentation om sociala medier, som jag har hållit för två olika klasser på Berghs. Tanken bakom presentationen är att slå hål på ett antal myter kring social media. Att sätta social media i ett tidsperspektiv samt ge ett antal modeller som hjälp i skapandet av kreativa affärs- och kommunikationskoncept.

Presentationen har följande avsnitt:

  • Faktagrund
  • Sociala mediers mognad
  • Förändrade villkor för varumärkesidentitet
  • Lyssna
  • Delta
  • Vikten av innehåll
  • Sociala affärer
  • Kampanjer
  • Mäta & lära
  • Produktutveckling
  • Organisation
  • Verktygen

Då presentationen är hela 180 bilder lång vill jag lyfta fram några saker här.

Negativ publicitet i social media påverkar affärerna – med kraft
Kolla bild 10 för siffror över hur Domino’s Pizza drabbades.

Sju myter kring social media
På bild 18 har jag listat sju myter kring social media som presentationen ska ta kål på.

Modell som visar mognadskurva för social kommunikation kontra reklam
Bild 35 visar Ronnestams modell över i vilken mognadsfas social kommunikation befinner sig i jämförelse med reklam.

Modell för varumärkesidentitet
På bild 43 finns min modell för vad som har betydelse för ett varumärkes identitet på en social och digital marknad. Har skrivit om modellen i ett tidigare inlägg.

Guide för gratis bevakning av social media
På bild 50 och 51 finns en steg-för-steg-guide för hur man sätter upp bevakning av allt som förekommer kring t.ex ett varumärke i sociala kanaler.

Det porösa membranet
Bild 59 visar en schematisk bild över hur intern- och extern kommunikation vävs samman med hjälp av sociala kanaler. Det handlar om att riva kulturella, juridiska och inte sällan IT-relaterade barriärer för att låta kommunikationen flöda. Jag har lånat modellen från en blogg-post anno 2005.

Modell för deltagande
Bild 70 visar Axboms svenska variant av amerikanska flygvapnets modell för hur man ska komma fram till hur man ska agera då varumärkets omnämns i sociala kanaler.

Modell över en modern webbplats
Bild 82 visar en modell, jag har gjort, som beskriver vad en modern webbplats vilar på. Det är inte så enkelt som ett CMS. Webbplatsen är istället en aggregering av en mängd socialt orienterade och distribuerade plattformar för olika typer av innehåll. Jag lär få anledning att skriva om den modellen längre fram.

Modell för hur ett digitalt affärskoncept kan skapas
Bild 101 visar min modell tänkt som input och inspiration för digitala affärskoncept. Jag har skrivit om den i ett tidigare inlägg. Det intressanta är att filmen på slide 103 beskriver hur Dell har skapat ett vinnande koncept på exakt samma principer. Det, om något, verifierar att modellen fungerar i praktiken. Jag kommer antagligen att skriva mer om det längre fram.

Det behöver inte alltid vara avancerat och coolt
Det är resultaten som räknas vilket ibland glöms bort till förmån för guldlejon och guldägg. Bild 115 sammanfattar en i mitt tycke underbar liten Twitterkampanj, som inte kostade många kronor men levererade betydande och mätbara affärsresultat.

Mind-map för kampanjer i social media
I bild 116 finns min modell för kampanjer i social media, som jag tidigare har skrivit om. En kampanj är aldrig bättre än dess svagaste länk. Att skapa en annons som fångar uppmärksamheten räcker inte. En kampanj ska inte vara statisk – den ska förändras i takt med att vi mäter och lär. Djävulen sitter i detaljerna.

Mät framgång i social media
119-126 sammanfattar hur man mäter framgång i social media, vilket jag mer utförligt har skrivit om tidigare.

Ska produktutvecklingen vara social?
På bild 138 och 139 framförs kritik mot det men också mitt försök till slutsats om hur man ska förhålla sig.

Det är organisation och ledning som avgör
Om marknaden helt plötsligt har blivit social, kan vi då fortsätta organisera och driva företag på samma sätt som vi gjorde igår? Svaret är nej. Organisation är en alltför ofta förbisedd faktor i kommunikativa sammanhang. För att lyckas i kommunikation måste du även kunna arbeta med organisation. Börja öppna ögonen genom att kolla in bild 144-153.

Några verktyg
För den som vill ha idéer om verktyg att använda kan det sista delen av presentationen vara relevant.

Modell för effektiv digital närvaro

Jag gillar digital marknadsföring bl.a eftersom det ger många möjligheter till spin-offeffekter av en kreativ idé. För att en idé i kommunikationssammanhang ska fungera bör den vara unik. Därför lämnar jag det därhän men med en modell vill jag visa i vilket intressant sammanhang en kreativ idé kan fungera.

Model digital marketing Björn Alberts

Jag har liknat modellen, som finns som PDF att ladda ned, med blodomloppet för digital marknadsföring. Det är inte nödvändigtvis en modell för kampanjer då även en långvarig digital närvaro kan etableras baserat på den här modellen.

Min tanke är att modellen ska vara självförklarande och fungera som ett sätt att höja lägsta-nivån på de försök till digital närvaro som görs lite var stans. För att nyansera modellen något vill jag ge några kommenarer.

Flera discipliner och kanaler
Modellen integrerar sökmotoroptimering (SEO), sökmotormarknadföring (SEM) med viralitet genom både e-mail marketing och marknadsföring i social media som Facebook och Twitter. Naturligtvis är det möjligt att addera flera kanaler. T.ex sociala tjänster för video eller varför inte en mobil kanal med eller utan positionering.

SEO och SEM
Det finns viktiga skillnader mellan SEO och SEM i den här modellen. Det kan verka enkelt när jag bara skriver SEO rakt upp och ned. I själva verket är det ett stort konststycke i sig. SEO kräver Read more

9 punkter för Vattenfall att tänka på kring Sociala Medier

Bloggers Monday idag var frågan ”Hur skulle Vattenfall kunna agera i sociala medier för att bemöta skriverierna om företaget?” Jag sammanfattar och tolkar en lång diskussion i 9 punkter för Vattenfall (och andra) att tänka på.

Vattenfall Logotyp

1. Bas av innehåll
Etablera en omfattande och relevant bas av innehåll att kunna hänvisa till i konversation på t.ex Twitter. Innehållet ska beskriva verksamheten och de vägval som görs samt varför de görs. Belys gärna både positiva och negativa effekter. Att ha en bra bas av innehåll gör det enklare att nyansera kritiken och gör att man slipper försöka förklara sig på 140 tecken i en tweet.

2. Rikt innehåll
Innehållet ska utöver den traditionella texten även vara video, bilder och grafik. Generellt är vi flyktiga på nätet. Genom att tillhandahålla innehåll i olika format anpassade för nätet ökar sannolikheten för att vi når ut med vårt budskap.

3. Delbart
Allt innehåll och alla innehållsobjekt skall vara enkelt att dela. Dvs enkelt att länka till, enkelt att kopiera eller enkelt att bädda in på en annan site. Read more

Modell med 14 punkter för kampanjer i social media

Dags att skriva någonting på mer taktisk nivå. Det blir en mind-map för kampanjer i social media. Egentligen bör jag kalla det fria kanaler istället för social media då modellen även innefattar e-mail och den egna webbplatsen, som i och för sig kan vara social.

Mind-map_digital_campaign

Modellen har jag tagit fram mot bakgrund av att jag ibland möter situationer där viktiga delar av en kampanj inte ges tillräckligt mycket engagemang. En kejda är aldrig starkare än dess svagaste länk – detsamma gäller för kampanjer.

Modellen är inte facit för alla situationer och sammanhang och gör heller inte anspråk på att vara det. Trots det vågar jag påstå att effekterna av många marknadsinvesteringar skulle öka bara genom att ha den här modellen på väggen bredvid skrivbordet. Ambitionen är Read more

77 slides om att blogga med framgång

På uppdrag av Ulrika Ingemarsdotter höll jag en presentation om att blogga med framgång. Uppdraget var egentligen definierat som en presentation om hur man får en blogg att synas i sökmotorerna. Mitt budskap är att det inte finns några långsiktigt hållbara genvägar. Det är passion och hårt arbete som gäller. Självklart finns det en del saker som underlättar och här nedanför finns 77 slides om det.

Björn Falkevik spelade in och livesände hela presentationen. Om du har två och en halv timme över – luta dig tillbaka och kolla. Annars kan du ju bara spola fram till den slide du vill höra mer om.

4 punkter om att förändra ett traditionellt företag

SIME lyssnade jag till Jesper Kärrbrink – Eniro, Sara Öhrvall – Bonnier och Claudia Gonzalez – FN. Det handlar om förändringar av traditionella företag och organisationer, ibland kallade dinosaurier,  pådrivna av en allt mer digitaliserad marknad och ett mer digitaliserat samhälle. I olika roller har alla tre det gemensamt att de är tillsatta för att anpassa verksamheten till nya förutsättningar.

dinosaur-dead

Här är min tolkning av deras fyra mest viktiga erfarenheter.

Högt pris
Det gör ont att komma in i en organisation med ansvar att förändra någonting. Man bör vara beredd att betala ett högt personligt pris. Det är inte säkert att du blir populärast i organisationen. Du kanske till och med blir hatad.

Sammanhang
För att få både ledning och resten av organisation att sluta upp bakom förändringarna måste du påvisa ett sammanhang. Dvs svara på frågan varför förändringarna är nödvändiga. Använd chockmetoden! Måla upp ett scenario över hur det kommer att se ut om vi inte gör någonting.

Scenariot måste både beskrivas emotionellt och rationellt. Det är nödvändigt att kommunicera tydliga och talande bilder som illustrerar scenariot. Det är viktigt att åstadkomma en känslomässig reaktion.
Icke desto mindre måste den understrykas av siffror.

För att få fram siffrorna är det klokt att börja “ute på fältet”, där den “transaktion” verksamheten syftar till sker. Samla in data av olika slag som visar verksamhetens status. Kan vara både affärsstatus eller kommunikationsstatus. Kan vara klokt att ta in extern hjälp för att ge ytterligare trovärdighet till siffrorna. Informationen korstablueras för att få fram en relevant bild. Jag har delvis beskrivit denna typ av mättal i ett tidigare inlägg.

Den bild du får fram med hjälp av siffrorna extrapoleras sedan för att få fram hur det kan komma att se ut om 5 år eller om 10 år givet samma utveckling som idag.

Nu är både ledning och organisation omskakade och en del börjar därför söka efter möjliga lösningar. Dock inte alla.

Snabba resultat
Nu har du ändå tillräckligt för att kunna få börja göra någonting. Därför är det viktigt att fokusera på det som kan ge snabba resultat. De som började tro på dig får nu bekräftat att de gjorde rätt och de som inte gjorde det har nu fått något att tala om. Kanske vill de vara med på nästa framgång?

Typiska misstag

  • Att tappa orken och börja lyssna på “de mentalt blinda” enligt Sara Öhrvall
  • Att inte vara modig nog enligt Jesper Kärrbrink
  • Att inte använda siffror enligt Claudia Gonzalez

För att inte tappa ork och mod kan man som Jesper Åström lyssna till Bob Dylan som för många år sedan skrev en sång som idag är lika relevant men i ett sammanhang som inte ens fanns då.

14 punkter om att mäta framgång i social media

numbersNya företeelser kräver nya sätt att mäta

Jag börjar med att kartlägga några mätpunkter som inte fanns innan social media.

 

Konversationsindex
Ett mått på hur konversant ditt bloggande är. Beskriver förhållande mellan antal blogginlägg och kommentarer. En konversant blogg har fler kommentarer än blogginlägg. Jag har förklarat konversationsindex mer detaljerat i en tidigare bloggpost.

Omnämndanden
Hur ofta varumärket omnämns inom social media är relevant men Read more

6 punkter för framgångsrikt företagande genom social media

På Really Realtime Conference har jag precis lyssnat till Lesley Pennington, CEO & grundare av Bemz.com. Ett företag som ger nytt liv åt gamla IKEA-möbler.

bemz

6 punkter som gjort att Lesley lyckats bygga upp ett lönsamt företag tack vare social media

  1. För att få uppmärksamhet ska man initialt aktivt arbeta med PR. Det senare kommer att ge publicitet både på nätet och traditionell media. När potentiella kunder då blir nyfikna och söker efter dig på nätet möter du dem i sökmotorerna genom sökmotormarknadsföring som leder dem till din webbplats. Sökmotoroptimering blir en naturlig följd senare.
  2. Starta en blogg för att lära känna dina kunder och skapa en relation er emellan. Genom att prenumerera på bloggen finns möjligheten till en långvarig relation. Genom bloggen kan du fånga upp viktig återkoppling både kring företaget och produkterna.Mitt egen kommentar: Ibland kan det vara klokt att börja blogga redan innan företaget är lanserat. Bloggen kan då ha karaktären av en entreprenörsblogg. Relevant att bygga relation och få återkoppling mycket tidigt i processen.
  3. Starta en Fanpage på Facebook för att möta människor där de är. Leta aktivt upp människor på Facebook som har intressen där ditt företag har en naturlig plats. Read more

Ny iPhone-App – ring billigt & enkelt till utlandet

När jag var på Rebtel utvecklade jag tillsammans med Alexander, Maja, Jonas och Pontus en iPhone-applikation. Efter några turer hos Apple är den nu äntligen lanserad!

rebtel iphone

Med Rebtel ringer man sina vänner runt om i världen til lokalsamtalstaxa – eller helt gratis om båda parter i samtalet använder Rebtel. Efter att ha registrerat sig på Rebtel.com ringer man precis som vanligt från sin telefon.

Med Rebtels nya iPhone-applikation blir det ännu enklare och trevligare att vara Rebtel-användare. Här kan man hantera alla sina Rebtel-nummer (lokala nummer till sina vänner utomlands), hålla kolla på hur lång samtalstid man har kvar på kontot (om man inte ringer gratis), kolla vad det kostar att ringa olika länder med Rebtel och mycket mera.

Kort sagt, har du vänner utomlands – använd Rebtel.
Har du också en iPhone – ladda ned applikationen!

Optimal närvaro – Öppet svar till Elias Betinakis

Elias Betinakis skrev så här på sin blogg:

Jag funderar mycket just nu kring hur en optimal webbnärvaro ska formuleras.

Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?

Som ett försök att crowdsourca frågan; och som ett sätt att försöka få till ett riktigt bra underlag tänkte jag be tio av Sveriges bästa och smartaste webbtänkare om hjälp.

questionmarkTack Elias för att du placerar mig bland en av dessa tio! Det finns många fler som skulle kunnat vara på den listan; många av dem finner du bland de jag följer på Twitter. På vägen hem skrev jag ihop det här svaret.

Optimal är att vara för målgruppen högst relevant och samtidigt erbjuda en god affärsnytta för varumärket.

Optimal för användare innebär att på bästa sätt tillfredsställa dennes behov vid det tillfälle och på den plats som passar användaren bäst.

Behoven kan naturligtvis skifta mellan mänsklig interaktion, information, underhållning och nytta. Eller en kombination därav.

Notera att jag inte skriver “maximal” affärsnytta för varumärket. Jag tror att maximal lätt tolkas som något som är i tiden begränsat. Med god affärsnytta menar jag en balanserad nytta som ger en optimal tillfredsställelse fördelat mellan varumärkets alla intressenter. Bland dessa finns förutom kunder även anställda, ägare och samhälle. Dessutom finns här ett tidsperspektiv där optimal balans måste råda mellan lång och kort sikt.

Webbnärvaro är som begrepp förlegat då digitala kanaler omfattar långt mycket mer än det som ryms inom begreppet “webb”. Om vi nödvändigtvis måste särskilja den närvaro jag tror du menar från närvaro på en marknad över huvud taget är det bättre att tala om digital närvaro. Däri ryms även företeelser som t.ex podcasts, rich applications, mobilapplikationer eller varför inte i helt nya enheter likt Amazons Kindle. Detta utöver det som kanske definierar det snävare begreppet “webb”. T.ex RSS, video, blogg, mikroblogg, sökresultat, wiki, widgets, forum, communities mm. Närvaro i digitala kanaler är således den närvaro som krävs för att vara optimal för målgruppen och varumärket i symbios.

Vad är egentligen det allra viktigaste?

  1. Känn målgruppens behov
  2. Identifiera vart representanter från målgruppen går att finna
  3. Kom fram till vad varumärket måste göra för att vara den som bäst tillfredsställer dessa behov
  4. För att leverera god affärsnytta måste sannolikt heliga kor slaktas. Gamla sanningar ifrågasättas. Befintliga branschstrukturer rivas. Bekvämlighet läggas åt sidan.

I den kreativa processen måste följande beaktas:

  1. Innehåll
  2. Sökbart
  3. Delbart
  4. Länkbart
  5. Distribuerat
  6. Mätbart
  7. Inlänkat

Nu lämnar jag över till andra att slå in en smash.

Björn Elmberg

Copylinda®

Therese Mannheimer

Sofia Mirjamsdotter

Johan Ronnestam

Jerry Silfwer

Martin Stadhammar

Brit Stakston

Judith Wolst

Det här tipset vill du inte missa

Vad sägs om en sökmotor för video som hittills har indexerat över 35 miljoner timmar film? Det motsvarar 3 995 år av film non-stop! Blinkx är en av mina stora favoriter bland smarta tjänster.

Men det är inte mängden indexerad video som är det bästa. Sökmotorn använder avancerad och patenterad (111 stycken) teknologi, bl.a olika typer av video-analys och tal-analys som översätter innehållet till sökbar text. Dvs när du skriver in din sökterm görs sökningen även på sådant som sägs i filmen eller andra contextuella faktorer. Alltså långt mycket mer användbart än sökningar enbart på etiketter, rubriker eller beskrivande text, som på YouTube t.ex. Kort sagt är Blinkx ett fantastiskt verktyg för video-research.

Självklart finns också stöd för RSS vilket gör att du kan prenumerera på en sökning i din RSS-läsare. Klockrent inte minst när du bevakar ett varumärke. På kul har jag satt upp en Dashboard på Netvibes där jag monitorerar Tele2, som ett exempel. Det förekommer mycket om olika varumärken i videos på nätet som jag är övertygad om att representanterna för dessa varumärken inte känner till. Med Blinkx blir det busenkelt att ändra på.

Trevligt är också att kunna bädda in sökresultaten som jag har gjort här ovanför. Det vi ser är resultatet av en sökning på “Sweden Social Web Camp“.

Vilket är ditt bästa tips?