Posts

Låttexter på Last.fm

Spotify i all ära men nu annonserar, “veteranen” i sällskapet, Last.fm, en ny cool tjänst. Genom ett samarbete med LyricFind får Last.fm tillgång till ca 800 000 låttexter. Det öppnar upp för många intressanta tjänster. T.ex att kunna söka på delar av en låttext för att finna en låt vars titel du inte kan. Det är ju heller inte så dumt att kunna se låttexten samtidigt som låten spelas. Jag fångade upp det här på ReadWriteWeb, som emellertid har en del vettiga reflektioner kring att Last.fm skulle kunna gjort det ännu bättre.

Jag vill gärna heja på Spotify; alltid kul med framgångsrika svenska uppstickare. Kul vore om Spotify försöker licensiera ett ännu större textarkiv. Med det som bas kan de sedan erbjuda rullande text i takt med låten och därifrån är steget inte långt till streamad karaoke. Vore inte det något?

På jobbet är jag 2 miljoner personer

Det sociala nätverket LinkedIn, som har en mer professionell inrikting än t.ex. Facebook, är ett fantastiskt verktyg i arbetet.

På LinkedIn knyter du till dig människor du känner. I mitt fall är det 258 stycken. Människor jag känner privat eller genom mitt arbete. De i sin tur har tillsammans mer än 24 300 kontakter. För mig innebär det att jag i mitt nätverk i tredje ledet har mer än 1 741 700 kontakter. Alltså nästan 2 miljoner människor runt om i världen vilka jag enkelt kan komma i kontakt med genom LinkedIn.

Vad är det då konkret som är så bra med LinkedIn i arbetet? Hittills  har jag använt nätverket på två sätt.

Jag har sökt personer att anställa genom en särskilld rekryteringstjänst på LinkedIn. Den har fördelen av att du kan söka i nätverk av människor som känner varandra. Du kan välja olika parametrar som du ställer som krav på den du söker eller vilka du riktar dig till så hjälper LinkedIn dig att få kvalificerade sökanden. Toppen!

Men rekryteringstjänsen är inte ens hälften så bra som tjänsten “Ask”. Den ger dig möjlighet att skicka ut frågor till nätverket. Frågorna går ut till och med tredje led i ditt närverk. Frågan presenteras på var och ens personliga startsida där de kan välja att besvara frågan, om de tror att de har något att tillföra. Du kan även välja att skicka ut frågan per mail till upp till 200 personer.

För två veckor sedan skickade jag ut en fråga för att få in åsikter och idéer till ett uppdrag inom resebranschen som jag arbetar med. Det tog bara några minuter innan jag hade fått det första svaret. Under de sju dagar frågan ligger ute fortsatte svaren att komma in. Det fina är att jag även får svar från människor jag inte känner. Människor med annan profil än min och andra intressen än de jag har. Människor som bor i andra länder. Och det är gratis.

På några dagar fick jag in ett tjugotal svar. Absolut ett försumbart litet antal jämfört med nätverkets storlek. Men det var 20 svar som vart och ett innehöll minst en ny kunskap. Ett litet men bra exempel på begreppet “Wisdom of the crowds” i praktiken.  Framför allt är det här bara början. Bäva månde det företag som försörjer sig på traditionella marknadsundersökningar.

Dialog med Esther Dyson

Ola Ahlvarsson samtalar med Esther Dyson om användarmakt.

Vad vill människor online?
Det första du gör som barn är att du skriker efter uppmärksamhet. Det är precis vad människor vill online. De vill ha uppmärksamhet från andra människor.

Ibland spårar det ur, t.ex när folk tävlar om hur många kontakter de har på Facebook eller LinkedIn. Det är ingen kvalitativ uppmärksamhet.

Uppmärksamhet är något som kan utbytas. Ester pratar om “the attention economy”. Alltså någonting för marknadsförare att fundera över.

Är Facebook en fluga eller inte?
Marknadsförare har felaktig översatt “attention” till “ad-tention” och därför en intention att köpa. Det är felaktigt och en väg dömd att misslyckas.

Det har börjat höjas röster om att Facebook borde dela med sig av sina intäkter till användarna. Om Facebook skulle börja betala mig för att t.ex tala om att gillar Apple (genom applikationen iLike) skulle det snabbt gå utför för Facebook varför en sådan intäktsdelning inte är möjlig.

Vad har du att säga om att någon annan äger information om mig?
Det är en fri värld. Om någon ger dig fritt innehåll måste du vara beredd att ge någonting tillbaka.

Däremot vore det bra om företag tydligt talade om för oss vilken information de har om oss. Varför presenteras inte information likt Google Web History för alla tjänster. Tjänsteleverantörerna vet ju allt om mig. De borde ge mig samma information.

Troligen skulle det ge mig en ännu större användarupplevelse. För låt oss vara ärliga, det finns ingen jag är mer intresserad av än mig själv. Denna informationsgivning borde vara en del av det naturliga sammanhanget i min relation till en webbplats och företaget bakom.

Hur påverkar det faktum att “min by” inte längre är lokal?
Det finns en risk i att den uppmärksamhet du får är mer ytlig. T.ex en julhälsning på Facebook som är ett massutskick från någon som skickar till alla sina hundratals kontakter. Det är en stor skillnad mot att få en personligt skriven julhälsning. Den senare ger dig ett större värde.

Varumärken?
Internet gör det lättare att bygga ett starkt varumärke med det gör det också mycket lättare att erodera ett starkt varumärke.

Vad ska marknadsförare dra för slutsatser av de förändringar vi nu upplever?
Tre saker skulle jag som marknadsförare betala för:

  1. Annonsering blir mer och mer som PR
  2. Produktplacering, ge produkten gratis till påverkare
  3. Sponsorskap, att sponsra forum eller communities och acceptera och besvara det faktum att du ibland kommer att få kritik.

Apple då, som inte alls lyssnar på sina kunder?
Steve Jobs är speciell. Jag känner honom och han är nästan som en ängel. Han är svår att arbeta med men har de mest fantastiska idéer om hur Apples produkter ska vara. De flesta människor är inte som honom och då är det bra att istället lyssna på kritik.

Hur bemöter ett företag kritik?
Ett företag kan aldrig göra det. Det måste vara en person som gör det och därför är det extremt viktigt att företag ser till att ha sådana personer.

Varför har demokratiseringen av samhället utvecklats genom nätet på samma sätt som marknaden har?
På grund av att en regering inte kan segmentera marknaden som ett företag kan. Visst, regeringar generellt borde visa på en större ödmjukhet. Regeringar borde göra mindre och se till att medborgarna istället kan göra mer själva.

Min reflektion:
Ester Dyson regerar. Hon är klok, kunnig och ödmjuk. Tänk att ha henne som mentor!

Räkna ut dina resors miljöpåverkan

Tidigare idag skrev jag om Dopplr, en tjänst där du kan lägga upp dina reseplaner och även se dina vänners reseplaner. Några timmar senare snubblar jag över ett inlägg på O’Reilly Radar, som skriver om tjänsten Dopplr Offsetr. Ett enkelt litet verktyg som visar den deprimerande sanningen om vilken miljöpåverkan dina resor har eller som hela ditt nätverks resande har. Dopplr Offsetr hämtar information om dina resor från Dopplr och räknar ut hur mycket koldioxidutsläpp resorna genererar. Även kostnaden för att köpa motsvarande mängd utsläppsrätter, på t.ex en webbplats som TerraPass, presenteras.

Det är Will Carter, som har skapat Dropplr Offsetr. Här kan du läsa hans egna tankar kring tjänsten han utvecklat.

Det hela görs möjligt genom Dopplrs öppna API. Jag tycker det är en lysande liten tjänst som hjälper till att medvetandegöra att det mesta vi gör har en miljöpåverkan. Det är den här typen av tjänster som upplyser allmänheten. I sin tur kommer allmänheten att ändra sin efterfrågan till mer miljövänliga alternativ. Naturligtvis leder det till att företagen kommer att erbjuda mer miljövänliga produkter och tjänster. Toppen!

Henrik Torstensson – Utan kristallkula

Öppnar med att det i princip är omöjligt att förutspå framtiden men att vi ändå ska göra ett försök genom att titta bakåt och se vad det kan betyda framåt.

Henrik kommer att tala om 5 områden. Vi får se om jag hänger med…

1. Tillgång
Vi har på kort tid gått från ca 40 000 bredbandsanvändare till ca 2.4 miljoner nu kring jul. Naturligtvis driver det tjänsteutvecklingen. Mobilen kommer nu att driva på en liknande utveckling. Mobiloperatörerna går mot flatrate vilket kommer att driva på.

2. Distribution
Om vi tittar på blocket.se så gick de för några år sedan runt till stora siter som tex TV4.se och erbjöd intäcktsdelning om de fick vara där. Det är viktigt att vi framåt funderar över hur vi ska finnas på andras webbplatser.

3. Billigare teknik
Mjukvaran går mer och mer mot open source.
Bandbredd blir billigare och billigare.
Hårdvaran har gått från dyra servermaskiner från Sun till mer PC-baserade lösningar.
Bara på den senaste tiden har tex USB-minnena minst 2 GB och kostar runt 200 kr. Mot bakgrund av det kan vi fundera på vilken kraft mobiltelefonerna kommer att få inom kort. Här handlar det mer om problem med batterikapacitet.

4. Annonsering
Naturligtvis är det sökmarknadsföringen som har utvecklats starkast de senaste åren. Så kommer det att fortsätta att vara. Hur gör vi mer riktad annonsering i andra sammanhang än sök? Det är här framtiden ligger och det är vad Google, Yahoo och Microsoft arbetar på. Mer matematik och programmering kommer att krävas. Facebook kommer i nästa vecka att lansera “Social ads”. Exakt vad det innebär är fortfarande oklart. Totalt sett kommer vi att få en bättre upplevelse på nätet eftersom annonserna inte längre är lika “dumma”. Marknadscheferna kommer att få ut mer av sin annonsbudget.

5. Social publicering
Trenden att vi vill fortsätta umgås på nätet kommer absolut att fortsätta de närmaste 5 åren. Det kommer att bli än mer mobilt än idag. Det kommer också att bli än mer bildburet än idag. Många tjänster kommer också att utvecklas lokalt och på så sätt kommer fenomenen att nå de stora massorna och inte bara”early adopters”.

Henrik höll ett trevligt anförande som var ödmjukt och underbyggt med ett initierat resonemang.
Andra bloggar om: