Kunskap när jag själv har tid

Jag är svag för dokumentärer, biografier och intressanta föredrag. För det senare är Ted.com sedan länge en självklarhet. Men det finns fler.

Kempff.com läste jag idag om Freedocumentaries.org. En fantastisk samling av dokumentärfilmer inom en mängd kategorier. Jag rekommenderar det varmt. Gratis naturligtvis.

Sedan ett par år tillbaka sitter jag allt oftare med en dator i knät och kollar dokumentärer och fördrag jag själv väljer medan andra i familjen sitter bredvid och kollar på TV3, Kanal 5 eller TV4. Hur lång tid tar det innan det är ett etablerat och primärt beteende?

En annan dokumentär guldgruva är Sveriges Radios P3 Dokumentär. Här laddar jag gärna ned MP3or att lyssna på i iPoden.

Har du själv ngt smultronställe? Kommentera gärna!

Mediebyråns framtid är oklar

Jag funderar på hur Google Ad Planner kommer att påverka en mediebyrås verksamhet. En mediebyrå lever ju på att hjälpa till med mediestrategier och medieplanering. Alltså att göra research, analys, planering och ibland även köp samt i bästa fall uppföljning, analys igen och korrigering.

Google Ad planner är gratis och hjälper användaren att finna de webbplatser där aktuell målgrupp finns. Det går att definiera målgrupper baserat på intresse och demografi och baserat på det finna relevanta webbplatser (bland miljontals). För dessa finns uppgifter om t.ex antal unika besökare och antal sidvisningar. När research är gjord kan man i Googel Ad Planner även skapa egna medieplaner. Alltså planer över vilka webbplatser jag skall annonsera på samt naturligtvis också få aggregerad data kopplad till just min medieplan.

Efter att ha jobbat med gränssnittet i några minuter är det sedan mycket lättarbetat med överskådliga grafer och möjligheter till fördjupad information.

adplanner

OK, jag kan alltså själv göra research, analys och planering. Att köpa medieutrymme kan jag också göra själv. Jag skaffar enkelt konto hos några etablerade annons- och affiliatenätverk.

Vad är då kvar för mediebyrån att göra? Jag ser två saker. Det ena är ju naturligtvis att stå på tå och hela tiden sträva efter att kunna erbjuda överlägsen analytisk och strategisk kompetens. Som vanligt är det inte någon massmarknad. Endast några få kan axla den rollen. Det andra är att ta sig ann icke-köpta kanaler. På nätet är de som bekant många. Några exempel:

Det är här det verkligt intressanta landskapet växer fram och som i all okänd mark behövs det stigfinnare. Är det en roll de skickligaste mediebyråerna kan spela? I bästa fall för dem men jag är tveksam. Mediebyrån som företeelse och som vi känner den idag kommer att bli en allt mer otidsenlig aktör. Köpt reklam minskar i betydelse och envägskommunikation hör allt mer till det förgågna till förmån för dialogbaserad kommunikation, öppenhet och större fokus på innovativa tjänster och produkter. Det är inte längre någon skillnad mellan de kanaler i vilken kommunikation eller transaktion sker. I våra allt mer digitala gränssnitt vävs allting ihop till nya utmaningar där även bakomliggande organisation eller underliggande teknik är en fråga som en kommunikatör inte kan värja sig ifrån. Mot bakgrund av det tror jag att mediebyråerna får det tufft att ompositionera sig.

Vad tror du?

Ps. En intressant stigfinnare kapabel att rita kartor i vårt nya kommunikationslandskap är Mattias Östmar, PRfekt

Steve Jobs tar över bilindustrin

Han kommer att skrota merparten av befintliga bilmodeller. Han kommer att införa minst en ny revolutionerande teknik. Han kommer att marknadsföra ett betydligt mindre antal olika modeller. Hans bilar kommer att vara minst 20 % mer bränsleeffektiva och minst 20 % säkrare än dagens bilar. Sannolikt kommer han att införa en ny energikälla i bilarna och distributionen av den kommer han att lösa på ett kontroversiellt vis, dvs han kommer att gå förbi bensinmackarna.

Detta och mycker mer går att läsa i ett fiktivt scenario skrivet av Robert X Cringely. Kul läsning, tack för tipset Patric.

Introduktion till att skapa en iPhone-app

Tillbringade dagen på Apple iPhone Tech Talk där jag lyssnade till Paul Burford, evangelist på Apple. Här följer en sammanfattning av Pauls introduktion till att utveckla applikationer för iPhone.

iPhone och App Store är en succé

iPhone säljs idag i 53 länder. Vid årets slut kommer iPhone att säljas i 70 länder. Hittills har det sålts över 13 miljoner iPhones. På 150 dagar har det skapats 10000 applikationer till iPhone, som har laddats ned över 300 miljoner gånger.

Sju ingredienser för att skapa fantastiska applikationer

1. Hänförande upplevelse

Exempel: Dizzy bee, Guitarist, Labyrinth, Yelp & Facebook

2. Innovativ

Exempel: Classics, Shazam & Ocarina

3. Design

I en organisation krävs det support från högsta ledingen. Bra design levereras primärt av små team. Bra design fokuserar på vilket problem den ska lösa inte på mängden funktioner. Bra design kräver att säga nej till “1000 saker”. Fokus på design måste prägla hela projektcykeln. I ett typiskt projekt bör design stå för närmare 60 % av tiden. Kodning och debug för 15 % vardera och test 10 %.
Exempel: Twitteriffic & Colors!

4. Integrerad

Uppfinn inte hjulet igen. Nyttja existerande funktioner, kod och teknologier. Integrera dem till applikationen.
Exempel: MIM 1.0 & Super Monkey Ball

5. Optimerad

Optimera grafiska element för iPhone. Optimera gränssnittet för iPhones begränsade yta. Det räcker inte att “krympa” en existerande desktop-applikation.
Exempel: Enigmo, Nanosaur & Cro-Mag Rally

6. Uppkopplad

iPhone är en högst personlig sak. Personalisera även applikationen.
Exempel: Billings & billings touch och Omni Focus.

7. Lokaliserad

Anpassa applikationen till olika språk. Det kan enkelt dubbla försäljningen. Mellan konkurrerande applikationer är det den lokaliserade som vinner. Av uppenbara kvalitetsskäl bör man undvika automatiserade översättningar.
Exempel: Things

Fyra övergripande faser för att skapa en iPhone applikation

1. Familiarize

Lev med, lär dig om och förstå iPhone.

  • Läs Human Interface Guidelines (HIG).
  • Tänk på interaktion, sammanhang och begränsningar
  • Tänk på att den typiska tiden en användare interagerar med din applikation är 30 sekunder.
  • Tänk på var någonstans applikationen kommer att användas. I mörker? I solen? I trängsel på tunnelbanan?
  • Tänk på att ett finger är i genomsnitt 33 pixlar brett. Tänk på att det är ett finger och inte en mus.
  • Vilket är det lättaste sättet för användaren att mata in information? Finns det något annat sätt än att använda tangentbordet?

2. Conceptualize

Utveckla grundläggande koncept och vilken riktning applikationen skall ta.

  • Börja med en idé och brainstorma kring funktioner eller utgå ifrån en existerande desktop-applikation och ärv funktionalitet.
  • Formulera “Application definition statement”
  • Rensa upp bland funktionerna. “Less is more”. Lita till din instinkt.
  • Använd “application definition stetement” för att filtrera
  • Identifiera användarnas mentala modell. Hur ser de på saken?
  • Utifrån det, utvärdera funktionerna igen.
  • Identifiera mål, upgifter, roller och hur allting förhåller sig till varandra

3. Realize

Skapa applikationens design och iterera samtidigt som grundläggande guidelines används i så stor utsträckning som möjligt / lämpligt.

  • Bestäm dig för vilken typ av applikation det är som ska skapas: Productivity, Utility, Immersive (tar över hela skärmen),

  • Förstå grunderna i iPhone-interaktion och välj navigationstyper och funktioner för val och inmatning.
  • Iterera din design på papper, gör preliminära skisser, förfina dem och använd “interface builder” i SDKn

4. Finalize

Polera, förfina och gör applikationen “iPhone”.

  • Förbättra med grafik eller bilder
  • Addera upplevelse genom animationer
  • Finjustera inför ansökan att publiceras på App Store

Några råd på vägen

  • Omfamna det nya gränssnittsparadigm som iPhone erbjuder
  • Hantera oavsiktlig interaktion från användaren
  • Överväg under vilka ljusförhållanden applikationen skall användas
  • Minimera mängden information som presenteras för användaren vid varje specifik interaktion

Vad du än gör lansera aldrig en applikation som inte är väl testad. Att göra det är det säkraste sättet att få negativa recensioner från användarna vilket är ett mycket svårt läge att vända. Om du trots allt lanserar den innan du anser dig vara klar, tala om det direkt för användarna och för dialog med dem.

Anledningar till att en applikation kraschar

  • Dålig kod.
  • Begränsat minne i telefonen. Om man överskrider minneskapaciteten kommer operativsystemet att döda applikationen. Gör allt du kan för att reducera minnesanvändandet.

Viral Simpsonsvideo skojar med Apple

Enligt Viral Video Chart är den här videon dagens mest virala. I skrivande stund har den visats 721 391 gånger. 299 bloggar har skrivit om den (med den här blir det 300). Föga förvånande sprids den mest på engelska (23%). Intressant är att även spanska (23 %) och tyska (17 %) är stora språk i spridningen av filmen.


På 20e plats ligger Apples gamla reklamfilm 1984 för Macintosh. Enligt kurvan har den fått ett rejält kliv uppåt idag. Jag tror föklaringen ligger i att sökningar på YouTube efter “Apple” ger filmen ovan på första plats och reklamfilmen på andra plats. Tänk vad som händer med etablerade varumärken på nätet som är utanför en brand managers kontroll. :-)

Off topic – Recessesionens verkliga ansikte

Det här inlägget handlar egentligen inte om nätet men ger snabbt en dramatisk inblick i vad det är som händer i världsekonomin och hur det påverkar ett vanligt svenskt småföretag.

Jag har några släktningar som sedan 40 år driver en bildemontering. En stor del av intäkten har genererats av försäljning av stål (ihoppressade bilkarosser) på den globala marknaden.

I somras fick man ca 2 600 kronor per ton stål. I dagsläget är priset för samma mängd 25 kr. Hur tacklar man ett sådant intäktsfall? Det är med sådana siffror man förstår att någonting är riktigt galet. Krispaket, varsel etc. Ingenting har fått mig att förstå det allvarliga läget lika tydligt som detta.

Samtidigt; det är mycket psykologi bakom det som nu sker både på den finansiella marknaden och i den reella ekonomin. Med domedagsprofetior i media dagarna i ända är det klart att lusten att investera och konsumera avtar. Det enda jag tror mig veta är att förr eller senare tröttnar “alla” även på att hålla igen och sakteliga snurrar maskineriet igång igen och så småning om befinner man sig i en högkonjunktur.

Det här gången sägs det dröja men det är å andra sidan främst beroende av “the mindset of the crowds”. Jag tror att oändligt många små positiva signaler i bloggosfären och i sociala nätverk skulle kunna påverka det kollektiva sinnelaget i en positiv riktning och därmed hjälpa till att vända ekonomin uppåt igen.

Eftersom ingen känner igen sig i det nuvarnade ekonomiska läget kommer vi i efterhand också kunna identifiera tidigare okända faktorer som fick hjulen att snurra igen.

Vi har äntligen fått se en svart ung man utan de rätta kontakterna bli president i USA mycket tack vare de många små initiativen på nätet. Dags för nästa utmaning.

Vad tror du?

Om jag frågat vad kunden ville – hade jag byggt en webbplats

Rubriken är en variant av Henry Fords berömda citat:

If I had asked people what they wanted, they would have said a faster horse.

Jag funderar lite över att det å ena sidan är nydanande och spännande med företag som låter sin produktutveckling öppet styras av sina kunder. Å andra sidan tänker jag på vad en ikon som Steve Jobs och vad t.ex 37Signals har att säga om kundpåverkan som adderar ytterligare perspektiv.

Några företag som öppnat upp sin produktutveckling

Jones Soda

Hos Jones Soda kan kunderna rösta fram vilka smaker Jones Soda ska sälja. De kan även föreslå egna smaker. Det här går bortom användargenererat innehåll på nätet. Det här är näst intill en användargenererad fysisk produkt i butik. Inte minst tack vare att kunderna också kan ladda upp förslag på egna flasketiketter. Omröstningar på webbplatsen avgör hur nästa flaska i butiken ser ut.

Dell

Dell har webbplatsen Ideastorm. En webbplats där Dell låter användare diskutera fritt och där Dell uppmanar dem att komma in med önskemål och idéer om vad de vill att Dell ska göra. För att det här ska fungera är det sanktionerat och supportat av Michael Dell själv som snabbt ställde sig bakom idén. Veckovisa möten hålls i en ”corporate strategy group” kring de idéer som kommer upp med höga ratings.

T.ex var det ett tydligt önskemål att kunna köpa en dator från Dell med Linux installerat istället för Windows vilken man kan göra sedan lite drygt ett år.

Twingly

Twingly låter med sin Tech Plan användarna komma till tals. Här är det enkelt att föreslå en idé, rösta eller kommentera på andra idéer samt se vilket gehör de får ifrån Twingly.

Stockholm Stad

När Stockholm Stad gjorde om webbplatsen Stockholm.se etablerades också en utvecklingsblogg. Här förde projektteamet hela tiden en löpande dialog med användarna som på så vis aktivt var med och utformade webbplatsen. Värt att notera att en i projektteamet hade rollen som beta-redaktör. Utan en sådan hade knappast bloggformatet fungerat. Utvecklingsbloggen finns kvar men är av naturliga skäl inte särskilt intressant för tillfället. (Även Skatteverket arbetade på ett liknande sätt i bloggformat.)

Swedbank och Sparbankerna

Weconverse.com hör jag talas om Ekonomikompassen.se. Här kan man logga in och utrycka sina idéer kring banktjänster. Richard Gatarski har gjort en snabbrecension.

Verktyg för att öppna upp sin produktutveckling

I några av exemplen kan vi se att man valt att använda vanliga bloggplattformar som verktyg för att involvera kunderna i produktuvecklingen. Men det finns andra verktyg. Jag tänker nämna två.

Get Satisfaction

Get Satisfaction är tjänst som en ansenlig mängd välkända företag använder. Huvudsyftet är att tillhandahålla kundsupport men bland funktionerna finns även möjlighet att föreslå idéer och låta andra och företaget kommentera. Interaktionen äger dels rum på GetSatisfaction.com men företag som använder tjänsten kan också använda sig av inbäddade widgets på den egna webbplatsen. För de lite mer avancerade finns även ett API för att publicera innehåll till och från den egna webbplatsen.

Kindlingapp

Kindlingapp är min favorit (kanske för att jag för 10 månader sedan gjorde kompletta wire-frames på exakt en sån här tjänst utan att det blev verklighet ;-). Även om de tar upp ett internt användningsområde, titta på filmen och inspireras:

Lite perspektiv

Okej, det var några intressanta exempel. Då är det väl bara att ta följe? Riktigt så enkelt är det ju inte. I BusinessWeek 25 maj 1998 sa Steve Jobs:

It’s really hard to design products by focus groups. A lot of times, people don’t know what they want until you show it to them.

Alltså egentligen ett något mer nutida citat på samma tema som Henry Fords.

Företaget 37Signals, som har utvecklat ett antal intressanta tjänster på nätet har skrivit en bok om sina erfarenheter. (Den finns för övrigt gratis som html-sidor eller att ladda ned billigt som PDF eller som prisvärd bok). I kapitel 5 tipsar de om att man gärna kan lyssna på sina kunder men att man bör glömma alla tankar på att föra någon slags logg över vad de tycker (som verktygen ovan). De har helt enkelt kommit fram till att om det är något som kunderna verkligen vill ha kommer det låta höra tala om sig så pass mycket att det nästan per automatik kommer att göras. Med en reservation. Ibland är det bättre att hålla sig till den vision man hade med produkten och helt enkelt bara säga nej till förslag.

Reflektion

Det är nog inte för mycket sagt att innovation inte skapas genom att lyssna på kunderna. För att skapa innovation krävs snarare en tydlig vision. En vision kommer ofta ur en passion. Finn din passion och löp linan ut.

När innovationen väl är lanserad då? Ha öronen öppna. Lyssna på kunderna men fastna inte i administration. Använd moderna verktyg för att lyssna. Kom ihåg att det är viktigare att lyssna på vad som sägs externt än vad som sägs vid ännu ett internt möte. Var sedan snabb i att agera på rätt saker.

Viktigast av allt; ha en vision och tappa den aldrig.

Känner du till några andra företag som experimenterar på området? Vad tycker du?

“Är det viktigt att göra reklam för sina grejer?”

Sitter och läser en bok jag fick av Caroline. “Vad är konst – och hundra andra jätteviktiga frågor” av Ernst Billgren.

Ernst ställer frågor till sig själv och för varje fråga ger han ett kort svar och ett långt.

Fråga nummer 15: Är det viktigt att göra reklam för sina grejer?

Det korta svaret är enligt Ernst: “Nej, men roligt!”. Just det svaret karaktäriserar mycket av det vi ser i reklamväg idag. Det är ofta jag funderar över om t.ex en reklamfilm jag ser levererar någonting annat än att vara just rolig.

Över till Ernst långa svar. Det är så bra och jag undrar om Ernst vet hur rätt han har särskillt när det gäller digital kommunikation:

Varken hjulet eller elden blev sådana framgångar för att det ordnades stora reklamkampanjer runt dem, det var snarare något i produkternas funktion som var oundgängliga och populära. Gör man något vettigt så läcker det ändå ut förr eller senare, även utan reklam.

I digital kommunikation bör vi just fokusera på tjänsten eller innehållet. Vad kan vi leverera för nytta till målgruppen? Ser vi till att göra det och dessutom underlätta för målgruppen att hitta oss och för de som konsumerar det vi skapat att sprida ordet, har vi i de mest lyckade fallen spelat ut behovet av reklam.

Det porösa membranet – anledningen till att företagsblogga

Hos Anton läser jag om en undersökning om företagsbloggar. Jag lär mig att svenska börsbolag är flitigast i Norden på att använda företagsbloggar.

Det slår mig att jag får inte veta varför de bloggar. Jag kommer att tänka på en enkel modell jag använde för en tid sedan då jag var på en liten föreläsningsturné hos några svenska företagsledningar. Bl.a förklarade jag varför bloggen är ett viktigt kommunikationsmedel för dem. Modellen hittade jag här och kallas det “porösa membranet”. Naturligtvis är det en kraftigt förenklad bild av verkligheten. Emellertid är det oftast just det som behövs för att sätta igång en förändring. Nedan min översättning.

En företagsblogg kan stärka varumärket, skapa bättre dialog med viktiga intressenter utanför organisationen eller underlätta intern kunskapsdelning. Men varför fungerar det?

1. Låt oss säga att marknader är konversationer. Diagrammet visar företagets marknad, företagets konversation, markerad med den yttre cirkeln ”Y”
2. Det finns också en mindre cirkel, en inre cirkel “x”.
3. Hela marknaden är alltså indelad i två distinkta arenor. Den inre ”A” och den yttre ”B”
4. Arena “A” representerar företaget, de människor som levererar till marknaden. Vi kan kalla A för den interna konversationen
5. Arena “B” representerar de som köper företagets varor och tjänster. Mer kända som kunder. Vi kan kalla B för den externa konversationen.
6. Från företagets synvinkel består alltså marknaden av en intern och en extern konversation. Det som separerar dem är ett membran, som vi kallar “x”.
7. Alla företags membran är olika och kontrolleras av en mängd olika tekniska och kulturella faktorer.
8. Idealiskt så vill du att A & B är så lika som möjligt eller åtminstone i samklang. Det som A är passionerad av borde också vara det som passionerar B. Vi kan kalla det en allians. Ett bra exempel på det är Apple. Människorna på Apple tycker att iPhone är cool och det tycker även deras kunder. De är i en allians.
9. När  A & B inte längre är i en allians börjar företaget få problem. När A börjar säga att deras pryl är lysande och B säger till alla att den suger. Då har du en allvarlig miss-match och allt annat än en allians.
10. Så hur undviker man då att det händer?
11. Svaret ligger i X, membranet som skiljer den interna från den externa konversationen. Ju mer poröst membranet är desto enklare är det för konversationen mellan A och B att äga rum. Det blir då enklare för konversationerna på båda sidor om membranet att justera sig till den andre, att bli som den andre.
12. Ingenting, absolut ingenting pickar hål i membranet på ett bättre sätt än bloggar. Vill du ha ett poröst membran så kommer du att få det. Bloggar gör det till rena schweizerosten.
13. Desto porösare membranet är ju enklare blir det för den interna konversationen att informera och alliera sig med den externa och tvärt om.
14. För att inte tala om hur mycket enklare det blir att reparera en eventuell miss-match.

Dessutom fungerar resonemanget lika bra mellan olika avdelningar inom ett företag.

Lite svammel om vad som gör en bra webbplats

Johan Larsson på Internetworld fångade lite personer, bla undertecknad, som rusade mot kaffeborden i pausen på SIME. Frågan han ställde: Vad kännetecknar en bra webbplats? Se mig m.fl. svamla fram någon typ av svar:

Det där var ju kanske inte en av mina mest blixtrande stunder. Å andra sidan var jag ju i gott sällskap. ;-)

Enkelhet

Ibland hittar man saker på nätet som är slående. Tjänster som man bara flyter igenom. Webbplatser som får en att förstå någonting blixtsnabbt eller en blogg som gör att din nästa utmaning blir lättare att bemästra.

Jag hade precis ett av de ögonblicken där jag fick uppleva alla tre saker inom en minut.

Fick nys om ett gäng på Irland, webbyrån Contrast. För deras behov är deras webbplats föredömlig. De förmedlar effektivt det jag som potentiell kund behöver känna för att agera, d.v.s ta kontakt. Redan i TITLE förmedlar de rakt på:

We do web apps, we’re pretty good.

Blixtsnabbt präntar de på det sättet in rätt “state of mind” hos mig. Vilka är de tänker jag? Svaret omedelbart; ett snyggt foto av teamet.  Med betoning på snyggt. Inga trista profilbilder. En bild med känsla.

Jag tänker att de här är riktigt intressanta men vad har de gjort? Igen, de möter mig direkt med ett relativt stort urval av det de har skapat. Inga ord, inga förklaringar. De gör rätt, de väcker min nyfikenhet. Att få veta vilka resultat de levererat för sina kunder får vi ju tillfälle att prata om när vi ses.

Apropå det, självklart leder de mig in i steget att ta kontakt. Kontakt tagen, konverteringen fullbordad. Föredömligt!

Allt utformat med enklaste tänkbara interaktionsdesign. Inte en vedertagen sådan utan en som särskiljer dem.

Vissa av oss kanske vill ha mer. Bloggen. En blogg med många värdefulla insikter om hur digitala gränssnitt bör utformas.

Till sist. De har utvecklat tjänsten Taskfive. En föredömligt enkelt todolist som hjälper dig och dina medarbetare att genomföra 5 uppgifter var varje dag. Tar mindre än en minut att komma igång. Med 200 arbetsdagar på ett år utförs 1000 saker per man och år.

Vad krävs för att åstadkomma enkelhet i digitala gränssnitt? Insikt om målgruppens beteende. Kunskap om faktiskt användande av olika finesser. Men mest av allt, mod. Mod att välja bort och sist men inte minst; förmågan att övertyga övriga intressenter om att våga välja bort.

Over and out

Nu är jag klar med SIME för den här gången.

Det var ett trevligt event. Tyvärr var det också ett stökigt event. Tekniken fungerar inte och tiderna är inte ens i närheten av att hållas. Synd och onödigt.

Innehållet, alltså föredragen, har lite för mycket karaktären av “cocktail party”.  Det förs trevliga samtal på scenen men det är ont om riktigt vassa föredrag. När jag går på SIME vill jag se intressanta personer som håller genomtänka föredrag där jag får nya insikter. Där jag får lära mig av andras framgång och misstag. Jag vill få en inspirerande inblick i framtiden. Gärna av vassa framtidsforskare. Jag vill se hur både nya och traditionella företag anammar och anpassar sig till det sociala och mobila nätet. Tyvärr var det för lite av det.

Det trevliga med SIME är nätverkandet i pauserna. Det är verkligen enkelt att glida runt i lokalerna och slå sig i slang med både nya och gamla kontakter. Det ska inte underskattas!

Några höjdpunkter har naturligtvis funnits bland framförandena på scenen:

Det var det. Dags att finna ny inspiration och ny kunskap bland alla feeds på Netvibes.